Lars

Tar läsarna på besök i hemgjorda länder

Jonathan Jacobson och Johan Joelsson. foto: Gunilla Wedding
Artikel Lars Vilks Ladonien, techno-utopin Sweutschland, alpmonarkin Seborga och furstendömet Sealand. Det är fyra av de åtta mikronationer som journalisterna Johan Joelsson och Jonatan Jacobson presenterar i sin bok Mikronationer
– på besök i hemgjorda länder. På Kristianstad Bokfestival finns de på plats för att berätta om sitt arbete.
– Eftersom vi är från Kristianstad bägge två så är det verkligen jätteroligt att börja där, säger Johan Joelsson.

På vårt jordklot finns 193 länder. Mindre känt är att det också finns cirka 400 mikronationer – hemgjorda länder grundade av privatpersoner och ofta bara erkända av sina grundare.

I foto/reportageboken Mikronationer – på besök i hemgjorda länder tar journalisterna Johan Joelsson och Jonatan Jacobson med läsarna till åtta av dessa låtsasländer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Klimatfrågan tar större plats i domstolen

Norges högsta domstol kom nyligen fram till att oljeborrning i Barents hav inte bryter mot landets grundlag. Arkivbild från Nordsjön.
Foto: Carina Johansen/TT
Inrikes
Inrikes Antalet rättsprocesser med koppling till klimatfrågan har nästan fördubblats de senaste tre åren, enligt en ny FN-rapport.

2017 drevs 884 rättsfall med klimatkoppling i sammanlagt 24 länder. 2020 hade antalet processer ökat till 1 550, i 38 olika länder – samt i EU-domstolen. Det framgår av en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP.

– Medborgare vänder sig i allt högre utsträckning till domstolen för att hävda sin rätt till en hälsosam miljö. Domare och rättsväsendet spelar en grundläggande roll när det gäller att hantera klimatfrågan, säger Arnold Kreilhuber, chef för UNEP:s juridiska avdelning, i ett pressmeddelande.

Flest processer i USA

I de allra flesta fallen är det privatpersoner – barn som gamla – och miljöorganisationer som anklagar staten för att inte uppfylla sina åtaganden att minska landets klimatpåverkan, eller för att inte skydda medborgarna genom att förbereda samhället på klimatförändringarnas konsekvenser. Men det är också vanligt att konsumenter och investerare stämmer företag för att ha mörkat sin klimatpåverkan, eller spridit vilseledande information.

De allra flesta processerna drivs i höginkomstländer som USA, Australien och EU. Men rapporten beskriver även rättsfall i länder som Colombia, Indien, Pakistan, Peru, Filippinerna and Sydafrika.

Prövas skarpt

Eftersom många av processerna är långdragna och fortfarande pågår saknas en överskådlig sammanställning av vad domstolarna kommer fram till. Men rapportförfattarna skriver att det oavsett utfall går att se tydliga konsekvenser av processerna. Den mest grundläggande är att ländernas miljölagstiftningar prövas skarpt, vilket gör det möjligt att utvärdera och utveckla lagstiftningen, så att den kan få den effekt som som lagstiftarna avsett.

Ett annat mönster är att det växande forskningsfält som på engelska kallas ”extreme weather attribution” – som undersöker i vilken utsträckning naturkatastrofer och liknande kan kopplas till klimatförändringarna – lyfts in i rättssalarna.

UNEP förväntar sig att processer med koppling till klimatfrågan kommer att bli ännu vanligare i framtiden.

– Klimaträttsfall är ett avgörande påtryckningsmedel för att regeringar och företag ska ta sitt ansvar att kämpa mot klimatförändringen, säger Michael Burger, forskare vid Columbia Law School i USA och chef för Sabin Center for Climate Change, som har tagit fram underlaget om de pågående rättsfallen till rapporten.

Jörn Spolander/TT

Kultur och nöje

Tegnell öppnar för festivalsommar

Festivaler kanske kan ordnas i sommar, om det görs på ett smittsäkert sätt, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Amy Harris/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Statsepidemiolog Anders Tegnell utesluter inte att det blir en festivalsommar 2021 – trots coronapandemin.

Under dagens myndighetsgemensamma pressträff fick han frågan om människor skulle kunna få träffas och lyssna på musik tillsammans till sommaren.

– Ja, kanske. Om väldigt många är vaccinerade och vi har en väldigt låg smittspridning och om man genomför festivalerna på ett väldigt klokt sätt, säger Tegnell.

Många festivalarrangörer har redan satt i gång med bokningsarbetet, planering och biljettförsäljning. TT har tidigare rapporterat om virusexperter som inte tycker det är orealistiskt med festivaler om ett halvår.

Statsepidemiologen säger att chanserna inte är jättestora att det blir en normal festivalsommar men att evenemang kanske kan genomföras med väldigt begränsad publik.

– Det är svårt att säga i dag och det beror inte minst på vaccinleveranserna, om vi verkligen får vaccin så att hela svenska befolkningen kan ha erbjudits vaccin fram till midsommar, och att det verkligen fått effekt i form av ordentligt minskad smittspridning.

– Då kanske man kan tänka sig att vissa festivaler ändå kan gå av stapeln med bra metoder på plats för att minska riskerna ännu mer, fortsätter Anders Tegnell.

Niklas Svahn/TT

Kultur och nöje

Lämnar efter sig gåtor och texter att tyda

Clemens Altgård.
Foto: Anna Lindblom
Kultur och nöje
Minneskrönika Skånska Dagbladets litteratur- och teaterkritiker Clemens Altgård minns Lars Norén.

När Lars Norén 2016 utkom med sin första diktsamling på över tre decennier, Stoft, konstaterade jag att den elegant formgivna boken, med guldglänsande iristryck på omslaget, kunde ses som ytterligare en byggsten i det litterära monument som Albert Bonniers förlag och författaren i samråd ägnat sig åt att uppföra.

Nu är den store diktaren och dramatikern död och han lämnar efter sig en imponerande produktion. Det rör sig om allt från ungdomsårens nyskapande och omvälvande dikter till En dramatikers dagbok (2008) som följdes av ytterligare tre tegelstensvolymer (varav den fjärde, 20152019, utkom förra året).

Därtill skrev Lars Norén hundratalet pjäser och flera av dem kan ses som givna klassiker i den svenska dramatikens historia.

Lars Norén under en uppsättning av Orestien på Folkteatern i Göteborg 2010.
Foto: Dan Hansson / SvD / TT

Noréns debut på Dramaten 1973 med Fursteslickaren blev visserligen ingen kritikersuccé. Men snart nog skulle recensionerna bli mera fördelaktiga. Med Orestes (1980) och Modet att döda (1980) gestaltade Norén familjeproblematik ur olika aspekter. Inte minst genom Natten är dagens mor (1982), Kaos är granne med Gud (1983) och Stillheten (1988).

I Personkrets 3:1 (1998) belyste Norén samhällets utslagna. Där får publiken möta ett par som är heroinister, en hallick, en psykiskt sjuk poet, en alkoholist, och en person som både är försupen och blivit av med sitt jobb. Pjäsen utgör första delen i trilogin Morire di Classe.

Stor kontrovers blev det kring uppsättningen Sju tre (1999), spelad av tre fångar och en skådespelare. Dels på grund av de politiskt extrema åsikter som fångarna uttryckte på scenen, dels eftersom en av de medverkande under en permission rymde och blev delaktig i polismorden i Malexander.

Följaktligen är det så att första delen av En dramatikers Dagbok i hög grad kretsar kring 7:3-debatten och därmed sammanhängande händelseförlopp.

Men så småningom minskade turbulensen kring Norén avsevärt. I den andra delen av dagboken framkastar Norén tanken att den också kunde kallas "en åldrande mans dagbok" och i hög grad präglas texten av tankar kring ålderdom och även död. Där finns också några sidor med beteckningen Osynlig dagbok. Där ger Norén en mer lyriskt förtätad gestaltning åt sina tankar och skriver bland annat om moderns död. Överhuvudtaget blickar han ofta tillbaka på händelser i det förflutna och funderar kring minnen och minnesbilder.

Det spåret återfinns också i sena prosaböcker som Filosofins natt (2012) och Ingen (2014).

Filosofins natt var övrigt hans första prosabok sedan 70-talet. Lanseringen var gåtfull, ingen förklarande text, enbart ett citat ur boken. Så kan endast ett alster av en författare som blivit ett internationellt namn presenteras. Namnet i sig utgör en garanti för innehållet och visst visade det sig att förväntningarna skulle infrias. Den som läst Noréns poesi och prosa och tagit del av hans dramatik kunde genast känna igen stilen och motiven.

Det rör sig om en lång monolog med lyriska inslag som också leder tankarna till Noréns dramatik. Hade monologen inte varit så lång hade den säkerligen kunnat framföras från en teaterscen. I sammanhanget kan nämnas Yvonne Blombergs avhandling Att besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999. Hennes studie bygger på ”hypotesen att Noréns författarskap i hög grad koncentreras kring tid och död och återfödelse och att författarens poetiska fantasi genom symboliska, metafysiska och mytiska inslag gestaltar ett tidlöst gränsland i texterna.” Filosofins natt är som gjord för att bekräfta den teorin.

Lars Norén på repetitionen av sin pjäs Stilla liv.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I den sena fasen av författarskapet skriver Norén sig från en sekulariserad, existentiell utgångspunkt fram till ett slags yttersta gräns för medvetandet. Filosofins natt slutar med orden ”Det är snart slut. Denna natt är inte mer än natt. Vi kan börja. I varje fall jag. Det är inte långt kvar nu. Snart.” Där tätnar mystiken och läsaren får själv försöka lösa gåtan.

Nu har Lars Norén lämnat oss och åt oss lämnat efter sig gåtor och texter att tyda, men också briljanta och förtätade pjäser att uppföra på våra teaterscener.

Sport

Jakobsen med ny uråkning i Schladming

Kristoffer Jakobsen. Arkivbild.
Foto: Gabriele Facciotti/AP/TT
Sport
Sport Säsongsbästa senast.
Men Kristoffer Jakobsen kunde inte följa upp det med en ny bra insats i Schladming.
Svensken grenslade redan i det första slalomåket.

Hela världscupvintern har Kristoffer Jakobsen visat att han har en enorm högstanivå i slalom. Men hittills har han inte fått till det fullt ut i två på varandra efterföljande åk.

I Schladming på tisdagen fick han inte ens till ett.

Jakobsen startade offensivt och låg bra till vid den andra mellantiden, bara 47 hundradelar från täten. Men kort därefter grenslade svensken och så var tävlingen i stället över. Det var Jakobsens femte uråkning den här världscupsäsongen, då han tidigare kört ur fyra storslalom och ett slalom.

26-åringen, som kommer vara Sveriges största hopp på herrsidan i stundande VM i Cortina d'Ampezzo, hade nog hellre sett ännu ett bra resultat inför världsmästerskapet. Senast i Flachau stod han för säsongsbästa när han blev åtta, och var då tredje snabbast av alla i det andra åket.

Nu får han i stället ta nya tag redan till helgen. Då är det dubbla slalomtävlingar när världscupen åker vidare till franska Chamonix.

Utrikes

Malis militärjunta upplöst på pappret

Den tidigare försvarsministern och översten Ba N'Daou (höger) är president i Malis övergångsstyre. Här sitter han sida vid sida med militärjuntans ledare Assimi Goita, som är hans vice. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Militärjuntan som störtade den tidigare regeringen i Mali har upplösts, åtminstone i formell mening.

Juntan tvingade bort den dåvarande presidenten Ibrahim Boubacar Keita i en statskupp den 18 augusti förra året och styrde landet en kort period. Makten lämnades över till en civil interimsregering, men de militära kuppmakarna har fortsatt stort inflytande – både i regeringen och i den nyinstiftade lagstiftande församlingen.

Juntaledaren Assimi Goita är till exempel vice interimspresident, bakom den tidigare översten Ba N'Daou som installerats som tillfällig president.

Den militära gruppen, vars franska namn gör gällande att den verkar för folkets räddning, har formellt upplösts enligt ett regeringsbeslut som AFP har tagit del av.

Många av de rörelser som protesterade mot den tidigare presidenten Keita har tagit avstånd även från det nya interimsstyret, som man beskrivit som en förklädd militärregim.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Kultur och nöje

Tegnell öppnar för festivalsommar

Festivaler kanske kan ordnas i sommar, om det görs på ett smittsäkert sätt, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Amy Harris/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Statsepidemiolog Anders Tegnell utesluter inte att det blir en festivalsommar 2021 – trots coronapandemin.

Under dagens myndighetsgemensamma pressträff fick han frågan om människor skulle kunna få träffas och lyssna på musik tillsammans till sommaren.

– Ja, kanske. Om alla väldigt många är vaccinerade och vi har en väldigt låg smittspridning och om man genomför festivalerna på ett väldigt klokt sätt, säger Tegnell.

Många festivalarrangörer har redan satt i gång med bokningsarbetet, planering och biljettförsäljning. TT har tidigare rapporterat om virusexperter som inte tycker det är orealistiskt med festivaler om ett halvår.

Statsepidemiologen säger att chanserna inte är jättestora att det blir en normal festivalsommar men att de kanske kan genomföras med väldigt begränsad publik.

– Det är svårt att säga i dag och det beror inte minst på vaccinleveranserna, om vi verkligen får vaccin så att hela svenska befolkningen kan ha erbjudits vaccin fram till midsommar, och att det verkligen fått effekt i form av ordentligt minskad smittspridning.

– Då kanske man kan tänka sig att vissa festivaler ändå kan gå av stapeln med bra metoder på plats för att minska riskerna ännu mer, fortsätter Anders Tegnell.

Niklas Svahn/TT

Kultur och nöje

Lars Norén död – sjuk i covid-19

Lars Norén satte upp sin pjäs 'Stilla liv' på Dramatens scen Elverket 2017. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
† 1944-2021 Regissören och dramatikern Lars Norén har avlidit vid 76 års ålder. Enligt hans förläggare på Bonniers avled han i sviterna av covid-19.

Eva Bonnier, bokförläggare på Albert Bonniers förlag, säger i en skriftlig kommentar att Lars Norén är "en av vår tids största".

"Lars Noréns betydelse som författare och dramatiker är näst intill omöjligt att formulera just nu i ett par meningar, men han var en av vår tids största. För mig personligen, som Lars Noréns förläggare, har vårt samarbete varit oerhört stimulerande under många år", skriver hon.

Flyttade till Skåne

Lars Norén föddes 1944 i Stockholm. Familjen flyttade till Skåne när han var sex år gammal, eftersom pappan fått arbete som källarmästare på ett hotell i Genarp. Lars Norén flyttade tillbaka till huvudstaden som 15-åring. Tre år senare blev han assistent åt regissören Bengt Ekerot vid en uppsättning på Dramaten.

– Min pappa var alkoholist och mamma hatade det här samhället. Mina föräldrar jobbade så mycket och hade ingen kont­roll över mig. Jag var ett vilt och fritt barn och skapade mina egna världar på vinden, den där enorma vinden, har han sagt i en intervju med Dagens Nyheter 2014.

Han debuterade med diktsamlingen "Syrener, snö" 1963 och skrev under samma period sitt första pjäsmanus. Ett par av hans mest uppmärksammade verk är "Natten är dagens mor" från 1982 och fortsättningen "Kaos är granne med Gud". De handlar om en dysfunktionell familj som driver hotell i Skåne under 1960-talet.

Uttrycket "Norénjul" har kommit att innebära en stökig jul där familjemedlemmar råkar i luven på varandra.

"Lars Norén tillhör den lilla skara författare som fått ett begrepp uppkallat efter sig: 'Norénjul'. Det är, kan man säga, raka motsatsen till en 'Astrid Lindgren-jul'. Det är väldigt långt ifrån barn med tindrande ögon som får en egensnidad kälke av en snäll bonndräng. Receptet på en lyckad 'Norénjul' är: för mycket julsnaps, för mycket julöl och fler oförrätter än förrätter", skriver nöjesjournalisten Kalle Lind i en krönika.

I den första delen av "En dramatikers dagbok" framkommer det dock att Lars Norén själv både älskade och firade julen.

Nådde utanför Sverige

Norén blev en förgrundsgestalt för den moderna svenska teatern och många av hans pjäser sattes upp vid Dramaten. Han var konstnärlig ledare för Riksteatern 1999–2007 och vid Folkteatern i Göteborg 2009–2012. Hans pjäser nådde ofta utanför Sveriges gränser och spelades internationellt.

Uppmärksammad blev "7:3", som sattes upp efter att tre interner på Tidaholmsanstalten föreslagit via brev till Lars Norén att de skulle få spela teater. Två av dem var aktiva nazister och uttryckte i sina roller på scenen antisemitiska åsikter som författaren i pjäsen argumenterade emot. Skådespelarna polisanmäldes för hets mot folkgrupp. En av dem avvek under en permission, det hela kulminerade i ett bankrån i Kisa 1999 och att två polismän sköts ihjäl i Malexander under den efterföljande flykten.

– "7:3" kommer för alltid att kasta en skugga över hans teatergärning och hans senare produktion fick inte samma genomgripande kulturella betydelse som 80- och 90-talens, säger teaterkritikern Johan Hilton i Dagens Nyheter.

Nådde stor publik

Lars Noréns boksvit "En dramatikers dagbok", baserades på egna dagböcker och nådde en stor publik. Fjärde delen utkom hösten 2020. Om första delen sade han i en TT-intervju 2008 att behovet av att ventilera alltid hade funnits, men att han till en början inte skrev dagbok med tanken att den skulle ges ut.

– Det var bara en möjlighet för mig att utveckla saker som jag inte får plats med i mina pjäser.

Dagböckerna blev uppmärksammade på grund av många och hårda omdömen om människor Lars Norén träffat.

– Vad är det för mening med att skriva dagbok om man inte är uppriktig? Jag vet att jag fäller väldigt hårda omdömen om en och annan men sedan grips jag också av samvetsförebråelser. Jag tycker att jag varit alldeles för hård och grov, sade han.

Norén gav även ut diktsamlingar, senast "Stoft" 2016. Prosaboken "Efterlämnat" utkom 2017.

Lars Norén har fått en rad priser, bland andra Gerard Bonniers lyrikpris, De Nios Stora Pris, Svenska Akademiens nordiska pris, Bellmanpriset och Stockholms stads hederspris.

"Vardagslivets dråpligheter"

Lars Noréns agent Margareta Petersson säger i en skriftlig kommentar att det har varit en förmån att få följa hans konstnärskap.

"Mina tankar går först och främst till Lars familj. För egen del har jag som agent haft förmånen att i nästan tolv år följa Lars mångfacetterade konstnärskap, både som arbetskamrat och vän. Det är jag djupt tacksam för och för att jag tillsammans med Lars fått dela många härliga skratt kring vardagslivets dråplighet", säger Petersson.

Lars Noréns familj ber i ett pressmeddelande från förlaget om att få bli lämnad i fred i samband med dödsfallet och tackar samtidigt personalen på S:t Görans sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset för den vård han fick under sjukdomstiden.

Ann Edliden/TT

Elin Swedenmark/TT

Erika Josefsson/TT

FAKTA

Fakta: Lars Norén

Föddes 1944.

Debuterade med diktsamlingen "Syrener, snö" 1963 och framträdde som en av 1960-talets mest originella poeter. Hans tidiga diktning kännetecknas av en surrealistisk bildvärld som förmedlar en stor utsatthet. "Order" och "Hjärta i hjärta" skrevs med inspiration av bland andra poeten Paul Celan.

1973 debuterade han som dramatiker med "Fursteslickaren" i en uppsättning på Dramaten som fick dålig kritik. Bara några år senare fick han dock sitt erkännande som dramatiker med "Orestes" och "Modet att döda" (1980). Med "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud" fortsatte han bearbeta sin berättelse om en symbiotisk familj.

I "En sorts Hades" 1996 gjorde han ett mentalsjukhus till bild av det raserade folkhemmet. I den sex timmar långa föreställningen "Personkrets 3:1" skildrade han samhällets utslagna. Pjäsen "Sju tre" (1999) spelades av tre fångar och en skådespelare. Den blev mycket omdebatterad efter att en av de medverkande fångarna under en permission deltog i polismorden i Malexander. I den första av sina uppmärksammade dagböcker, "En dramatikers dagbok", skrev Lars Norén bland annat om just den debatten.

Lars Norén var också verksam som regissör, både av sina egna och andras pjäser. Han gjorde hyllade uppsättningar av exempelvis "Hamlet" och "Måsen", och hans repetitioner inleddes ofta med att ensemblen dansade tillsammans.

Källa: Nationalencyklopedien, TT

Utrikes

EU-länder kan stämma Astra Zeneca

Socialminister Lena Hallengren (S) under en digital pressträff om pandemiläget.
Foto: Lars Schröder / TT
Utrikes
Utrikes EU:s medlemsländer kan komma att stämma läkemedelsjätten Astra Zeneca för kontraktsbrott.
"Vi bevakar frågan noggrant", säger hälsoministern.

Runt om i EU är irritationen stor över Astra Zenecas besked om att mindre leveranser än utlovat är att vänta under våren, på grund av "reducerad förmåga" vid en av företagets fabriker.

– EU har investerat miljarder för att hjälpa till i utvecklingen av de första covid-19-vaccinen. Företagen måste leverera, betonar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett tal via webben till årets Världsekonomiska forum (WEF).

Kräver besked

Bland EU-länderna övervägs nu ett gemensamt agerande mot Astra Zeneca, meddelar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics enligt lettiska nyhetssajten Delfi.

– Det är inte rätt av dem att inte uppfylla sina åtaganden, särskilt Astra Zeneca, som har tagit emot ganska mycket pengar från EU för forskning och utveckling av ett vaccin, säger Rinkevics.

Om det skulle vara aktuellt för Sverige att delta i en eventuell gemensam stämning är oklart. Socialminister Lena Hallengren (S) säger dock att det är "otroligt viktigt" att vaccintillverkarna levererar vaccin enligt ingångna avtal.

"Vi förväntar oss att man gör allt för att göra det, och vi bevakar frågan noggrant tillsammans med andra EU-länder. När beskeden klarnar blir det lättare att utreda eventuella effekter", säger Hallengren i en skriftlig kommentar.

Viktig roll i Sverige

Statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att leveransförseningen kommer att sätta regionerna under hård press när det gäller att hinna med alla vaccineringar.

– Det största problemet är att de skjuter fram leveranserna till andra kvartalet, och det kommer innebära en betydligt större press på regionerna att hinna med sin vaccinering när man får väldigt mycket vaccin under en kort period. Det är väl den största negativa effekten.

TT: Hur viktig är Astra Zeneca i den svenska vaccinstrategin?

– Ja, ganska viktig, för de är det företag som kommer med stora volymer närmast i tid, säger Tegnell.

Beslut på fredag?

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides var tydligt irriterad när hon i måndags krävde besked om "exakt hur många doser" som Astra Zeneca producerat och till vilka de har levererats, och när.

Några klara svar har dock ännu inte getts, uppger EU-källor för nyhetsbyrån Reuters. Däremot ska Astra Zeneca ha erbjudit att flytta fram sina första leveranser av sitt vaccin från den 15 februari till den 7 februari.

Bolagets vaccin är ännu inte godkänt av EU:s läkemedelsmyndighet EMA, men väntas allmänt få ett positivt besked på fredag.

– Min personal arbetar så hårt de kan, lovar EMA-chefen Emer Cooke i ett framträdande inför EU-parlamentets hälso- och miljöutskott.

Wiktor Nummelin/TT

Owe Nilsson/TT

Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics. Arkivfoto.
Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics. Arkivfoto.
Foto: Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU och vaccinen

EU-kommissionen har för medlemsländernas räkning gjort färdiga eller preliminära beställningar av över 2,3 miljarder vaccindoser från åtta företag.

Hittills har två av vaccinen – från Pfizer-Biontech och Moderna – även godkänts av EU:s läkemedelsmyndighet EMA och börjat användas runt om i EU.

Den 29 januari väntas beslut om Astra Zenecas vaccin. Bolaget har dock redan varslat om att utlovade leveranser kommer att bli mindre än planerat, på grund av "reducerad förmåga" vid en av fabrikerna.

Näst på tur att godkännas är sannolikt ett vaccin från Jansen/Johnson & Johnson. EMA har emellertid ännu inte någon färdig tidtabell för den proceduren.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL