Det finns många studiehörnor i det höga Niagara-huset.
Rektor Kerstin Tham blickar ut mot Malmö och världen i sin vision för det nya universitet.
Grupparbete och tvärvetenskapliga studier är en del av universitets profil.
Professor Inger Lindstedt var med och byggde upp Institutionen för konst, kultur och kommunikation och vet hur viktigt det är att skapa utbildningar som ligger i tiden.
Utåt sett märks det inte så mycket att Malmö högskola blir universitet mer än att skyltarna ändras.
Biblioteket i Orkanen är en populär plats för studier.
Den 15 januari startar vårterminen på det nya universitetet och i Niagarahuset.
Malmös nya universitet. Spåren av den gamla skylten kan anas.
Studenterna är numera en del av stadslivet i Malmö.

Malmö universitet med fötterna i samhället

Den 1 januari 2018 höjdes statusen för den högre utbildningen i Malmö när staden fick ett nytt universitet med plats för 100 nya medarbetare och forskare, ett ökat forskningsanslag och 120 nya fria utbildningsplatser.
Samtidigt planerar lärosätet att ha samma huvudprofil som tidigare: att stå med fötterna mitt i samhället och bidra med nya kunskaper som förebygger utanförskap, ohälsa och polarisering.

– Vi är mycket glada och stolta. Att få universitetsstatus var målet redan när Malmö högskola startades för nästan 20 år sedan och mina företrädare har arbetat hårt för detta, säger Kerstin Tham, som har varit rektor sen 2015.
Hon tar emot strax innan jul på sitt tjänsterum högt upp i Niagarahuset på Universitetsholmen med utsikt över hamnen. Då avslöjar denna upptagna rektor att hon rekryterades från Karolinska institutet, där hon var prorektor och professor i arbetsterapi, för att förverkliga drömmen om ett nytt universitetet i Skåne.

– De sista veckorna innan vi drar igång universitetet känns som tomtarnas julnatt. Det är liv och aktivitet överallt men vi förbereder oss inte inför jul och nyår som alla andra utan för förvandlingen den 1 januari.
Vid starten av Malmö högskola 1998 fanns det redan flera högskoleutbildningar i Malmö som var inkorporerade med Lunds universitet, med 350 års erfarenhet av akademiska studier.
Lärarhögskolan, Tandläkarhögskolan och utbildningen av högskoleingenjörer gick upp i Malmö högskola medan bland annat Konsthögskolan stannade kvar hos Lunds universitet. Dessutom tillkom sjuksköterskeutbildningen från landstinget.

– Redan då uttrycktes en vilja hos högskolans ledning om att vi skulle ansöka om att få bli universitet på sikt. Under åren har det också skett flera uppvaktningar och högskoleledningen har ansökt om universitetsstatus en gång tidigare men fick då nej, berättar Kerstin Tham.
Under de 20 åren har Malmö högskola blivit ett attraktivt lärosäte och skapat sig en egen profil. Vid starten fanns 5 000 studenter på högskolan och hösten 2017 är man uppe i 12 000 helårsstudenter som förkovrar sig i olika ämnen. Vid universitetsinträdet får man 120 nya utbildningsplatser som kan fördelas efter eget behov.

Omkring 1 400 anställda arbetar också på högskolan, varav ett 70-tal är professorer och cirka 200 är doktorander. Ett hundratal anställda och doktorander beräknas få plats på det nya universitet under 2018.
– Vi är i dag den största högskolan i landet och större än de fyra nystartade universiteten. Dessutom bedriver vi mer forskning. Det var grunden till att vi i juni 2016 fick beslutet från regeringen om vår nya status, säger Kerstin Tham strax innan den 1 januari.
Genom åren har, förutom Tandläkarhögskolan, fyra fakulteter skapats: hälsa och samhälle, kultur och samhälle, lärande och samhälle och teknik och samhälle med inriktning på samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning. Mycket av forskningen är tvärvetenskaplig och sker i samarbete med närsamhället.
– Vi har unika möjligheter i mångkulturella Malmö att vara ett universitet som står mitt i samhället och samverkar med olika aktörer. Vårt mål är att vara ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar med nya kunskaper och tar sig an samhällsutmaningarna, menar Kerstin Tham.

Hon pekar på två forskningsområden där man redan ligger i framkant på lärosätet och har aktiva forskningscentrum: migration och sexuell hälsa.
– Jag blev imponerad när jag kom till högskolan mitt under flyktingkrisen och fick känna av det stora samhällsengagemang som fanns bland studenterna och medarbetarna vilket bland annat ledde till viktig forskning.

– Inom ämnena sexologi och sexualitetsstudier pågår forskning kring hbtq och sexuella trakasserier som är viktigt för att bryta olika tystnadskulturer, vilket vi har märkt av i samband med #meeto-rörelsen.
För att locka nya grupper av studenter har högskolan bland annat satsat på att söka upp elever i särskilt utsatta områden och berätta om de olika utbildningarna och man har skriv- och matematikverkstäder för dem som behöver extra stöd under studietiden.
– Det som skiljer Malmö universitet från andra lärosäten är att vi satsar mycket på att få studenter som har växt upp i icke-akademiska miljöer att börja studera hos oss. Det har också lyckats. 70 procent av studenterna i år har en icke-akademisk bakgrund. I Lund har 70 procent av studenterna en akademisk bakgrund, berättar Kerstin Tham.
Hon pekar på lärosätets betydelse nationellt med att utveckla en pedagogik som tar tillvara elevernas kulturella bakgrund. 30 procent av eleverna har också föräldrar med en utländsk bakgrund och kommer från andra länder mot 20 procent i rikssnittet.
I höst har man också dragit igång den första forskarskolan som kallas Lärande i mångkulturella samhällskontexter med tiotalet doktorander och en internationell gästprofessor. Flera forskarskolor är på gång under 2018.
Inför 2019 har regeringen även gett Malmö universitet i uppdrag att dra igång en ny polisutbildning med plats på sikt 800 studenter.

– Polisarbete och brottsförebyggande arbete är samhällsbärande verksamheter. Vi är ett lärosäte med studier i kriminologi, juridik och statsvetenskap, bedriver forskning kring kriminalitet och polisyrket och vidareutbildar poliser. Så steget till att bedriva grundutbildning av poliser känns naturligt, säger prorektor Per Hillbur.
Tanken är att starta i mindre skala och sedan växa. Lokaler för utbildningen blir en knäckfråga att lösa. På sikt finns det bland annat planer på att bygga om kårhuset på höjden och ger plats för fler studenter och forskare.

När högskolan blir universitet innebär det att man får ett större forskningsanslag och fler möjlighet att på egen hand besluta om att starta forskarutbildningar. Forskningsanslaget höjs med 98 miljoner kronor, från 139 miljoner till närmare 237 miljoner 2018. Utbildningsanslaget höjs också med 42 miljoner kronor.
– Vi räknar med att från att forskningen i dag är en femtedel av vår verksamhet på högskolan kommer den i framtiden att vara en tredjedel på universitetet. Men vi behöver också söka bidrag till vår forskning på annat håll genom bland annat forskningsansökningar.
– Staten bildar också ett holdingbolag som är knutet till universitet och med ett kapitaltillskottet på 1,5 miljoner. Meningen är att knyta samhällsnyttig forskning till näringslivet och på så vis få fram nya innovationer, förklarar Per Hillbur.
Den nya universitetsledningen framhåller i sin vision att man inte kan locka studenter och forskare med stora forskningspengar utan med goda möjligheter att förmedla nydanande och viktig kunskap och en akademisk integritet, nära samhället och med goda relationer till omvärlden.

– Vi ligger mitt i Sveriges tredje stad och har Skåne och Öresund in på knutarna. Det vi kan bjuda på är en attraktiv forskningsmiljö, ett stort samhällsengagemang och en härlig entusiasm. Vi är inget elitistisk universitet utan står för mångfald och mänskliga rättigheter, menar Kerstin Tham och Per Hillbur.

Läs mer:

Dagens fråga

Följer du Idol på TV4?

  • Nej (86%, 587 Röster)
  • Ja (14%, 95 Röster)

Antal röster: 682

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×