Kultur

Pudlar & Pommes på Teater 23:s scen

Willy Pettersson som Don, Ann Katrin Andréasson som Michelle, Josefin Larsson som Ullis och Gustav Bloom som Ludde i Teater 23:s Pudlar & Pommes. Pressbild
Artikel Kultur och Nöje Hundarna Ullis och Ludde stortrivs i sitt fina hem. Det är varmt, de har en pool och potatisen växer så de kan göra pommes. Men så blir det stormar och det faller stenar från himlen och de tvingas bort. Det blir en farofylld färd över havet i en båt av rep, tills de räddas iland hos pudlarna Michelle och Don. Med premiär i morgon fredag spelar Teater 23 pjäsen Pudlar & Pommes efter Pija Lindenbaums bok.

Teater 23:s skådespelare håller ofta ögon och öron öppna efter lämpligt material som kan iscensättas för barn- och ungdomspubliken.

– Den här boken blev jag intresserad av när jag läste en artikel om den, det kändes som en hjärtevärmande historia, berättar Ann Katrin Andréasson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En subtil skillnad mellan extremist och psykiskt sjuk

Opinion
Opinion

Första misstanken som spreds efter dådet i Kongsberg var att det handlade om ett terrorbrott. Det är inte särskilt konstigt. Det har onekligen varit ett antal vansinnesdåd med politiska förtecken under senare år. I skrivande stund tror den norska polisen snarare att det handlar om en psykiskt sjuk person.

Jag är verkligen lekman, men för mig är det lite svårt att förstå skillnaden. Det krävs rimligen någon form av rubbning för att ha ihjäl fullkomligt oskyldiga människor. Samtidigt förstår jag förstås att motivet spelar roll. Förståelsen behövs för att förhindra liknande dåd i framtiden.

Som sagt, det är inte särskilt förvånande att det spekulerades om terrorbrott och att det inte minst i sociala medier surrade runt resonemang om muslimer och invandrare och invandring. Det är många som är snabba att spä på oron för rörligheten över gränserna. Och som ser en chans att påminna om risken för att öppenhet leder till att konflikter och extremism i andra delar av världen också når oss, i vår lilla del av världen.

Nej, det är nog inte bara för den som ser invandringen som alla problems urmoder som det blir mer begripligt om vansinnet har sitt ursprung i flyktingläger och förtryck än i välmående kvarter i ett av världens rikaste och mest demokratiska länder.

Nu hette alltså mördaren Espen och det finns misstankar om psykisk sjukdom. Det gör det inte mindre viktigt att föra en politisk debatt om orsaker och samband,

Det sägs ibland att det etablerade samhället har blundat för migrationens baksidor. Att allt ifrågasättande har tystats ner. Nja, jag håller med om att det har varit en väldigt polariserad debatt, och att det bara har funnits utrymme för två ståndpunkter. Antingen för eller mot, och i det höga tonläget har alla nyanser försvunnit. Men nog har frågan uppmärksammats och debatterats.

Däremot tycker jag inte att den psykiska ohälsan har debatterats i den omfattning som frågan kräver. Stress och depression är den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar i vårt land. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga. Det är ytterst få som blir en fara för andra, men för enskilda och för samhället i stort är den psykiska ohälsan ett allvarligt problem. Siffrorna är som sagt från Sverige, men i det här fallet tror jag att mycket är sig likt i vår del av världen.

Det är alltid svårare att ta till sig svåra problem när de berör oss själva. När det finns mitt ibland oss, och vi själva kan vara en del av det. Och när det inte finns några enkla och radikala lösningar.

Det kommer att ta lång tid innan vardagen är tillbaka i Kongsberg. Och för några kommer resten av livet att vara präglat av dåden. Människor som oroligt vänder sig om när de hör steg bakom sig som och oroligt undrar vem som ringer på dörren.

Det kommer att ta tid att vinna tillbaka tryggheten. Det kommer att kräva en hel del av det som den politiska debatten numera handlar mycket om, i Sverige och i Norge, det vill säga fler poliser, mer pengar till åklagarna, hårdare straff och fler övervakningskameror. Allt det där är viktigt. Lika viktigt som att det finns tillräckligt med kuratorer och skolpsykologer och en psykiatri utan långa köer.

Opinion

Samarbeten får saker gjorda

Opinion
Opinion

Stefan Löfven har värnat samarbeten mer än att se till att få saker och ting gjorda”. Det är ordagrant vad SSU-ordföranden Lisa Nåbo sa i en intervju med DN (18/1). Jag var tvungen att läsa meningen två gånger för säkerhets skull. Är inte samarbete synonymt med att få saker gjorda, i en demokrati?

Nåbo är inte ensam om att prata i termer som trotsar logik. Många socialdemokrater efterfrågar mod, det vill säga mer vänsterpolitik. Alla partier har varit där. Självklart vill folket ha vår politik tänker de, bara vi är tydliga. Gå tillbaka till rötterna. Det har fungerat förr och kommer att fungera igen. Det parlamentariska läget får journalisterna roa sig med.

Magdalena Andersson förväntas leverera det mod som Stefan Lövfen anses ha saknat. Nyfikenheten och spekulationerna gällande Andersson som politiker är mer kuriösa än Andersson själv. Hon har ju varit finansminister och landets andra mäktigaste person i sju år. Vi vet exakt hur hon kommer att vara. Ungefär som Löfven.

Problemet är att V och MP resonerar precis som Nåbo. Båda partierna har inlett resor till ungefär samma destination, någonstans långt åt vänster. V måste göra skäl för sitt namn och alltid ligga längst ut. Med sitt nya program för social rättvisa har Mp lagt sig någonstans mellan S och V. Snart har vi en modig vänsterminoritet som ingen vill samarbeta med, och som inte får något gjort.

Opinion

Finns det något värre än nedlåtande applåder?

Opinion
Opinion

Mycket av den politiska samtiden präglas av en krock mellan ungdomlig idealism och hycklande vuxenvärld. Medan det förr var tillåtet att avfärda ungdomen som ungdom, väljer dagens vuxna att spela med. Det var inte bättre förr, men det var ärligare.

Klimatomställningen har börjat kosta på riktigt, och folkviljan att betala är lägre än någon trott. Höga energipriser i Sverige och Europa beror i viss mån på dyra utsläppsrätter och tysk utfasning av kärnkraft. Företaget Cementa har fått ett närmast olagligt undantag att bryta kalk, av en regering där Miljöpartiet ingår. Höga bensinpriser bidrar till den slumrande upprorsstämningen.

Politiska församlingar som bär upp detta system fortsätter att hylla Greta Thunberg och hennes tal om ”så kallade ledare” som duger ingenting till. De bjuder in henne för att skällas ut och applåderar sin egen uselhet. Dessa masochistiska ritualer gör mer skada än nytta. Kontrasten mellan ord och handling blir för stor. Genom sina applåder godkänner de Gretas politiska program, som de vet är ogenomförbart på kort och medellång sikt, om man inte vill avskaffa kapitalismen och demokratin. Det innebär inte att Sverige bör sänka sina klimatambitioner. Men lite ärlighet vore på sin plats.

I USA har ”Defund the police” rörelsen kommit av sig. Efter mordet på George Floyd har främst unga aktivister krävt att polisen ska bantas eller monteras ned. Demokrater på vänsterkanten låtsades ta förslaget på allvar, medan andra satt tysta. Idag är det svårt att hitta någon kongressledamot som brinner för förslaget, eller erkänner att de någonsin gjort det.

Greta och andra ungdomsaktivister är allt annat än curlade. De får utstå både kritik och hat, oftast från konservativt håll. Sedan finns det vuxna beslutsfattare som utåt sett är ense med dem om allt, och håller sin verklighetsbild inombords. De vågar inte säga emot Greta, av rädsla för att verka bakåtsträvande eller nedlåtande. Men finns det något mer nedlåtande än

än oärliga applåder?

Debatt

Investeringsstödet är avgörande

Byggarbetsplats i Västra Hamnen
Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Dagens bostadsbrist drabbar alla: unga som harvar runt på andrahandsmarknaden, nyskilda som behöver ett hem i närheten av barnens skola, de som fått jobb i en ny stad. Sverige har sedan 2017 ett statligt investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Det infördes för att fler ska kunna bo i en lägenhet med rimlig hyra, en reform som har blivit helt avgörande för bostadsbyggandet. Trots det är stödets framtid osäker.

Moderaterna - tillsammans med sina forna alliansparter och Sverigedemokraterna - vill nu avskaffa det, utan att presentera andra lösningar.

Moderaternas hållning blir än mer obegriplig när investeringsstödet levererar, framförallt i små- och medelstora städer där bostadsbyggandet är helt beroende av det. I hela landet har ca 50 000 hyresrätter med rimlig hyra byggts eller påbörjats under fyra år. I Skåne är motsvarande siffra 8500.

Vår granne Finland har sedan länge insett vikten av ett väl fungerade investeringsstöd. I Finland står staten för motsvarande 36 miljarder årligen i förmånliga lån, och hälften av alla hyresrätter är byggda med statligt stöd. Stödet har bred politisk acceptans från höger till vänster. Insikten finns att marknaden inte på egen hand löser bostadsförsörjningen.

När staten står som medfinansiär, och villkorar med lägre hyra, så minskar risken och projekten går ihop. Det är särskilt effektivt i lågkonjunktur, där effekten både blir att fler projekt blir av och att hyran i det som byggs blir lägre. Investeringsstödet är ett centralt politiskt redskap för att hålla uppe byggandet när konjunkturen sviktar, och att försäkra att en del av de lägenheter som byggs har en rimlig hyra. Utan investeringsstöd kan till exempel en nyproducerad 2:a bli 1 000 kronor dyrare per månad. För en familj med höginkomsttagare kan det låta som en småsak. Men en tusenlapp är mycket pengar för en fattigpensionär eller ensamstående förälder.

Den bostadsskuld vi dras med sedan 90-talet har ackumulerats under åren av lågt byggande. Den behöver vi bygga ikapp för att matcha den beräknade befolkningsökningen. Enligt Boverket måste det byggas ca 60 000 bostäder varje år fram till 2030. Hur tänker Moderaterna att det ska ske? Att avskaffa investeringsstödet, det som varit själva garanten för bostadsbyggandet, är inte rätt väg att gå.

Med undantag för M-KD budgeten 2019 har investeringsstödet överlevt decemberöverenskommelser, regeringsombildningar, budgetkontroverser och januariavtal. Men nu är det en knapptryckning i riksdagen från att försvinna. Byggandet av hyresrätter till rimliga hyror når historiska höga nivåer, detta tack vare det statliga stödet. Moderaterna måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen.

Marie Linder,

förbundsordförande Hyresgästföreningen

Liz Jönsson,

t.f. regionordförande Hyresgästföreningen Norra Skåne

Sport

"Blir nog tuffare med Lukaku än med Zlatan"

Malmö FF och Franz Brorsson (till höger) möter i kväll Chelsea på bortaplan i grupp H av Champions League. Arkivbild.
Foto: Anders Bjurö/TT
Sport
Sport Han gjorde Champions League-debut mot Zlatan Ibrahimovic för sex år sedan.
Nu ställs Franz Brorsson mot en annan storväxt världsstjärna – Chelseas Romelu Lukaku.
– Det blir nog tuffare med Lukaku än med Zlatan, säger Malmö FF:s mittback.

I kväll ställs Malmö FF mot Chelsea – det regerande mästarlaget – på bortaplan i den tredje omgången av Champions Leagues grupp H.

Dagen innan mötte Franz Brorsson journalister på MFF:s spelarhotell i centrala London och fick frågan om han kan jämföra Chelseas storvuxna anfallare Romelu Lukaku med den svenska världsstjärnan Zlatan Ibrahimovic.

"Något att bita i"

Lukaku kan Brorsson ställas mot på Stamford Bridge på onsdagskvällen – Ibrahimovic mötte MFF-backen 2015 i sin Champions League-premiär hemma mot Paris Saint-Germain. En debut som slutade med en 0–5-förlust.

– Det är två stora spelare. Jag gissar nog att det blir tuffare med Lukaku än med Zlatan, i och med det känns som att Lukaku springer mer i djupled, säger Brorsson och fortsätter:

– Han är kanske ännu större och bredare (än Ibrahimovic). Det blir något att bita i.

Det är dock långt ifrån säkert att den belgiske anfallsstjärnan startar mot MFF. Å andra sidan har Chelsea gott om offensiva stjärnor. Exempelvis kan anfallaren Timo Werner, som värvades förra sommaren från Leipzig, vänta för Brorsson och lagkamraterna.

– Jag föredrar nog större spelare. Det är lättare att se vad de gör. Är de lite kvickare kan det gå undan i svängarna. Det blir nog tufft oavsett, säger Brorsson.

"Ett av världens bästa lag"

MFF ligger sist i gruppen efter två raka storförluster mot Juventus och Zenit S:t Petersburg och har 0–7 i målskillnad. Chelsea står på tre poäng efter seger mot Zenit och förlust mot Juventus. I Premier League toppar Londonklubben tabellen efter åtta matcher.

– Det är ett av världens bästa lag. De är regerande mästare av en anledning och ligger alltid i toppen av Premier League. Ingen förväntar sig att vi ska ta poäng här, men det är klart att vi går för det, säger Franz Brorsson.

Mötet mellan Chelsea och Malmö FF har avspark klockan 21.00.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Grupp H i Champions League

Resultat och kommande matcher i grupp H av Champions League:

14 september: Malmö FF–Juventus 0–3, Chelsea–Zenit S:t Petersburg 1–0.

29 september: Zenit–MFF 4–0, Juventus–Chelsea 1–0.

20 oktober: Chelsea–MFF, Zenit–Juventus (båda kl 21.00).

2 november: MFF–Chelsea, Juventus–Zenit.

23 november: MFF–Zenit, Chelsea–Juventus.

8 december: Juventus–MFF, Zenit–Chelsea.

De två främsta går vidare till åttondelsfinal i CL – trean får möta en grupptvåa från Europa League i ett playoffmöte över två matcher om en plats i den turneringens 16-delsfinal. För gruppfyran är det slutspelat.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Lån - Jämför och ansök om lån online

Privatlån.com

Numera är det lättare än någonsin tidigare att ansöka om och jämföra olika lån. Skälet till detta är att det går att göra online samtidigt som det numera finns ett stort antal låneförmedlare som erbjuder dessa tjänster. Just detta ska vi ta oss en närmare titt på i denna artikel.

Låt en låneförmedlare göra jobbet åt dig

När du ska ansöka om att låna pengar kan du numera göra det hos en låneförmedlare. Det finns flera fördelar med att använda sig av en sådan. För det första slipper du själv sitta och ansöka om lån hos flera olika aktörer när du använder dig av en sådan. I stället räcker det med att göra en ansökan, därefter sköter låneförmedlaren resten åt dig. De kollar då nämligen upp hur dina möjligheter att få lån hos olika aktörer ser ut, jämför de olika låneerbjudandena du får och listar sedan dessa för dig. Du kan då välja det låneerbjudande som stämmer så bra överens som möjligt med dig och dina önskemål.

En av de stora fördelarna med detta är att du själv slipper slösa tid på att sitta och ansöka om lån hos olika aktörer samt jämföra dessa. Som tidigare nämnt gör i stället den låneförmedlare som du väljer att använda dig av jobbet åt dig. Detta är något som du kan spara oerhört mycket tid på.

En annan fördel med att använda sig av en låneförmedlare är att det då inte behöver göras alltför många kreditupplysningar i ditt namn. När det gäller kreditupplysningar med Upplysningscentralen, eller UC som det är mer känt som, vilket är det vanligaste upplysningsföretaget här i Sverige så är dessa nämligen inte bra för din kreditvärdighet. För varje kreditupplysning som görs på ditt namn med UC försämras nämligen din kreditvärdighet. Att då sitta och ansöka om lån hos flera aktörer som använder sig av just UC är därför något som kan få mycket negativa konsekvenser för din kreditpoäng. Detta behöver du dock inte oroa dig för genom att använda dig av en låneförmedlare. När du använder dig av en sådan görs det nämligen bara en kreditupplysning på dig. Detta innebär därför att din kreditvärdighet inte påverkas alltför mycket, inte alls på samma sätt som det hade gjort om du satt och ansökte om flera olika lån. Att använda sig av en låneförmedlare är därför bra eftersom du kan spara tid på att göra det, det har inte någon alltför allvarlig påverkan på din kreditvärdighet, och det ger dig så bra chanser som möjligt att finna bästa möjliga lån.

Saker att tänka på när du ska jämföra lån

Vad är det då värt att tänka på när man ska jämföra olika lån? En sak som det är en självklarhet att ha i åtanke är räntan. För dig som ska låna pengar är det förstås bättre ju lägre ränta ett lån har. Ju lägre räntan är desto billigare kommer det nämligen bli för dig att låna pengar. Detsamma gäller andra typer av avgifter som kan tillkomma till ett lån. Detta kan bland annat röra sig om en uppläggningsavgift och en aviavgift. Försök helt enkelt att välja ett lån med så låg ränta och så få andra avgifter som möjligt. Gör du det blir det nämligen billigare för dig att låna pengar.

En annan viktig sak att ta hänsyn till är hur lång tid som du har på dig att betala tillbaka lånet. Här gäller det att hitta en återbetalningstid som innebär en månadskostnad som du har råd med. Dock är det inte någon bra idé att använda sig av en alltför lång återbetalningstid. Ju längre återbetalningstid du väljer desto högre ränta får du nämligen på ditt lån. Välj därför en återbetalningstid som inte sträcker sig över en alltför lång period samtidigt som det ger dig en månadskostnad som inte är alltför hög och som du kommer att ha råd med.

Det är också viktigt att bestämma sig för ifall man ska satsa på ett lån med eller utan säkerhet. Men vad är då skillnaden mellan dessa båda typer av lån? För att börja med lån med säkerhet så är detta lån där du lämnar något i säkerhet till banken. Detta betyder att banken kan ta det som du lämnar i säkerhet från dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka lånet så som det är tänkt. I många fall använder man samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Det är till exempel vanligt att man lånar pengar till att köpa en bostad eller en bil. När du gör det kan du då lämna någon av dessa saker som säkerhet till banken. Banken kan då nämligen ta de ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka så som det är tänkt. Varför ska man då utsätta sig för den risken kanske du undrar? Svaret på den frågan är att för det första finns det aktörer som endast erbjuder lån med säkerhet, åtminstone när det kommer till större summor pengar. För det andra brukar lån med säkerhet ha lägre ränta än vad lån utan säkerhet har. Det har de eftersom banken inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när de ger dig ett utan. Detta kan de därför kompensera för genom att erbjuda dig en lägre ränta.

Motsatsen till ett lån med säkerhet är alltså ett utan säkerhet. Ett sådant lån innebär att du kan låna pengar utan att behöva lämna något i säkerhet till banken. Detta är förstås en stor fördel, men det finns också en stor nackdel med lån utan säkerhet. Denna handlar om att lån utan säkerhet brukar ha högre ränta än sådana med säkerhet. Banken tar nämligen en större ekonomisk risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. När det gäller ett sådant lån har de nämligen inget som de kan ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka lånet så som det är tänkt. Detta får du därför betala för genom att få en högre ränta.

Inrikes

Lägre betyg för coronastrategin andra våren

Sex svarande av tio ansåg i våras att de svenska åtgärderna mot coronapandemin varit otillräckliga. Det var betydligt fler än ett år tidigare. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Förtroendet för den svenska coronastrategin sjönk när pandemin gick in på sitt andra år.
När Som-institutet ställde frågan i våras, tyckte 60 procent av de svarande att åtgärderna mot viruset varit otillräckliga. Det var en stor ökning jämfört med 2020.

När coronapandemin slagit till på våren 2020, gjorde Som-institutet vid Göteborgs universitet en extra undersökning om vårt förtroende för olika aktörer. 58 procent beskrev då de svenska åtgärderna mot coronaviruset som lämpliga, eller lagom.

Ett år senare var tongångarna annorlunda, enligt en uppföljande undersökning under våren 2021 som nu presenteras.

Yngre mest kritiska

41 procent ansåg nu att de svenska åtgärderna varit något otillräckliga. 19 procent kallade åtgärderna mycket otillräckliga. Bara 35 procent angav att de varit lämpliga eller lagom.

Mest pigga på hårdare åtgärder var den yngsta åldersgruppen bland de svarande, 16–29 år.

Folkhälsomyndigheten hade mycket eller ganska högt förtroende hos 81 procent av de svarande under den första pandemivåren. Ett år senare hade andelen sjunkit till 65 procent.

Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tappade också i förtroende under det första pandemiåret. Vårdguiden 1177 stannade dock på ett högt resultat, 72 procent med förtroende på våren 2021.

Annan bild nu?

Just nu gör Som-institutet sin ordinarie årliga undersökning om bland annat förtroendet för olika aktörer eller institutioner i samhället. En del av coronafrågorna finns med där också.

– Det kan hända att resultaten blir annorlunda nu, säger Johan Martinsson, föreståndare för Som-institutet.

Vårens enkät skickades till 4 000 personer som valts ut slumpmässigt ur befolkningsregistret. Av dessa svarade 47 procent, vilket anses vara en godkänd siffra. Skevheterna i svarsfrekvens var mycket lika dem som noterades i undersökningen ett år tidigare.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Som-institutet

Finns vid Göteborgs universitet. Förkortningen Som står för samhälle, opinion och medier.

Frågor skickas till personer i åldern 16–85 år, som valts ut slumpmässigt ur folkbokföringen.

Andelen svarande i de årliga undersökningarna har sakta sjunkit, från cirka 65–70 procent på 1980-talet till ungefär 50 procent de senaste åren.

Forskarna vid Som-institutet brukar framhålla att det viktigaste i resultaten är att se tydliga förändringar, inte de exakta procenttalen.

Ekonomi

Trots elkrisen – tvärnit för ny vindkraft

Planerad utbyggnad av vindkraft i Sverige (MW).
Foto: Anders Humlebo/TT
Ekonomi
Ekonomi Noll nya investeringsbeslut. Det blåser motvind för närvarande.
De höga elpriserna leder paradoxalt nog till försiktighet i vindkraftsbranschen.

Under tredje kvartalet togs inga nya investeringsbeslut i ny svensk vindkraft överhuvudtaget, visar Svensk Vindenergis nya statistik. Visserligen brukar tredje kvartalet vara det svagaste med semestertider och annat, men noll har det aldrig varit så länge den moderna vindkraften såg dagens ljus.

I dag samlas flera hundra personer på en konferens för vindkraftsbranschen. De får då svart på vitt att tredje kvartalet var rekorddåligt. Inte helt överraskande, för de som sysslar med vindkraft, enligt branschorganisationens analytiker Daniel Kulin.

– Men för den oinsatte är det en totalt oväntad effekt. Elpriserna är höga, ändå får man inga investeringar i ny elproduktion, säger han.

Vill säkra priserna

Den extremt turbulenta elprismarknaden den senaste tiden har gjort situationen mycket osäker. Vindkraftsbyggarna vill oftast prissäkra sin elproduktion många år framåt. Det blir osäkert och dyrt i det här läget, enligt Daniel Kulin.

– Parterna avvaktar, sannolikt till gaskrisen i Europa är över, säger han.

Gasbristen har drivit upp elpriserna i Europa till rekordhöga nivåer, även i södra Sverige.

Vindkraftsprognoserna framöver är lite dystrare än vad de varit tidigare. Planerna som ligger tidigt i byggfasen, vad som på vindkraftsspråk kallas samråd, ligger på låga nivåer, runt 6,3 GW (gigawatt), vilket är för lite för att leva upp till det ökade behovet av el. Speciellt klent är det med byggplanerna i södra Sverige – bara 0,4 GW – där elbehovet är som störst och priset som högst.

– Tendensen är att det minskar, det är därför marknadsprognoserna böjer av nedåt, säger Daniel Kulin.

Låg andel går i mål

Och av de samrådsprojekt som just nu drivs runt om i landet brukar historiskt runt hälften gå vidare till en tillståndsprövning, bland annat Försvaret nekar många vindsnurror i ett tidigt skede. Av denna hälft brukar sedan 40 procent få grönt ljus av tillståndsmyndigheterna, landets länsstyrelser.

Summa summarum pekar det på ett tillskott av vindkraftsenergi på runt 2-3 TWH per år framöver. Just nu byggs 8 TWH ny vindkraftsenergi om året, ungefär som en kärnkraftsreaktor, varav mest i Norrland, enligt Svensk Vindenergi.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Klent i söder

För närvarande finns vindkraftsprojekt under samråd på totalt 6,3 GW.

Av dessa finns:

1,6 GW i elområde 1 (norra Norrland)

2,6 GW i elområde 2 (mellersta och södra Norrland)

1,6 GW i elområde 2 (Svealand och norra Götaland)

0,4 GW i elområde 4 (södra Götaland)

Källa: Svensk Vindenergi

FAKTA

Fakta: Så fördelar sig svensk elproduktion

Sveriges elproduktion uppgick till 158,8 terawattimmar (TWh) under 2020. Det är 5,6 TWh mindre jämfört med 2019.

Vattenkraften är det kraftslag som producerade mest el och tillförde 71,2 TWh, en ökning med 10,2 procent jämfört med året innan.

Kärnkraften producerade 47,3 TWh el under året, en minskning med 27 procent.

Vindkraften ökar snabbast. Under 2020 producerades 27,6 TWh, en ökning med 39 procent på ett år.

Den konventionella värmekraften bidrog med 12,7 TWh. Det är en minskning med 18 procent jämfört med 2019.

Kultur och nöje

"VIP-personerna" försvarar sitt agerande

'K-dramat' 'Squid Game' erövrar världen, de amerikanska skådespelarna får kritik för sina insatser. Pressbild.
Foto: Youngkyu Park/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje "Squid game" tar världen med storm och hyllas både för manus och skådespelarprestationer – med vissa undantag.

"K-dramat" "Squid game" är världens för närvarande mest omtalade tv-serie. Det våldsamma koreanska dramat som blandar barndomsnostalgi med ond bråd död, har överträffat alla förväntningar och blivit den mest framgångsrika serien i Netflix historia.

Huvudrollsinnehavarna har blivit globala stjärnor, men en fråga som upptar både fans och tv-skribenter runt om i världen är varför ”VIP-personerna” – de sex engelsktalande, maskbärande miljardärer som betraktar händelserna på avstånd och slår vad om resultatet av blodbadet – både är usla skådespelare och pratar en engelska som låter som om den vore hämtad från Googles översättningstjänst.

Produktionsbolaget har hittills inte velat kommentera saken, men på sociala medier spekuleras det om att det dåliga skådespeleriet är en medveten taktik från filmskaparna för att jämföra hur östasiater framställs i amerikanska filmer.

Stolpig dialog

Nu har brittiska The Guardian djupdykt i frågan och spårat upp männen bakom maskerna. John D Michaels, VIP-person nummer 1 i serien, är en amerikansk man i 50-årsåldern som de senaste fem åren försörjt sig som skådespelare i Sydkorea.

Han säger att de utländska aktörerna ofta får en dialog som översatts av någon som inte heller är infödd korean eller ibland även av Google och att det därför kan det låta onaturligt och stolpigt.

– Även om skådespelarna har friheten att fixa till en klumpig dialog, händer allt oftast i sista minuten. Vi har heller inte manus för resten av serien, vi får bara våra scener och har ingen aning om tonen, säger han.

Uppfinner karaktärerna

VIP-person nummer 2, Daniel C Kennedy, betonar att det just är det som är problemet på "Squid game".

– Vi fick scenerna utan sammanhang vilket innebar att vi var tvungna att hitta på våra egna historier för rollerna – karaktärer som de beskrev för mig som "totala idioter" och "hänsynslösa miljonärer".

– Vi hade dessutom på oss tunga gipsmasker och satt på soffor mer än sex meter från närmsta motspelare. Vi var alla tvungna att ropa ut våra repliker rakt ut i luften, vilket bidrog till den konstiga intoneringen, säger han.

Kristina Erkenborn/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL