Debatt

Transportrevolution i framtiden

Debatt
Debatt Krönika Utan vägtransporter skulle de flesta samhällsfunktioner stanna efter några dagar.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Utan vägtransporter skulle de flesta samhällsfunktioner stanna efter några dagar. Så gott som alla varutransporter börjar och slutar med en lastbilstransport, från fabrik till en hamn eller från en terminal till en affär. Därför är det så spännande att se på den tekniska utvecklingen just nu men också förstår man då varför en kilometerskatt inte skulle leda till någon omflyttning av transporter. Vägtransporter finns för att de behövs.

I förra veckan presenterade Tesla den elektriska lastbilen Semi med en räckvidd på 80 mil och som ska klara att accelerera 0-100 km/h på 20 sekunder med hela 36 tons last. Det är så klart en imponerande teknisk bedrift. Bilindustrin tar fram många olika koncept för batteridrivna vägtransporter och utanför Sandviken finns till och med en elektrifierad landsväg. Eldrivna vägtransporter är dock inget nytt. Det har funnits både batteridrivna transportfordon i våra städer och trådbussystem har använts för varudistribution och sopbilar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris 119 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Vänligen notera att fr.o.m. 14 januari 2022 ansvarar Bonnier News AB för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Svag statsmakt i kristider

Axel Oxenstierna styr fortfarande enligt skribenten
Foto: Arkivbild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Under pandemin har den svenska förvaltningsmodellen kommit i fokus. Regeringen styr riket, heter det regeringsformen. Men styrelseskicket präglas också av långtgående delegering, med självständiga myndigheter och självbestämmande kommuner och regioner. Förhållandet påverkar regeringens möjligheter att agera nationellt i en allvarlig kris.

I början av pandemin hade således regeringen svårigheter med att få till stånd testning i större skala. Regionerna, bland annat Skåne, var motsträviga. Våra nordiska grannländers regeringar med ett vidare manöverutrymme införde alltifrån början av pandemin relativt hårda regleringar. I Sverige var agerandet långsammare och mer obeslutsamt.

Det svenska agerandet kan ses mot bakgrund av det svenska utanförskapet när det gäller allvarliga kriser och ofred. Bengt Lindroth, journalist tidigare korrespondent för Sveriges Radio och författare till till flera böcker nu senast boken ”Vi som inte var med i kriget” menar att utanförskapet också medverkat till den svenska förvaltningsmodellen.

Nyligen har regeringen aviserat att den kommunala självbestämmanderätten bör inskränkas såtillvida att det kommunala vetot ses över. Bakgrunden är att kommunalt veto använts i för många fall och för sent i processen när det gäller uppförande av vindkraftverk. Man är mer försiktig ifråga om förändringar som rör den nationella beredskapen. Sverige saknar således en författningsberedskap vid kriser i fredstid.

Frågan har varit aktuell vid flera tillfällen, senast 2008 då Grundlagsutredningen föreslog ett generellt bemyndigande i grundlagen för regeringen att kunna meddela föreskrifter som annars tillkommer riksdagen. Förslaget vilade på insikten om behovet av en författningsberedskap i händelse av allvarliga kriser. En grundlagsändring i den riktningen ansågs dock politiskt olämplig. Men förmodligen hade pandemin kunnat få ett mildare förlopp och därigenom sparat liv om förslaget blivit verklighet, eftersom det tillåtit ett snabbare agerande än vad som skedde.

Med ett djupt rotat förhållningssätt att motverka en starkare regeringsmakt förblir den svenska förvaltningsmodellen svåradministrerad, särskilt vid allvarliga kriser. Danmark har under 2000-talet (2007) moderniserat den statliga förvaltningen genom avskaffande av de gamla amten, vilka ersattes med fem regioner. I Sverige har liknade förslag framförts av flera statliga utredningar, dock utan resultat. Den nuvarande svenska statliga förvaltningen är därför i princip oförändrad sedan Axel Oxenstiernas tid.

L-H Bäckström

Förvaltningssocionom

Debatt

Chefer bör gå med i a-kassan

Även egenföretagare kan vara med i facket
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Minst 45 900 personer av alla anställda i Skåne är chefer eller arbetsledare. Men pandemin visade att även chefer och egenföretagare snabbt kan stå utan ersättning om de blir av med jobbet. Fler borde gå med i en a-kassa som passar den egna yrkesrollen, skriver Daniel Asker, chef för Ledarnas a-kassa.

IT-chef, restaurangchef, klinikchef, head of customer success – fler och fler yrken innebär att man jobbar som chef, arbetsledare eller är egenföretagare. Antalet chefer på arbetsmarknaden har ökat med 12 procent på fem år, enligt den senaste statistiken från SCB.

Nu har minst 45 900 personer i Skåne ett yrke som innebär att de är chef eller har en arbetsledande befattning. Det innebär att cirka 8,2 procent av det totala antalet anställda i länet är chefer. De kan vara allt från ekonomichefer till rektorer, gruppchefer, hotellchefer eller kostchefer.

När pandemin svepte in blev det tydligt att även många som känner sig trygga med sin anställning snabbt kan bli av med jobbet. De som drabbades kunde plötsligt stå helt utan ersättning. Resultatet blev att antalet medlemmar i a-kassan ökade kraftigt våren 2020, men på lång sikt har trenden varit negativ. Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen sysselsatta som är medlemmar i en a-kassa från 74 till 72 procent.

Det går inte att säga när nästa lågkonjunktur slår till, men helt klart är att även kompetenta och uppskattade ledare kan bli av med jobbet. Framför allt mindre företag kan drabbas hårt vid en konjunkturnedgång.

Men många småföretagare vet inte att även de kan vara med i a-kassan, och saknar därmed trygghet om de tvingas lägga ner verksamheten. Även familjemedlemmar till egenföretagare som jobbar i företaget kan vara med i a-kassan.

Alla borde vara med i en a-kassa som passar den egna yrkesrollen. Det är viktigt för att säkra ersättningen vid eventuell arbetslöshet. Medlemskap i en a-kassa går också att kombinera med de inkomstförsäkringar som många fackförbund erbjuder, oavsett vilket fack och vilken a-kassa man väljer. Det innebär att inkomstförsäkringen från facket fortsätter att vara ett tryggt tillskott till a-kassan oavsett vilken a-kassa man är med i.

Vi på Ledarnas a-kassa vill öka tryggheten på arbetsmarknaden, och vi är experter på vad chefer, ledare och egenföretagare behöver om de blir av med jobbet.

Vi vänder oss därför till alla chefer, ledare och egenföretagare i Skåne och säger: Se till att du är med i en a-kassa och välj den som passar just dig och din yrkesroll! Då får du en ekonomisk grundtrygghet om du skulle bli av med jobbet.

Daniel Asker

chef för Ledarnas a-kassa

Debatt

Lös spermabristen i Skåne

Anna-Lena Hogerud
Foto: Lars Johansson
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Barnlängtande skåningar får vänta allt längre på assisterad befruktning. Kvinnor som börjar närma sig åldersgränsen 40 riskerar att gå miste om chansen att få hjälp att skaffa barn, om de inte har råd att köpa sig förbi kön via en privatklinik. Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC), som ansvarar för behandlingarna i Skåne, har varnat för att det nu inte är lönt att ställa sig i kö om man är över 38.

Huvudorsaken till väntetiderna är brist på donerade spermier. Under våren har denna brist varit så akut att man för första gången varit tvungen att stoppa behandlingarna. Under sommaren har de kunnat återupptas, men väntetiderna är fortfarande ovanligt långa. Om inte regionen lyckas rekrytera fler donatorer lär det förbli så. Risken är att situationen till och med förvärras.

Därför lämnade vi socialdemokrater i september förra året in ett så kallat initiativärende, där vi föreslog en handlingsplan för att korta väntetiderna. Tyvärr avvisades det av det borgerliga regionstyret. I sitt beslutsförslag valde de att fokusera på allt som Region Skåne inte råder över. Till exempel att många patienter kommer till Skåne från andra regioner, där väntetiderna är ännu längre. Eller att regionen sedan en lagändring 2019 måste konkurrera med privatkliniker om donatorer.

Vi tycker att det vore mer konstruktivt att fokusera på sådant som vi kan påverka. Istället för att konstatera att det är tråkigt att andra regioner inte gör mer för att korta sina väntetider skulle vi kunna arbeta aktivt för att locka donatorer till RMC. Vi skulle kunna pröva nya vägar att nå ut med information. Under pandemin har vi sett prov på den kompetens som det finns inom detta område i regionen. Kanske kan den komma till användning även här.

Det finns inget som säger att donatorer bara ska kunna tas emot på en plats i regionen. Troligtvis skulle vi kunna nå fler om vi inte krävde att alla skulle ta sig till RMC i Malmö. Nog borde det vara möjligt att öppna filialer för spermiedonation på fler platser i Skåne? Kanske skulle man kunna tänka sig mobila lösningar. Vi ville att förvaltningen skulle titta närmare på det, men Alliansen stoppade det.

Vi har inget emot att det finns privata kliniker som erbjuder assisterad befruktning till dem som inte vill eller kan vänta. Men den som söker sig till dem måste vara beredd att lägga ut tiotusentals kronor för att få hjälp. För den som behöver IVF-behandling kan prislappen landa på över 100 000. Det är många barnlängtande kvinnor och par som inte har de pengarna. Det är dem Alliansen sviker när de inte vill utforska möjligheterna att korta köerna i den offentliga vården.

Det duger inte att rycka på axlarna och hoppas att någon annan ska lösa problemet åt oss. Region Skåne kan göra mer. Låt oss börja där. Att få skaffa barn ska inte vara en klassfråga.

Anna-Lena Hogerud (S)

regionråd och 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Debatt

Mycket väsen för ingenting

Läsarillustration, höghastighetsbana
Foto: Erik Lilius
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När stambanan mellan Stockholm och Göteborg invigdes i mitten på 1800-talet förkortades restiden från tre dygn till 14 timmar. Kostnaden var stor, men även samhällsnyttan. Projektet med höghastighetsbanor erbjuder ringa samhällsnytta till kolossal kostnad. Huvudsyftet är att minska restiden med 20-30 minuter mellan Malmö och Stockholm för ”portföljpendlare”. Såväl Riksrevisionen som EU-revisionen har dömt ut flertalet höghastighetsbanor (HHB) i Europa som inffektiva kostnadsmässigt. Det beror framförallt på att medlemsstaterna har för litet befolkningsunderlag, vilket för Sverige borde varit en stoppsignal.

Ett motiv har varit att höghastighetsbanan är klimatvänlig. Åtminstone tror Skanska det, enligt en debattartikel i Dagens Nyheter, där de hänvisar till att Cementa planerar för nollutsläpp 2030. Femton klimatforskare menar istället att en HHB inte kommer att kunna betala tillbaka sin klimatskuld under sin livstid. Orsaken är de stora mängder betong som kommer att gå åt. Innan banan står klar finns redan elbil och flyg med klimatvänligt bränsle eller eldrivet.

En HHB kan inte ta gods, därför krävs ändå en uppgradering av befintlig stambana. Varför då inte bygga nya spår för tågset upp till 250km/tim längs befintlig stambana? Jämfört med HHB skulle en sådan utbyggnad ge stora fördelar för såväl klimat och natur som människor. Inte minst slipper man betongkonstruktionen som krävs för HHB-hastigheter, det vill säga 320 km/tim, som kräver orörd mark. En HHB förlagd i ”markplan”, en upp till 10m hög bank, ger en uppenbar barriäreffekt för djur och människor och skapar minst 50 meter breda sår genom orörd natur i Mellanskåne. När problematiken blev tydlig introducerades begreppet ”landbro”: en gigantisk brokonstruktion i betong där banan förläggs på upp till 20 meter höga ben. Med denna teknik tror Skanska att man slipper barriäreffekter och man visar en illustration där kor promenerar i mellan benen på något som liknar ett urtidsdjur från horisont till horisont. Istället finns goda skäl att tro motsatsen. Brokonstruktionen, skuggeffekterna, serviceplatserna, ljusen och oväsendet borde skapa barriäreffekter för djur och kraftigt minska värdet av stora naturarealer. Skanska tror heller inte på ”märkbart högre buller med HHB”. I futuristisk anda kommuniceras att ”Tågen skulle kunna köras i en form av tråg eller balja där ljudet till största delen studsar uppåt” En total frånvaro av evidens i ett av Sveriges största teknikprojekt. Bullerforskning visar på svåra bullerproblem med HHB, där oväsendet därtill är svårdämpat. Ny forskning talar vidare för att buller, förutom att störa våra hörselorgan, även medför ökad risk för fetma och hjärtkärlsjukdom.

Det tycks som om Trafikverket, Skanska och regeringen missat detta problemområde inför en tekniksatsning som ska hålla i kanske 100 år.

I juni 2021 kom EU:s nya strategi för biologisk mångfald där medlemsstaterna enats om att avsätta upp till 30% av alla marktyper innan 2030. Denna strategi är inte förenlig med en HHB över orörd mark. De av Trafikverket föreslagna ”korridorerna” genom Skåne skulle få ödesdigra effekter på grön infrastruktur, inkluderat områden med riksintresse och Natura 2000-skydd, oavsett om HHB läggs på markbank eller på höga ben. Vill regeringen inte följa WHO och EU- så måste man respektera riksdagsbeslut som föreskriver att alternativa lösningar ska tas fram i större infrastrukturprojekt. Ett självklart alternativ är att förlägga nya banor för hastigheter upp till 250 km/tim i anslutning till befintlig stambana. Då behöver nödvändiga bulleråtgärder sättas in vid en barriär istället för vid två.

Det är dags för alla partier att deklarera hur man ser på HHB så att vi medborgare kan säga vad vi tycker i kommande val. Vi vill se en effektiv infrastruktur för alla i landet- inte ett prestigeprojekt som för oväsen och skövlar orörd mark i Skåne till ingen samhällsnytta.

Inger Björck

Torsten Werner

Bondesbacke 1, Backagården

Debatt

Ge unga boende till rimlig hyra

Studentboende i miniatyr
Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vilken verklighet möter unga på dagens bostadsmarknad? I årets rapport Unga vuxnas boende 2021 kan vi se en viss ljusning i Malmö och Lund, två av de orter som ingår i undersökningen. Andelen unga vuxna med eget boende har ökat och andelen som bor under osäkra former har minskat. Det kan bero på den höga byggtakt som Malmö och Lund har haft de senaste åren, bland annat tack vare investeringsstödet.

Att det råder en allmän kris på den svenska bostadsmarknaden har nog få missat. Den verklighet de unga beskriver är inte resultatet av allmän otur. Den är resultatet av att politiken under decennier backat från sitt ansvar och överlåtit byggandet till marknaden.

Marknaden ska balansera utbud i enlighet med efterfrågan, men bostäder är inte vilken vara som helst. Med dagens bostadsbrist blir allt som byggs efterfrågat, även om det inte matchar de faktiska behov som finns. I tillägg är nyproduktion dyrt och lämnar väldigt lite kvar i plånboken hos en ung vuxen eller student efter att hyran är betald, om de har råd att hyra en nybyggd lägenhet alls.

Så om man som fastighetsägare inte försöker matcha behoven som finns på hyresmarknaden, vad försöker man matcha? Jo, den standard som krävs för att kunna ta ut så hög hyra som möjligt. Det gäller både vid nybyggnation och vid konceptrenoveringar av lägenheter i det befintliga beståndet, något som Uppdrag Granskning uppmärksammade i sitt avsnitt “Miljardprogrammen”.

Det som byggs är väldigt standardiserat och formatet ifrågasätts sällan. Men är det verkligen vad unga vuxna och studenter vill ha? På bostadsmarknaden behandlas den här gruppen som om den är helt homogen, men så är inte fallet. Ålder och livssituation varierar kraftigt för de som studerar och för de som flyttar hemifrån. Även önskemål och preferenser.

Nybyggnation som helhet behöver varieras i allt högre grad, både i utformning och i standard. Det betyder inte att man ska tumma på kvaliteten, men att det måste vara okej att utesluta handdukstork och ekparkett om det innebär en lägre hyra.

Studentkåren Malmö och Hyresgästföreningen region södra Skåne menar att:

Alla unga ska ha rätt att påbörja ett självständigt liv. 23 procent av alla unga vuxna i Malmö och Lund bor kvar hemma och 84 procent bor idag kvar hemma fast de verkligen inte vill.

Alla unga ska ha möjlighet att våga ta jobb och studieplatser, där möjligheterna finns. När 35 procent av alla unga vuxna tvekar inför att flytta till en annan ort på grund av situationen på bostadsmarknaden får det långtgående konsekvenser för landets framtida tillväxt, arbetsmarknad och välfärd.

Vi vill uppmana politiken att ta större ansvar. Vi föreslår stt man utvecklar dagens investeringsstöd. För att komma åt unga vuxnas svåra boendesituation måste fler bostäder med rimlig hyra byggas. Dagens investeringsstöd har gett över 50 000 prisrimliga hyresrätter och måste värnas. Men det kommer inte vara nog. Därför föreslår vi ett utökat investeringsstöd som kan säkra fler hyresrätter som människor har råd att bo i.

Bostadsbidraget bör reformeras. För många unga som saknar fast inkomst är det svårt, för att inte säga omöjligt, att bli berättigad till bostadsbidrag. Och för de med ojämn inkomst är det stor risk att bli återbetalningsskyldig. Det här måste förändras. Dessutom behöver bostadsbidraget höjas.

Den kommunala bostadsförmedlingen bör ändra sin fördelningsprincip och sätta behov före antalet år i kö, där de som exempelvis står utan bostad får förtur till lediga lägenheter. Det skulle gynna unga.

Byggtakten behöver hållas uppe för att vi ska kunna ta igen många år av för låg byggnation. Dessutom behöver vi variera den byggnation som sker, ingen annanstans på marknaden har vi en “one size fits all”-lösning. Vi bör inte ha det inom bostäder heller.

Politiker: sluta fly från ert ansvar och leverera bostäder som unga har råd att bo i.

Lilli Auginski

ordförande Studentkåren Malmö

Kenneth Gustavsson

regionordförande i Hyresgästföreningen södra Skåne

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Debatt

Debatt: Så får vi ett tryggare Malmö

Förutsättningarna för ett tryggt och säkert Malmö har stärkts, menar socialdemokratiska politiker.
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En viktig del i att skapa trygga samhällen handlar om att stävja oseriösa och illegala verksamheter. Projektet Tryggare Malmö har varit framgångsrikt när det gäller just det. Det arbetet inspireras vi socialdemokrater i riksdagen av.

Det är aldrig okej att tjäna pengar på människors utsatthet. Det ska aldrig löna sig för ett företag att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Arbetsgivare ska inte ta hit människor från andra länder för att sedan utnyttja dem genom låga löner och usla arbetsvillkor. För oss socialdemokrater är det en grundprincip att alla som kan jobba ska jobba. Lika viktigt är det att villkoren är schyssta och att lönen går att leva på.

Den här veckan har vi, socialdemokrater i riksdagens arbetsmarknadsutskott, besökt S-ledda Malmö stad. Vi har tittat närmare på det viktiga trygghetsarbete som staden gör inom ramen för det framgångsrika Tryggare Malmö.

Arbetet med att göra Malmö tryggare är socialdemokratisk politik i praktiken. Det tidigare projektet, som nu har permanentats, handlar om tillsynsarbete mot illegala verksamheter som miljöförvaltningen driver tillsammans med olika myndigheter. De områden som Tryggare Malmö kontrollerar är bland annat olovliga boenden, illegala nattklubbar, livsmedelsfusk och försäljning av otillåtna läkemedel.

Under drygt tre års tid har ett långsiktigt arbete, genom att flera kommunala och statliga myndigheter arbetat tillsammans, byggts upp. Det har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt när det gäller att stävja oseriösa och illegala verksamheter i kommunen.

Förra året genomförde kommunen flera hundra kontroller tillsammans med en eller flera myndigheter. Det ledde till åtgärder som förbud mot verksamhet och i ett fall greps en person för koppleri och människohandel.

Som en följd av det har förutsättningarna för ett tryggt och säkert Malmö stärkts. Vi vet att de upprepade tillslagen mot den svarta ekonomin har haft stor effekt på verksamheter med kopplingar till kriminalitet. Samarbetet mellan de olika myndigheterna har varit och är en kraftsamling från samhällets sida för att ta bort de viktiga inkomstkällorna från de kriminella.Att verksamheten nu har permanentats gör det också lättare att utveckla arbetet på lång sikt. De goda resultaten hoppas vi ska fortsätta.

Vi inspireras av Tryggare Malmö som visar att det socialdemokratiskt ledda Malmö har lyckats med något som många moderatstyrda kommuner fortfarande brottas med och inte funnit några lösningar på.

Vi ska inte ha aktörer som utnyttjar människor för att tjäna pengar. Sverige kan bättre.

Anna Johansson, (S)

ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Marianne Fundahn (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Johanna Haraldsson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Patrik Björck (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Johan Andersson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Serkan Köse (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Helén Pettersson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Debatt

Rätt stöd minskar utanförskap

Autistiska barn kan behöva stöd i skolan
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många barn med autism i Skåne hamnar tyvärr i utanförskap när skolan inte ger dem rätt stöd. Men med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Nu är det dags att Skånes kommunpolitiker tar ansvar för att ge skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Navid Ghannad och Gunilla Sundblad från Autism- och Aspergerförbundet.

Varje dag går många barn med autism till skolan med ont i magen och en känsla av att ingen skola passar dem. Samtidigt har debatten om skolan nästan uteslutande fokuserat på betygsinflation, vinster och olika skolformers fördelar, i stället för att handla om hur eleverna faktiskt mår.

Cirka 3200 skolbarn med autism går i Skånes skolor och i dag når färre än fyra av tio elever med autism i landet målen i svenska, engelska och matematik, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Många elever med autism har en hög frånvaro från skolan och riskerar att fastna i psykisk ohälsa och i förlängningen i arbetslöshet. Förutom det personliga lidandet är kostnaden för detta stor – nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro för en elev i genomsnitt leder till ett utanförskap som kostar samhället en halv miljon kronor.

Vi på Autism- och Aspergerförbundet har därför tagit fram tre konkreta förslag till Skånes kommunpolitiker för att skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Utbilda rektorerna i autism

Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten för att ta fram utbildningsmaterial och råd till rektorer.

2. Bygg autismvänliga skolor

Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Det gynnar alla elever och vuxna i skolan.

3. Värna rätten till särskilt stöd

Se till att det finns tillräckligt många små särskilda undervisningsgrupper så att alla barn som behöver kan få en sådan plats. Har ett barn omfattande behov av särskilt stöd skall tilläggsbelopp tillämpas på ett sätt så att barnet inte förlorar rätten till extraordinära stödåtgärder.

När skolan inte ger rätt stöd till barn med autism är det både ett underbetyg till samhället och en stor sorg för alla som drabbas av skolans misslyckande. För att ha samma möjligheter som andra barn är det viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd. Ökad tillgänglighet i skolmiljön gynnar dessutom alla barn och vuxna i skolan.

Gunilla Sundblad

förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet

Navid Ghannad

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Skåne

Debatt

Global matkris väntar

Majsbonde visar skörd.
Foto: Andreas Hillergren
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matkris. Kostnaderna för att producera mat har fullständigt exploderat den senaste tiden. Det har slagit hårt mot våra lantbrukare.

LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Läget är så pass kritiskt att allt fler bönder i vår region funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat. I stället för att diskutera hur vi ska fortsätta öka vår matproduktion på ett hållbart sätt står många av våra nästan åtta tusen lantbrukare i vår region och diskuterar om vi ska lägga marken i träda. Det skulle slå extra hårt i vår region. Här produceras en tredjedel av maten och skapar 25 500 arbetstillfällen som i sin tur ger viktiga skattepengar till bland annat vår vård och skola.

LRF vill att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibelt. Att ge premier så att konsumenter ställer om till elbil är bra. Men hur ska vi, som producerar maten, ställa om? Det finns ännu inga realistiska traktorer på marknaden som drivs av el. Klimatåtgärderna måste anpassas för matproduktionen redan från början.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på vår ort och se till att vår landsbygd hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

1. Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.

2. Ge en biopremie för biodrivmedel. Det bör vara ett stöd när rena biodrivmedel, som till exempel raps- eller skogsbaserad biodiesel, används i lantbruket.

3. Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

4. Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

5. Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.

6. Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förlita sig på att handeln tar ut hela kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Dessutom måste snabbare prishöjningar i Sverige vägas av mot risken för ökad matimport. Import som många gånger varit förbjuden att producera i Sverige och import som gör större skada för klimatet och är sämre för hälsan.

Vårt budskap till vår riksdagsbänk är därför tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absoluta världsklass.

Hans Ramel

regionsordförande i LRF Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL