Sergej Lebedev gästar Malmö Stadsbiblioteks författarscen onsdag 25 oktober. pressbild

”Min familjs historia var mörk och svårfångad”

Kulturredaktionen ställde tre frågor till den ryska geologen och författaren Sergej Lebedev. Lebedevs debutroman Vid glömskans rand har precis kommit ut på svenska och onsdag 25 oktober gästar han Malmö Stadsbiblioteks Författarscen.

Vid glömskans rand:
Romanen är den ryska författaren Sergej Lebedevs debutroman (han skriver nu på sin fjärde roman).
I Vid glömskans rand söker bokens berättare, som är geolog, sin grannes bakgrund. Sökande leder honom till Sibirien och platser där han möter oanade fasor. Grannen som han i sin barndom kallade ”Morfar 2” har nämligen ett förflutet som lägerchef.

Hur fick du idén till din debutroman Vid glömskans rand?
– Berättelsen börjar i min barndom. I min farmors hus fanns det en rejäl låda med krigsdekorationer och medaljer. Den vägde ett kilo eller två och där fanns Leninorden, två Röda Fanans orden, två Röda Stjärnan och oräkneliga medaljer. Min morfar, min mormors första man, var kompanichef i Stalingrad och jag visste, även om ingen berättade det för mig, att det var hans utmärkelser, en sann hjältes utmärkelser. När min mormor dog var jag i hennes lägenhet för att få ordning bland hennes papper och gjorde en förvånande och kuslig upptäckt i hennes arkiv. Jag hittade två officerares ID-häften. Det var då jag fick reda på att hennes andra man var statlig säkerhetsofficer, en före detta chef för lägren i Gulag
– Upptäckten fick mig att börja gräva i min familjs historia. Jag trodde att det var en stilla och enkel historia utan svek och så visade det sig att den svårfångad, mörk och ovillig att avslöja sina hemligheter.

På vilket sätt använder du din kunskap som geolog när du skrev Vid glömskans rand?
– Geologi var min vagga. Bägge mina föräldrar var geologer. Ingen pressade mig på det sätt som föräldrar gör ibland men det var ett spännande område, jag var förutbestämd att bli geolog. När Sovjetunionen kollapsade försämrades geologin som vetenskap och industri snabbt. Det var under den perioden som jag upptäckte resterna av Gulag – ruiner av baracker och broar, gamla gläntor och vägar, enorma högar av förbrukad sten – som summan av fångarnas förstörda liv. Det var chockerande, jag trodde att de gamla lägren bara existerade i minnet men de fanns fortfarande kvar på jorden men ingen har sett dem. – Längre fram insåg jag att geologins språk var till stor hjälp för mig när jag skulle hantera det förflutna. I geologi arbetar man med material som förvandlas av tid och tryck, och förändras inte bara en utan kanske två, tre, fyra eller fem gånger. Det här är en perfekt parallell till den sovjetiska historien eftersom Sovjetunionen konstant skrev om sin historia, förnekade det förflutna och utropade en ny framtid.

Vad arbetar du med just nu?
– Jag vill skriva en berättelse om hungersnöden i Sovietunionen, den statligt organiserade hungersnöden på trettiotalet som användes som en repressiv åtgärd mot bönderna och orsakade miljontals människors död och vitt spridd kannibalism. Hungersnöd ses inte som en ”modern” repressionsåtgård, istället använder man arresteringar, fängelse och koncentrationsläger. Hungersnöd är att återvända till förhistoria, till Neandertaltiden, till botten av botten, till den nionde cirkeln i Dantes helvete. Bolsjeviker och deras efterföljare är ivriga att rättfärdiga Stalins styre eftersom han, insisterar de på, tog den moderna civilisationen till Ryssland. Men det här är den typ av ”civilisation” som de kom med, ett återvändande till förhistorisk tid. Även repressioner som användes under ”The Great Terror” är högst motvilligt och bara delvis erkända som brott av den ryska staten.
– Hungersnöden betraktas som en naturkatastrof och jag vill att den så kallade naturkatastrofen ska bli synlig. Det här är också en del av min personliga historia, min mormors syster överlevde hungersnöden i Ukraina och skrev några brev om sin upplevelse.

Fotnot: Sergej Lebedev samtalar med sin svenska översättare, författaren Nils Håkanson, i Ljusets kalender på Malmö Stadsbibliotek onsdag 25 oktober, klockan 19.

Vid glömskans rand:
Romanen är den ryska författaren Sergej Lebedevs debutroman (han skriver nu på sin fjärde roman).
I Vid glömskans rand söker bokens berättare, som är geolog, sin grannes bakgrund. Sökande leder honom till Sibirien och platser där han möter oanade fasor. Grannen som han i sin barndom kallade ”Morfar 2” har nämligen ett förflutet som lägerchef.