Kultur

Klippan, bruksorten som värmt pophjärtan i 40 år

Thomas Holst framför kyrksalshuset, en byggnad som tillhörde gymnasieskolan i Klippan och där studio Bombadill höll till i början av sin existens. Infällt är bilder från utställningen på Klippans konsthall, och en bild på Holst framför det som en gång var Möllans Pizza, ett etablissemang som omnämns i låten Pizzanödig. Foto: Ralph Bretzer
Artikel Kultur och Nöje Klippans centrum. Orden värmer än idag pophjärtan, och det inte bara på grund av Torssonlåten som lånar dess namn.Här föddes för 40 år sedan, i kyrksalshusets källare, något oväntat ett svenskt popunder.

Bilen rullar norrut från Malmö. Wilmer X låt ”Vägen till Klippan” leder färden via stereon. Hade jag valt att ta tåget istället hade Torssons ”Klippans centrum” fyllt samma funktion. Jag hälsas välkommen av en skylt och under den en annan: ”Klippanpopen 40 år - utställning på Klippans konsthall”. Jodå, visst bär man arvet med sig.

– Det började med konsert och kvarsittning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Australien stryper antalet återvändare

Australien begränsar hur många återvändande medborgare som ska tillåtas flyga in i landet, eftersom det är hårt tryck på de lokala myndigheter som övervakar landets två veckor långa obligatoriska karantän.
Australien begränsar hur många återvändande medborgare som ska tillåtas flyga in i landet, eftersom det är hårt tryck på de lokala myndigheter som övervakar landets två veckor långa obligatoriska karantän.
Foto: Matt Hartman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bara hälften så många australiska medborgare ska tillåtas återvända till landet varje vecka, jämfört med hur många som har kommit den senaste tiden.
Ökningen av nya coronafall i Australiens näst största stad Melbourne gör att landet vill begränsa hur många som sitter i obligatorisk karantän.

Den senaste tiden har omkring 8 000 personer i veckan anlänt till Australien, enligt landets premiärminister Scott Morrisson. Nu stryps det antalet till en kvot på 4 000 personer i veckan.

– Vi har i dag kommit överens om att minska antalet ankommande flyg till Australien, säger Morrison vid en presskonferens, efter ett möte med ledarna för landets delstater och territorier.

Australiens gränser har varit stängda för utlänningar sedan i slutet av mars. Endast personer med medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd får resa in, men måste sitta i 14 dagars övervakad karantän, till exempel på ett hotell. De nya reglerna innebär också att de som från och med nu anländer till landet själva måste betala sin karantänvistelse.

Obligatorisk karantän

Den nya inresebegränsningen införs för att underlätta för de lokala myndigheter som övervakar den obligatoriska karantänen, enligt premiärminister. Den ökade smittspridningen i Melbourne har kopplats till att återvändande personer som har suttit i karantän på hotell inte har följt reglerna om att hålla sig isolerade.

Tidigare i veckan införde grannlandet Nya Zeeland liknande inresebegränsningar, eftersom trycket på landets tillfälliga karantänbostäder är hårt.

Sex veckors restriktioner

Australiens delstat Victoria, där Melbourne ligger, införde nya virusrestriktioner i torsdags som ska gälla i sex veckor. Det betyder att fem miljoner människor i storstadsregionen återigen måste stanna hemma och bara får gå ut för att göra nödvändiga ärenden.

Än så länge har landet relativt få bekräftade fall av covid-19. Totalt har omkring 9 000 personer har testat positivt för coronaviruset och 106 personer har hittills avlidit i landet.

Utrikes

Spänd väntan på kompromiss i coronakamp

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas snart lägga fram ett kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas snart lägga fram ett kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Klockan tickar för EU-länderna i kampen om att hitta ett coronastöd och en långtidsbudget som alla kan acceptera.
Nu väntas ännu ett kompromissförslag i hopp om en snabb lösning.

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel utlovade i torsdags en presskonferens till klockan 10.30 på fredagen för att berätta vad han har kommit fram till.

Några timmar senare var dock det beskedet bortplockat från fredagsschemat, utan formell förklaring varför.

Hur som helst väntas ändå ett kompromissbud inom kort från rådsordföranden för att bestämma vägen vidare om coronastöd och ny budget.

Senast EU:s stats- och regeringschefer gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud från slutet av maj inte kan accepteras av alla.

Sedan dess har Michel fört allehanda samtal med de olika länderna för att höra mer specifikt vad de vill och vad de tänka sig.

Många strider

Tre huvudgrupper finns bland de 27:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.

Toppmöte väntar

Michel väntas nu komma med förslag som minskar ytterligare en aning i långtidsbudgeten, jämfört med vad kommissionen föreslagit på 1 100 miljarder euro över åren 2021–2027.

Dessutom tros han föreslå en tvåstegsraket för fördelningen av coronastödet, där de inledande pengarna delas ut till länder som haft svårt med tillväxt och arbetslöshet i flera år – exempelvis Spanien, Italien och Grekland. Nästa del ska sedan fördelas utefter vad coronakrisen faktiskt inneburit ekonomiskt – vilket kanske inte går att läsa av förrän nästa år.

Michels kompromiss ska sedan stötas och blötas nästa vecka då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

Wiktor Nummelin/TT

Ekonomi

Mörka siffror för exporten

Ekonomi
Ekonomi Exporten rasar för de små och medelstora företagen i coronakrisen. Ett av tre exportföretag i en undersökning från statliga EKN rapporterar att deras export har minskat kraftigt eller att den har upphört helt.
– Det har varit en väldigt tråkig tid. Men om två till tre år är vi tillbaka där vi var före coronakrisen, säger Jan Söderström, vd för Quintus Technologies i Västerås.

Den stora nedgången i de små och medelstora företagens export är allvarlig, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef för små och medelstora företag på statliga Exportkreditnämnden, EKN, till TT.

– De här företagen är avgörande för Sveriges framtid. Det är av central betydelse att de bli kvar, säger Carl-Johan Karlsson.

Han säger att läget är allvarligt men inte hopplöst.

– Man kan säga att de här företagen drabbades av hjärtstillestånd i våras. Nu hoppas vi att efterfrågan kommer igång på nytt efter sommaren, säger Carl-Johan Karlsson.

Flygplansindustrin hårt drabbad

Quintus Technologies levererar högteknologiska maskiner som används för att tillverka avancerade metallkomponenter. Halva försäljningen har varit kopplad till jetmotorer och flygplanstillverkning och så mycket som 98 procent av produktionen har gått på export.

– Men under coronakrisen har flygplansindustrin drabbats hårt och därmed har efterfrågan på våra produkter rasat, säger Jan Söderström.

Årsförsäljningen före krisen var 1,2 miljarder kronor och den väntas nu rasa till omkring 700 miljoner kronor.

– Tyvärr har vi också tvingats säga upp personal, vi har gått från 260 till 175 anställda. De flesta har fått gå från våra anläggningar i Västerås men vi har också sagt upp medarbetare vid våra dotterbolag i USA och Kina, säger vd Jan Söderström.

Dyster period

Undersökningen från EKN pekar på en dyster period för de små och medelstora svenska exportföretagen under årets tredje kvartal.

Mer än hälften av företagen i undersökningen tror att deras export fortsätter att minska, eller att den helt försvinner, under juli, augusti och september. Men därefter väntas en uppgång.

– Vi tror att efterfrågan ökar i höst. Då är det mycket viktigt att det finns möjligheter att få låna i banken och det gör det, säger Carl-Johan Karlsson.

Rapporten tecknar en ljus bild när det gäller företagens möjligheter att få lån i banken. Hela 86 procent av företagen i undersökningen säger att de inte tycker att tillgången till extern finansiering har försämrats under krisen.

– Bankerna har fortfarande pengar. Att företagen kan låna är avgörande om de ska kunna komma i gång efter coronakrisen, säger Carl-Johan Karlsson.

Nya kunder

Nu söker Quintus Technologies nya kunder inom andra områden. Det handlar om energi- och fordonsindustrin och om företag som gör ortopediska knä-, höftleds- och tandimplantat.

– Jag tror att vi blir en framgångssaga igen, 2022 eller 2023 är vi där, säger Jan Söderström.

Ett företag som växer i coronakrisen är Solutions for Tomorrow i Väckelsång i Småland. Företaget levererar mobila röntgenapparater som gör det möjligt att röntga patienter på plats.

– Vi har fått en jättestor skjuts framåt under coronapandemin, vi växer så det knakar och vi anställer duktiga och drivna personer i högsta takt, säger Mattias Guldstrand, vd och en av företagets tre grundare.

Björn Dickson/TT

Företaget Björneborg Steel i Värmland exporterar en stor del av sin produktion. Men företaget uppger att produktionen inte har påverkats av pandemin.
Företaget Björneborg Steel i Värmland exporterar en stor del av sin produktion. Men företaget uppger att produktionen inte har påverkats av pandemin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Nära 50 000 företag

Det fanns 48 318 exporterande små och medelstora företag i Sverige 2019. Tillsammans stod de under 2019 för 41 procent av den totala svenska exporten som var 1 496 miljarder kronor.

Under finanskrisen för drygt tio år sedan försvann drygt 7 000 små och medelstora svenska företag från exportmarknaderna. Det tog tio år innan de exporterande företagen var lika många igen.

Källa: EKN

FAKTA

Fakta: 300 företag ingår i undersökningen

EKN lät Demoskop göra undersökningen under perioden 10–18 juni. Undersökningen gäller företag med 1–1 249 anställda.

Undersökningen består av 300 telefonintervjuer med vd:ar eller personer utsedda av vd:ar.

Resultatet har vägts med hänsyn till bransch och antal anställda.

Källa: EKN

Inrikes

Svag svenska kan ha påverkat covidvård

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år larmat om dålig svenska som en riskfaktor i äldreomsorgen. Arkivbild.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år larmat om dålig svenska som en riskfaktor i äldreomsorgen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT
Inrikes
Inrikes Bristande språkkunskaper hos personal i äldreomsorgen kan ha bidragit till problem under coronapandemin.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år varnat om dålig svenska som en riskfaktor.

Ivo har granskat äldreomsorgen under pandemin. I tillsynen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om kommunikationssvårigheter.

– Det fanns särskilda utmaningar med att få ut information till medarbetare eftersom det var svårt att förstå på grund av språkförbistringar, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo.

I flera år har myndigheten pekat på problem med att personal inom äldreomsorgen inte kan tillräckligt bra svenska. I en rapport från 2018 lyfts det också fram som en av myndighetens viktigaste iakttagelser under tillsynen av äldreomsorgen.

Trots det har Ivo inte undersökt i vilken utsträckning brist på svenskkunskaper har inneburit konsekvenser under coronapandemin.

– Vi har, i det här läget, inte ställt specifika frågor om detta, säger Anna Karin Nyqvist.

Ivo vill därför inte uttala sig om vilken roll språksvårigheterna har haft för smittspridning inom äldreomsorgen.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning eller när vi gjort en ordentlig sammanställning av svaren från medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Vi har sett sådana problem i andra typer av tillsyner tidigare, säger Anna Karin Nyqvist.

Risk för smittspridning

Kommunal som representerar medarbetare inom äldreomsorg har tidigare lyft upp bristande språkkompetens som ett problem. Fackförbundet anser att språket är viktigt, exempelvis när det handlar om att förklara hur skyddsutrustning används.

– En sämre arbetsorganisation innebär större risk för smittspridning, och att inte förstå varandra genom språket riskerar onekligen att försämra en arbetsorganisation, säger Torbjörn Dalin, chefsekonom på Kommunal.

För att komma runt dilemmat har verksamheter använt sig av instruktionsfilmer, berättar Anna Karin Nyqvist.

– Som praktiskt visar hur man ska göra i stället för att man ska läsa eller på annat sätt ta till sig informationen hur man ska hantera risken för smitta och förhindra smittspridning, säger hon.

Fler insatser

Flera generella initiativ finns sedan innan för att stärka språkkompetens i äldreomsorgen. Och fler behövs, menar Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hon lyfter fram insatser med så kallade särskilda språkombud som får uppdraget att stötta kollegor som har bristande kunskaper i svenska. Något hon vill se i större utsträckning.

– Vi har egentligen ingen helhetsbild där vi kan kvantifiera problemet. Det jag kan säga är att i den dialog vi har med kommuner så lyfter de upp att det behövs satsningar på språkutbildning och språkutveckling, säger hon.

Sektionschefen vill inte dra slutsatser om språkkompetensens betydelse under pandemin. Frågan behöver utvärderas ytterligare, även om hon tycker att Ivos observationer är intressanta.

– Det pekar på att det finns behov av att göra fler insatser och det är precis det som jag tror vi måste fortsätta med, säger hon.

Tuffare krav

Frågan om språkkompetens är viktig för Lina Nordquist som är sjukvårdspolitisk talesperson och riksdagsledamot för Liberalerna. Hon är säker på att språkförbistringar varit ett bekymmer under coronavåren.

– Det vore konstigt om det inte längre är ett problem under pandemin. Det har ju varit ett problem under många år tidigare, säger hon.

– Mycket handlar ju om att förstå hygienrutinerna och då är språket jätteviktigt.

Hon vill se tuffare krav på språkkunskaper. I dag har Socialstyrelsen en rekommendation om att äldreomsorgens medarbetare ska ha "förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska".

– Socialstyrelsen behöver skärpa sina krav när det gäller språk. Att ändra från rekommendationer till krav, säger hon.

Utbyggd SFI

Utbildningsminister Anna Ekström (S) väljer att svara för regeringens del. Hon lyfter fram utbyggnaden av komvux och SFI som en ett sätt att stärka svenskkunskaperna inom äldreomsorgen. Däremot vill hon inte än utvärdera vilken roll språkförbistringar spelat under pandemin.

"Det är för tidigt att redan nu dra långtgående slutsatser, däremot har coronapandemin med tydlighet visat på behovet av satsningar på äldreomsorgen. Sen är det självklart viktigt att de som tar hand om våra äldre pratar bra svenska", skriver hon i en skriftlig kommentar till TT.

Erik Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Covid-19 i äldrevården

En stor majoritet av de svenska dödsfallen i covid-19 har varit personer som bor på äldreboende eller får hemtjänst.

Cirka 3 750 personer har bott på äldreboende eller haft hemtjänst och dött i bekräftad covid-19 i Sverige, enligt Socialstyrelsens statistik från den 6 juli. Över 1 500 av dessa var över 85 år och bodde på äldreboende.

Totalt har 5 500 antal personer dött med bekräftad covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens statistik från torsdagen den 9 juli.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

Malmö

Tar bort basketkorgarna

Sara Boijertz, Nisse Mattsson och Stina Mattsson tränar på basketplanen varje vecka.
Foto: Anders Isberg
Malmö
MALMÖ Många blev chockade i veckan när beskedet kom att basketkorgarna på den nya fina multisportplanen utanför Geijerskolan i Limhamn skulle tas bort. Beslutet togs efter en längre tids klagomål till miljöförvaltningen från några av grannarna.

– Miljöförvaltningen och Stadsfastigheter har gjort stora ansträngningar för att hitta en lösning på den upplevda bullerproblematiken. Nu kom man inte längre men att ta bort korgarna är långsiktigt ingen bra lösning, menar Simon Crisander (L), som är kommunalråd för stadsbyggnad och miljö.

Det tycker inte heller Malbas klubbchef Katarina Olsson. Basketklubben har under våren flyttat alla sina inomhusträningar utomhus till Geijerskolans skolgård, främst för de yngsta som är mellan 7 och 12 år, varav det är fler tjejgrupper än killgrupper.

Är förvånade

– Vi är förvånade över att basketkorgarna tas bort. Vi har kollat om klagomålen gäller våra barn och unga men fått svaret att det inte stämmer. Trots det drabbas dom som tränar med oss. Det i ett läge när det är viktigt att röra på sig, säger Katarina Olsson.

Även Malin Eggertz Forsmark, chef för fritidsförvaltningens föreningsavdelning, tycker att beslutet skickar helt fel signaler. Under coronan har många flyttat ut sina föreningsverksamheter och med detta beslutet begränsas möjligheten till fysisk aktivitet, säger hon till tidningen.

Konflikten startade den 14 april år 2019, då en granne skickade in ett klagomål på att det var buller från multisportplanen på Geijerskolans skolgård med dunsar från basketbollarna och musik som spelades på kvällar och nätter.

När kommunens tjänstemän har besökt basketplanen har de inte upplevt att det är för högt buller.
Foto: Anders Isberg

Bullret ska ha börjat sen skolan byggdes om 2014-2019 och de tidigare skolpaviljongerna togs bort. Den klagande upplevde också att det var ”ett konstant aktivitetstryck” på grund av att sporthallen vid skolan hyrs ut till olika föreningar och multisportarenan används flitigt.

Miljöförvaltningen avslutade ärendet i februari i år efter att ha gjort bedömningen att ”ljud som uppstår vid aktivitet på skolgården under dagtid inte är att betrakta som en olägenhet för människors hälsa. Det som ärendet handlat om är istället störning som sker på kvälls- och nattetid”.

Förvaltningen hänvisade också till att det sen tidigare finns ett politiskt beslut om att Malmö ska förtätas för att klara av utmaningarna som följer av att staden expanderar. I den förtätade staden får viss typ av störning tålas av omgivningen.

Släckt ljuset

I våras togs också beslutet att släcka belysningen på bollplanen från klockan 22. Stadsfastigheter begränsade det trådlösa nätverket vid platsen och flyttade bänkar och bord. Den närboende överklagade ändå beslutet om att inte sätta in fler åtgärder till länsstyrelsen.

Myndighetens bedömning är att miljönämnden ”inte har gjort tillräckligt för att kunna avgöra om det föreligger en olägenhet för människors hälsa eller inte, som ett genomföra bullermätningar i ärendet för att se vilka ljudnivåer som förekommer.”

Därför skickades ärendet tillbaka till miljönämnden i maj 2020. Sen dess har flera diskussioner pågått mellan miljöförvaltningen och Stadsfastigheter, som förvaltar skolgården. Bland annat om att sätta upp skyltar om att bollspel bör undvikas efter en viss tid.

På onsdagen gick det forfarande att spela basket på multisportarenan.
Foto: Anders Isberg

Flera representanter för de två förvaltningarna träffade tre av de klagande grannarna förra fredagen. Då arrangerades det också så att tre vuxna och fem barn fick spela basket på bollplanen samtidigt som det spelades musik. De närvarande lyssnade på om ljudet var störande.

Då önskade de boende att ett bullerplank sätts upp eller att basketspelet tas bort eller flyttas från den aktuella planen. Något som de närvarande tjänstemännen ville fundera på. Ett beslut om fler åtgärder förväntades inte tas under sommaren, enligt svaret som de boende fick.

– Jag vill betona att det är olika intressen som ska vägas mot varandra. Vi har en pågående dialog med Stadsfastigheter hur vi ska lösa det här på bästa sätt, säger miljödirektör Rebecka Persson, som vill avvakta med att ta bort basketkorgarna.

Överens med skolan

Beslutet om att plocka ner korgarna togs i måndags av Stadsfastigheter. Säkerhetsutredare Demir Kolenovic menar att nuvarande åtgärder inte har haft en önskad effekt när det gäller basket utanför skoltid, vilket bland annat väktare kan vittna om. Det finns också en samsyn med skolledningen om att stänga av spelet i sommar.

– Vi har i första hand provat basketspelet ur skolans verksamhetsperspektiv som våra hyresgäster mot de boendes upplevelse av bullret. I nuläget ska basketkorgarna inte sättas tillbaka utan vi överväger att flytta dem till en annan del av skolgården, där spelet inte stör lika mycket, förklarar Demir Kolenovic.

Simon Chrisander säger att han vill verka för att hitta en lösning där basketkorgarna är kvar på skolgården och kan användas under normala tider. Han pekar också på att Geijerskolans multiplan är välanvänd och att motion och aktivitet ska prioriteras i stadsplaneringen i Malmö.

På torsdagskvällen var basketkorgarna fortfarande kvar på multiplanen i Limhamn.

På förmiddagarna är det sällan spelare på plats vid basketplan på Geijerskolan.
Foto: Kristina Davidson
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Svalöv

Grönare el men smutsiga fordon

Mattias Wiman, park- och gatuchef.
Mattias Wiman, park- och gatuchef.
Foto: Dajana Kovacevic
Svalöv
Svalöv Svalövs kommun strävar efter att bli helt fossilfri. När det gäller el och uppvärmning ligger kommunen bra till men för fordonsflottan finns det mer att göra.

Sedan 2018 ingår kommunen i projektet ”Fossilbränslefria kommuner i Skåne - Uppstartskommuner”. Det är en fortsättning på ett projekt som pågick 2016-2018, bekostat med EU-medel och där tio skånska kommuner deltog.

De kommunerna jobbar vidare med sina åtaganden medan nya kommuner är i uppstartsfasen, däribland Svalöv. Denna gång heter finansiären Energimyndigheten som går in med 2,9 miljoner och fokus ligger på transportfrågor.

Och det är just i denna sektor som den största utmaningen för Svalövs del ligger.

Att gå över till fossilfri fordonsflotta kommer kräva flera insatser och investeringar.

I nuläget är flera av kommunbilarna hybridbilar - målet är att gå över till eldrift.

Få laddstolpar

– Vi har börjat införa elbilar men eftersom vi bara har enstaka laddstolpar i kommunen har vi inte kommit så långt, säger park- och gatuchef Mattias Wiman.

Just nu tittar kommunen på vilka platser som kan vara aktuella för laddstolpar, både internt för kommunens fordon och för invånare i allmänhet.

Det är framförallt de tyngre fordonen - traktorer och gräsklippare inom gata- och park samt jordbruksmaskinerna på Svalövs gymnasium, som sätter käppar i hjulen för målet fossilfritt drivmedel.

Att gå över till HVO-diesel (hydrerad vegetabilisk olja) är bättre för miljön men också dyrare.

– Och gas är inte aktuellt, vi saknar tankstation här.

Gått över till grön el

När det gäller fossilfritt drivmedel ligger Svalöv dåligt till - i botten av 18 rangordnade kommuner. Endast 5 procent av bränslet var fossilfritt i fjor. Detta kan jämföras med grannkommunen Eslövs 84 procent.

På gata- och park enheten har dock 90 procent av alla verktyg, som timmers och lövblåsare, numera bytts ut mot eldrivna maskiner.

Svalöv är också en av få kommuner som ännu 2019 inte hade helt fossilfri el, så kallad grön el. Förra året låg siffran på 65 procent grön el, även det sämst i klassen.

Men från och med i år kan den punkten på listan bockas av.

– Grön el har vi precis bytt upp oss till, berättar Mattias Wiman.

När det gäller fossilfri uppvärmning får Svalöv dock en guldstjärna. 99 procent av uppvärmningen är fossilfri och kommer från fjärrvärme.

FAKTA

Fossilfritt i Svalöv

Fossilfria tjänsteresor: 33 %

Fossilfri uppvärmning: 99 %

Fossilfri el: 65 %

Fossilfritt drivmedel: 5 %

Fossilbränslefrihet totalt sett: 75 %. På plats 16 av 18 (två kommuner saknar uppgift). Svalöv var därmed sämst i klassen 2019.

Svalöv

Nu sköter en robot gräsmattan

Robotgräsklippare på Billeberga IP.
Roboten hittar själv tillbaka till sin laddstation.
Foto: Dajana Kovacevic
Svalöv
Billeberga Som ett led mot att bli en fossilfri kommun har Svalöv investerat i en robotgräsklippare. Sedan en månad tillbaka håller den gräsmattan på Billeberga IP välklippt.

– Den är så noggrann i klippningen att man nu ser minsta lilla grop i gräsmattan, säger Mattias Wiman, park- och gatuchef.

Fördelen med en robotgräsklippare på batteridrift är att den går att programmera i förväg. När den inte klipper längs en förutbestämd slinga hittar den tillbaka till laddstationen.

En gång i månaden behöver den pysslas om och rengöras men i övrigt är den självgående.

– Den är programmerad att inte köra när det är match och när vi vattnar på kvällarna, säger Mattias Wiman, som är mycket nöjd med resultatet efter en månads drift.

Styrs via app

Roboten får sina uppdrag via en app i Roland Kronkvists telefon. Han är engagerad i Billeberga GIF och var den som tidigare skötte gräsklippningen.

Men Roland Kronkvist känner sig inte utkonkurrerad av den nyanställda medarbetaren.

– Nej, här är alltid något annat att göra.

I appen får han uppdateringar om hur roboten sköter sig men också larm om något händer med den. Som för någon dag sedan när larmet gick halv tre på natten.

– De satt och åkte på den så den blev överhettad. Det enda man är brydd för är vandalerna. Men vi kan ju inte sätta upp kameror här, säger han.

Stänger av den

Även Mattias Wiman har fått rapporter om att robotgräsklipparen drar till sig uppmärksamhet.

– Jag har hört att folk varit och pillat på stoppknappen och stängt av den. Men den är slagtålig så det ska mycket till för att ha sönder den.

Roboten kostar i runda slängar hundratusen kronor. Därutöver tillkommer några tiotusen för tillbehör - två kort för de två gräsmattorna på idrottsplatsen samt slingor som läggs under mark.

Samtidigt kan andra besparingar göras.

– Den tar bara den yttersta toppen som matas ner och gödslar gräsmattan. Så vi sparar in på konstgödsel och vi sparar också tid, säger park- och gatuchefen.

Fler idrottsplatser kan få robot

I höst ska övriga idrottsföreningar bjudas in till ett möte för att diskutera övergång till robotgräsklippare. Totalt finns sex fotbollsplaner i kommunen.

– Om alla tycker som vi är detta en framtida investering för samtliga, säger Mattias Wiman.

Och vad tycker då Billeberga GIF om resultatet?

– Det ser exemplariskt ut, säger Roland Kronkvist som snart ska krita planen inför en träningsmatch mot Örtofta.

– De kan inte klaga på gräset i alla fall, säger Mattias Wiman.

– Såg du när AIK spelade mot MFF på Friends?, undrar Roland Kronkvist. (Gräsmattan på Friends arena dömdes ut efter stormötet och bolaget som driver arenan lovade snabbt att den skulle bytas ut).

– Där ligger de i lä för Billeberga, konstaterar Roland Kronkvist.

Robotgräsklippare på Billeberga IP.
Roboten klarar även höjdskillnader.
Foto: Dajana Kovacevic
Roland Kronkvist och Mattias Wiman på Billeberga IP.
Roland Kronkvist (t.v). styr roboten via en app. Mattias Wiman (t.h.) är nöjd med resultatet.
Foto: Dajana Kovacevic
Robotgräsklippare på Billeberga IP.
Svalövs nya robotgräsklippare tjänstgör i Billeberga.
Foto: Dajana Kovacevic

Hörby

Kultur och historia möts i Karnas backe

Åsa Dahlberg Ohlsson, chef för museet i Hörby, visar en av informationsskyltarna där det berättas att det fanns boplatser redan under stenåldern i området runt Karnas backe.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Karnas backe i Hörby är inte bara en plats för rekreation och motion. Här finns även ett myller av kultur och historia. Något som kommunen och museet har tagit fasta på när de har skapat Kulturrundan.
Samtidigt slår de hål på myten att det var en omtyckt servitris som en gång gav namn åt Karnas backe.

Karnas backe i Hörby är en populär mötesplats för folk i alla åldrar.

Hit beger sig Hörbyborna för att motionera, promenera, spela discgolf och boule, grilla och umgås med nära och kära i natursköna omgivningar.

Men det är också ett område som rymmer många platser av historiskt och kulturellt intresse.

Visste ni till exempel att det finns närmare 400 röjningsrösen i området, eller att det finns rester av ett gammal fähus i sten från 1800-talet i en av sluttningarna?

För att lyfta fram just de historiska bitarna har kommunen skapat en Kulturrunda, och placerat ut sju informationstavlor längs motionsspåret.

Här berättas det om Karnas backes historia och traditioner, och hur viktig platsen är för Hörbyborna.

– När vi skulle renovera i Karnas backe ledde det ena till det andra. Vi började prata om att få till en historierunda också. Vi ville visa att det finns mer att göra här än att bara motionerna.

– Alla - från de yngsta till de äldsta - ska känna att de har glädje av området, säger Erica Wetterholtz på Hörby kommun.

Hon tog kontakt med Åsa Dahlberg Ohlsson, chef för museet i Hörby, och berättade om sina planer. Åsa var genast med på noterna, och tillsammans gav de sig ut på en promenad i området och spånade fram idéer.

– Jag dök ner i buskarna och letade efter intressanta platser. Det finns jättemånga roliga saker att berätta om Karnas backe. Det fanns till exempel boplatser här redan på stenåldern, det har funnits tivoli i området, och det har legat en skjutbana gömd inne i skogen, säger Åsa Dahlberg Ohlsson.

Åsa Dahlberg Ohlsson, chef för museet i Hörby, och Erica Wetterholtz från Hörby kommun tar en promenad utmed Kulturslingan.
Foto: Jonas Karlsson

Det är hon som har sammanställt texterna och bilderna på informationstavlorna. Hon har plöjt igenom museets samlingar på jakt efter information och bildmaterial, och har även haft god hjälp av historiegänget bakom succéboken ”Hörby centrum förr och nu i ord och bild”.

– Jag har letat i våra bildsamlingar och i gamla tidningar, och har hittat många tidiga bilder från Karnas backe, fortsätter Åsa.

Mellan 1915 och 1945 fanns det dansbana, artistscen och servering i Karnas backe. Nöjesplatsen kallades först för Hörby Tivoli. Serveringen låg uppe i backen med utsikt ner mot dansbanan.

När Hörbys egen nöjespappa Folke Nilsson tog över nöjesparken 1940 döpte han om den till Folkes Park.1945 blev den sista sommaren för nöjesparken, kan man läsa på en av informationsskyltarna.

Utfärd i Karnas backe 1893.
Foto: Hörby museum

– Vi tror att området kommer att uppskattas på ett annat sätt nu när man lyfter fram även historien och sevärdheterna som finns i Karnas backe, säger Erica Wetterholtz.

Den gängse uppfattningen i Hörby är att det var en omtryckt servitris i den forna nöjesparken som gav namn åt Karnas backe.

Men den förklaringen håller inte vid en närmare granskning, menar Åsa Dahlberg Ohlsson.

– Det finns inget belägg för den historien. Området var omnämnt som Karnas backe långt innan tivolit med serveringen fanns här, säger hon.

Hennes teori styrks av gamla bilder som visar att det gjordes utfärder till Karnas backe redan 1893 och 1905 - åtskilliga år innan det fanns någon nöjesverksamhet på platsen.

– Det är lätt att det går ett rykte som sen blir sägen. När man fingranskar det så håller det inte.

Så var kommer namnet Karnas backe då ifrån, om det inte var en servitris som gav namn åt området?

– Det vet vi inte ännu. Det finns olika teorier. Karna var ett otroligt vanligt kvinnonamn förr, säger Åsa Dahlberg Ohlsson.

En av skyltarna på den nya kulturslingan i Karnas backe. Erica Wetterholtz, Hörby kommun, Åsa Dahlberg Ohlsson, chef för museet, och Hörbybon Kaj Nilsson - vars far Folke Nilsson drev Folkes park och hade tivoli i Karnas backe på 1940-talet - i glatt samspråk.
Foto: Jonas Karlsson
I området döljer sig bland annat resterna av ett gammalt förråd, eller fähus, från 1800-talet.
Foto: Jonas Karlsson
NÄSTA ARTIKEL