Det

Från Millennium till skotsk seriemördare

David Lagercrantz.Foto: Cato Lein
Artikel Det börjar med en besvikelse och landar i en fantastisk Glasgowskildring. I veckans deckarspalt har Gunilla Wedding läst David Lagercrantz hajpade Mannen som sökte sin skugga och Denise Minas Långt fall.

En stor besvikelse. Så kan jag snabbt sammanfatta David Lagercrantz nya Millenniumbok Mannen som sökte sin skugga (Norstedts).

När David Lagercrantz första Millenniumbok, Det som inte dödar oss, kom läste jag den med nyfikenhet på grund av min respekt för Lagercrantz eget författarskap men också med skepsis eftersom han på detta sätt blivit en del av hela Millenniumcirkusen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nordea: Dags att strama åt

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, presenterar ny konjunkturprognos. Arkivbild.
Foto: Joakim Goksör/TT
Ekonomi
Ekonomi

Storbanken Nordeas ekonomer ser en stor risk för överhettning med alla stimulanser samtidigt som den ekonomiska återhämtningen ökar i styrka.

"Ekonomier lägger nu den ekonomiska krisen bakom sig och vi är nu inne i en ny era där man snarare ska minska stimulanser och ta tillbaka de stöd som inte behövs", skriver Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

"Risken för överhettning är större i dag än vad den är att vi får ekonomiska bakslag av pandemin", tillägger hon.

Joakim Goksör/TT

Sport

Klart: Här är TV4:s trupp till fotbolls-EM

Lotta Schelin. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport Med en månad kvar till premiären i fotbolls-EM presenterar TV4 och C More sin trupp till mästerskapet.
För förra landslagsstjärnan Lotta Schelin blir det första herrmästerskapet som expert.

"Efter herrarnas succé 2018 och damernas succé 2019 känns det fantastiskt att det äntligen är dags för ett nytt fotbollsmästerskap. Som vi har väntat och längtat efter det här EM-slutspelet", säger Schelin i ett pressmeddelande.

Hon är tillsammans med Hanna Marklund, Kim Källström och Hans Backe experter i TV4:s och C Mores sändningar. Lasse Granqvist och Gusten Dahlin programleder studiosändningarna och Granqvist är även kommentator tillsammans med Åke Unger, Jesper Hussfelt och Adam Pinthorp. Frida Nordstrand och Olof Lundh är reportrar som bevakar det svenska landslaget under hela turneringen.

"Fotbollsmästerskap är något alldeles extra och med det svenska folket i ryggen känner spelarna av stödet hemifrån. Nu är det dessutom klart med publik på matcherna, så spelarna kommer även få känna av det ovärderliga stödet från de svenska fansen på plats", säger Källström.

TV4 och C More delar tv-sändningarna från EM med SVT.

EM avgörs 11 juni-11 juli på Wembley i London.

Ingela Ahlberg/TT

FAKTA

Fakta: TV4:s och C Mores EM-uppställning

Programledare: Lasse Granqvist, Gusten Dahlin.

Experter: Kim Källström, Lotta Schelin, Hanna Marklund och Hans Backe.

Kommentatorer: Lasse Granqvist, Åke Unger, Jesper Hussfelt och Adam Pinthorp.

Reportrar: Frida Nordstrand, Olof Lundh, Ali Reza.

Analytiker: Ola Lidmark Eriksson.

Kultur och nöje

"Försvunna människor" ny serie i SVT

Tova Magnusson regisserar en ny serie på SVT. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

SVT fortsätter att satsa på drama med nya spänningsserien ”Försvunna människor” som har premiär 2022, skriver Expressen.

Serien i sex avsnitt är skriven av Ulf Ryberg, som bland annat står bakom "Den gråtande ministern". Den ska spelas in i Göteborg och handlar om en lastbilschaufför och familjefar som begår ett ödesdigert misstag. Han spelas av Peter Viitanen, känd från bland annat "Vår tid är nu". Han spelar också Olof Palme i Netflix kommande serie "Den osannolika mördaren".

I serien smugglar Erwin åtta syriska flyktingar i tanken när han kör sin bil över Öresundsbron. Men gravida Mouna och en febersjuk pojke klarar inte av den kvava luften, och får åka i förarhytten – då en poliskontroll dyker upp.

Regisserar gör Tova Magnusson som tycker att historien har "hög densitet".

”Det handlar bland annat om vad människor kan vara kapabla till för att rädda sig själva och vad som händer när man fullständigt sviker sin moraliska kompass”, säger hon.

Ekonomi

Rejäl återhämtning i industrin

Industrin på högvarv igen. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi

Sverige klarade pandemin relativt starkt, i alla fall jämfört med många andra länder. En viktig orsak var att Sverige inte stängde ner samhället lika hårt som på andra ställen, enligt Teknikföretagens konjunkturprognos.

"Svensk ekonomi gynnades också av en relativt väl positionerad tillverkningsindustri, som i sin tur gav draghjälp till den stora industrinära tjänstesektorn", skriver industriorganisationen.

Och i år blir det bra drag i fabrikerna. Industriproduktionen kommer att studsa upp med nio procent i år och 4,5 procent nästa år.

Parat med en förväntat stark konsumtionsökning väntas svensk BNP öka med 4,5 procent i år och 3,5 procent nästa år. Läget på jobbmarknaden bedöms ljusna, men arbetslösheten faller ändå inte längre ner än till runt 7 procent mot slutet av 2022, framför allt som en konsekvens av att långtidsarbetslösheten bitit sig fast.

Kultur och nöje

Nödrop från de statliga museerna

Ann Follin. Överintendent och chef för Statens museer för världskultur. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Stora ovärderliga värden står på spel om museerna inte får mera stöd, varnar nu cheferna för de statliga museerna.
– Vi kommer inte låta vårt kulturarv gå under, försäkrar kulturminister Amanda Lind (MP), som för dagen dock inte har några löften om ytterligare stöd.

I helgen varnade 13 chefer för statliga museer i en debattartikel för att om inget görs riskerar kunskap och ovärderliga värden som det tagit decennier eller sekler att bygga upp att raseras på kort tid.

– I det kortsiktiga perspektivet är det kritiskt. I det långsiktiga är det ohållbart, säger överintendent Ann Follin, ordförande i centralmuseernas samarbetsråd till TT.

Hittills under pandemin har de statliga centralmuseerna tappat närmare 800 miljoner kronor i intäktsbortfall. Av detta har bara drygt 40 procent, eller 334 miljoner kronor, kompenserats genom regeringens olika stödinsatser.

Ingen buffert

Några av museerna står trots stora intäktsbortfall helt utan stöd. Fler än hälften av centralmuseerna har tvingats säga upp personal och 77 procent säger att de i nuläget saknar resurser för att rekrytera nödvändig kompetens eller står inför nya uppsägningar.

Trots den fria entrén på de statliga museerna är de i väldigt hög grad beroende av intäkter från all annan verksamhet, som butiker, restauranger, separatutställningar, hyresgäster och så vidare.

Det här har inneburit kraftiga neddragningar av personal och satsningar som fått läggas på is samtidigt som museerna fått extra kostnader, bland annat för att möta pandemilagens krav och efterfrågan på digitalt utbud.

– Vi har inte den ekonomiska buffert som krävs för att hantera stora intäktstapp och samtidigt hantera extra kostnader, säger Ann Follin, som även är chef för Statens museer för världskultur.

Unik kompetens

Hon framhåller att museernas problem är ganska komplext. Det handlar både om det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet.

– Den stora utmaningen är det långsiktiga perspektivet där vi skiljer oss åt från andra kulturutövare. Vi har ett långsiktigt ansvar för ovärderliga samlingar som inte kan pausas. Vi jobbar redan med stora eftersläpningar för att leva upp till internationell standard, säger Follin.

Detta samtidigt som museerna tvingats säga upp personal, en personal ofta med specialkompetens.

– Det är i många fall unik kompetens som inte går att få tag i så lätt om de har hunnit hitta andra saker att syssla med, säger Lars Amréus, tidigare Riksantikvarie och numera chef för Statens maritima och transporthistoriska museer.

Vasamuseets kris

Som sådan är han högste ansvarig för till exempel Vasamuseet, som helt lever på intäkter och som har tvingats hålla stängt under stora delar av pandemin. Normalt har museet 1,5 miljoner besökare per år. 2020 var det 88 procent färre besökare än 2019.

Intäkterna från Vasamuseet går normalt även till Marinmuseet i Karlskrona, Sjöhistoriska i Stockholm och Järnvägsmuseet i Gävle. Därtill har Vasamuseet mycket stora kostnader för att sköta Vasaskeppet.

Enligt Lars Amréus så måste de här museerna få största möjliga ekonomiska täckning för bortfallet, om man skulle kunna fortsätta leva upp till sina grundläggande uppdrag.

Tidens tand

Riskerna museerna löper är att man tappar unik kompetens som är nödvändig både för att kunna öppna verksamheten igen och för att skydda och vårda samlingarna.

Det handlar också i stor utsträckning om behovet av resurser för att digitalisera samlingarna, både för att rädda dem undan tidens tand och för att möjliggöra digital tillgång.

– Som exempel kan jag nämna att det krävs 350 årsverken bara för att basdigitalisera Statens historiska museets samlingar, säger Ann Follin.

– Men det handlar också om nästa steg. För att tillgängliggöra det digitala kulturarvet på ett sätt som gör det sökbart och därmed användbart för hela samhället, för forskning och utbildning behöver vi förse det med kvalitetssäkrad, berikad, länkad data, annars riskerar vi att få digitala kyrkogårdar, säger hon.

Enligt Follin har inte de här långsiktiga behoven uppmärksammats tillräckligt mycket.

Historiska stöd

– Kultursektorn har fått historiska stöd för att hantera den kortsiktiga krisen, men vårt budskap är att det räcker inte, vi måste få med det långsiktiga perspektivet. Det är väldigt stora värden som står på spel annars, säger Ann Follin.

Stödet till kultursektorn under pandemin har hittills uppgått till 5,5 miljarder kronor. Av det har cirka 414 miljoner gått till de statliga museerna, enligt kulturminister Amanda Lind.

– Man ska komma ihåg att de har staten i ryggen. Jag har prioriterat att stödja det fria kulturlivet som står på egna ben, säger hon.

Några nya löften till museerna kan hon inte ge för närvarande.

– Jag får återkomma till det, men vi för en ständig dialog med museerna. Jag instämmer i och delar den långsiktiga problembilden. Vi kommer inte att låta våra kulturvärden och kompetens gå förlorade, säger Lind.

Owe Nilsson/TT

Lars Amréus, överintendent för statens maritima och transporthistoriska museer. Arkivbild.
Lars Amréus, överintendent för statens maritima och transporthistoriska museer. Arkivbild.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Kulturminister Amanda Lind (MP) lovar att stödja museerna långsiktigt. Arkivbild.
Kulturminister Amanda Lind (MP) lovar att stödja museerna långsiktigt. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Centralmuseerna

Statens ­museer för världskultur

Statens musikverk

Moderna Museet

Stiftelsen Skansen

Statens centrum för arkitektur och design

Statens maritima och transporthistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer

Statens historiska museer

Stiftelsen Arbetets museum

Stiftelsen Tekniska museet

Naturhistoriska riksmuseet

Stiftelsen Nordiska museet

Nationalmuseum

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Ekonomi

Varuexporten från Sverige föll i fjol

Sverige exporterade mindre. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi

Varuexporten från Sverige föll med 93 miljarder kronor i fjol, enligt en sammanställning från Stockholms Handelskammare.

Skillnaderna i exportminskning från olika delar av Sverige är dock stora. Värst drabbade är Värmland, Jämtland och Södermanland, medan Norrbotten, Blekinge och Halland har ökar sin export under förra året.

"Det skakade till rejält under pandemivåren 2020 och tappen var bitvis väldigt dramatiska när stora delar av världsekonomin stängde ner, internationella handelskedjor bröts och varuflöden stannade av. Det kunde vi se inom exempelvis fordonssektorn som tappade fart", skriver Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Ekonomi

Så skiftar Kinnevik ut Zalando

Kinnevik ger Zalando till sina aktieägare. Arkivbild.
Foto: Michael Sohn
Ekonomi
Ekonomi

Kinneviks styrelse har bestämt hur det ska gå till när innehavet i e-handelsföretaget Zalando skiftas ut.

Hela Kinneviks innehav skiftas ut genom aktieinlösen. Kinnevik skiftar ut 28 Zalandoaktier mot 143 inlösenaktier i Kinnevik.

Därmed ger Kinnevik sina aktieägare en extra värdeöverföring på 45,8 miljarder kronor.

Ekonomi

Börsras i Tokyo efter teknikfrossa i USA

Nedåt på Asiens ledande börser. Arkivbild.
Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Tokyos Nikkei 225-index dök 3,1 procent under tisdagen. En orsak sägs vara måndagens utveckling på Wall Street, där framför allt techaktier gick dåligt.

Det bredare Topixindexet hängde med i fallet och backade 2,4 procent.

Även i Hongkong föll börsen och Hang Seng-indexet tappar 1,7 procent.

Kompositindex i Shanghai backar 1,1 procent procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL