Man eller kvinna? Från 1500-talet eller kanske från 1000-talet? Det får analyserna visa när utgrävningen avslutas.
Strax nedanför Allhelgonakyrkan låg den medeltida Sankt Olofs kyrkogård som togs ur bruk vid reformationen 1536. Utgrävningarna har hittills blottat ett tiotal gravar med skellett som kan vara från 1000-talet. Fynd har gjorts, nu senast fyra pärlor av bergskristall som kan ha suttit på ett radband. FOTO: Pernilla Nielsen Negrén
Många nyfikna lundabor passerar, ställer frågor och dokumenterarar själv dagligen utgrävningarna av den tidigare Sankt Olofs kyrkogård.
Helene Wilhelmsson, osteolog från Sydsvensk arkeologi, använder ny teknik för att fastställa allt från vad personen en gång åt till varifrån hen rent geografiskt kommer ifrån.
Helene Wilhelmsson, osteolog, Sydsvensk arkeologi AB.
Mattias Karlsson, arkeolog från Kulturen i Lund.
Fyra pärlor av bergskristall har hittats i en av gravarna och har troligen suttit i någon form av radband.
Sankt Laurentigatan är en av gatorna i centrala Lund som just nu grävs ut för att ge plats åt den nya spårvägen.

Medeltida skelett berättar Lunds historia

LUND Är det en kvinna eller man? Lundabo eller möjligen dansk? Från 1000-talet eller kanske så sent som 1500-talet?
Frågorna är många när utgrävningarna av den snart tusen år gamla Sankt Olofs kyrkogård längs Bredgatan nu nått halvvägs.

Sankt Olofs medeltida kyrkogård

Längs med Bredgatan nedanför Allhelgonakyrkan låg under medeltiden Sankt Olofs kyrka och kyrkogård.
Redan på 1000-talet var kyrkogården troligen i bruk och det hela vägen fram till reformationen år 1536.
Placeringen av kyrkan är inte klarlagd, men låg förmodligen på platsen eller strax väster om nuvarande Allhelgonakyrkan.
Gravarna på kyrkogårdens västra del ligger mycket ytligt, precis under grässvålen. Det då marken schaktades ut under 1900-talets första hälft vid anläggandet av en grusplan för fordon här.
Av den anledningen återstår endast det undre skiktet av gravarna och flera är inte i fullständigt skick.

Det är över trettio år sedan det genomfördes arkeologiska undersökningar på en kyrkogård i Lund. I anslutning till arbetet med att anlägga Lunds nya spårväg grävs det sedan en dryg vecka nedanför Allhelgonakyrkan. Här har hittills ett tiotal gravar på det som en gång var den medeltida Sankt Olofs kyrkogård grävts fram av arkeologer från Kulturen i Lund i samarbete med Sydsvensk arkeologi.
– Det här är sista chansen att gräva ut kyrkogården innan spårvägen byggs, konstaterar Mattias Karlsson, arkeolog från Kulturen i Lund.

Läs mer: Kan inte vänta på avgörande

Dagligen följs arbetet av nyfikna Lundabor som får se hur armar, ben, bäcken och skallar för första gången på kanske 600 till 900 år med försiktighet grävs fram ur marken.
– Man har känt till kyrkogården länge och vi har gjort en förundersökning förra året för att få en uppfattning om hur gravarna var lokaliserade, berättar Mattias Karlsson.

Den här dagen pågår arbetet runt ett blottat skelett som skulle kunna vara både en man eller en kvinna. Helene Wilhelmsson, osteolog och specialist på analyser av skelett och ben, konstaterar att muskelfästet ovanför näsan säger kvinna, medan det bakom ena örat tyder på man.
– Det är först när vi analyserar benmaterialet och tittar på bäckenet som vi säkert vet, berättar hon.

Läs mer: Kommunen vill flytta på gravar för spårvägen

Åldersbestämning görs med den så kallade C14-metoden, men även hur skelettet ligger, slarvigt eller omsorgsfullt nedlagd, med händerna längs med sidorna eller knäppta över bröstet, berättar åtskilligt om vem personen var och den tid hen dog i.
Att ingen kyrkogård i Lund grävts ut på åtskilliga år innebär tillgång till ny teknik som kan berätta om till exempel vad personen en gång åt och varifrån hon eller han kom ifrån.
– Den nya kemiska tekniken gör att vi kan ta reda på till exempel vad personen haft för diet och var de geografiskt kommer ifrån. Genom att mäta strontiumvärdena kan vi säga om det kanske är en person som inte var härifrån Lund utan kanske från Danmark, berättar Helene Wilhelmsson.

Gravarna, skeletten och kyrkogården kommer även att dokumenteras med en ny 3D-teknik. Utifrån de foton som tas kommer en skalenlig tredimensionell modell av området bli tillgänglig för framtida forskning.
Har det då gjorts några särskilda fynd i gravarna?
Så sent som på måndagen hittades fyra pärlor av bergskristall i en grav, troligen pärlor som suttit i någon form av radband eller annan religiöst föremål.
– Vi har även hittat ett silvermynt från Sven Estridsens tid (dansk kung från 1047-1076. Reds anmärkning.) vilket är extra roligt då det indikerar att den här kyrkogården varit igång sedan 1000-talet, avslutar Mattias Karlsson.

Den arkeologiska utgrävningen pågår ytterligare en dryg vecka innan samtliga skelett och fyndigheter tas bort för att analyseras och dokumenteras i en slutrapport som kommer att publiceras på kulturen.se.

Sankt Olofs medeltida kyrkogård

Längs med Bredgatan nedanför Allhelgonakyrkan låg under medeltiden Sankt Olofs kyrka och kyrkogård.
Redan på 1000-talet var kyrkogården troligen i bruk och det hela vägen fram till reformationen år 1536.
Placeringen av kyrkan är inte klarlagd, men låg förmodligen på platsen eller strax väster om nuvarande Allhelgonakyrkan.
Gravarna på kyrkogårdens västra del ligger mycket ytligt, precis under grässvålen. Det då marken schaktades ut under 1900-talets första hälft vid anläggandet av en grusplan för fordon här.
Av den anledningen återstår endast det undre skiktet av gravarna och flera är inte i fullständigt skick.

Läs mer:

Senaste nytt omLund

Dagens fråga

Har du rest med ersättningsbuss idag?

Loading ... Loading ...

Webbkryss