Vi

Fårvallning – en ny turistattraktion

Ingela Mauritsson, en fåraherde på sin herdevandring bland de 250 fåren. Området kring Ales stenar hålls rent tack vare att fåren betar där.
Artikel Vi vandrar upp mot Ale stenar. Plötsligt blåser fåraherden i en visselpipa och ropar höger, vänster och ligg till en av hundarna. Som på en given signal samlar vallhunden Tim ihop hela fårflocken och de kommer springande rakt emot oss.

Tidningen har fått följa med på en av herdevandringarna i Kåsebergas böljande gröna hagar på backen upp mot Ales stenar och på nära håll uppleva det samspel som uppstår när vallhundarna samlar ihop tackorna så att herden kan inspektera dem.


– På en herdevandring får folk chansen att följa med mig på en daglig tillsyn av de 250 fåren, vilket är ett krav enligt djurskyddslagen, säger Ingela Mauritsson som är fåraherde, ett av världens äldsta yrken.

Vi vandrar upp mot de mytomsusade stenarna för att leta reda på fåren, som är på sommarbete bland alla turister. Det första vi ser är en ensam tacka som har lagt sig för att sova lunch. Direkt är fåraherden framme för att kontrollera att hon mår bra.


– Får är ett flockdjur. De tänker bäst i flock. När de blir ensamma blir de helt annorlunda. Skulle man tappa ett får ur flocken är det lättare att släppa ut alla andra än att försöka få ut det ensamma fåret, berättar Ingela Mauritsson.

Hon visslar i sin pipa och instruerar vallhunden Tim på svenska hur han ska springa för att fånga in alla tackorna.

Utan att skälla eller agera fysiskt lyckas den svarta bordercollien få med några får som betar i slänten mot havet att ansluta sig till flocken. Det hela är över på några minuter.


– Vi brukar säga att en hund motsvarar tolv personer när det gäller att valla får. Och ändå gör de det bättre än oss människor, säger Ingela Mauritsson stolt.

Hon går runt mitt i fårflocken och kontrollerar att alla mår bra och att ingen ligger skadad eller far illa. Med tio års erfarenhet av fåravel ser hon direkt om ett djur avviker från flocken.


– För att inspektera tackorna rör jag på dem i skritt. Får är behagliga djur, mer hanterbara än kossor och tjurar. Mina tackor har inga horn och de har vant sig vid alla människor som vandrar vid Ale stenar. De är inte rädda eller farliga.

Ändå händer det att någon tacka stjäls under natten, bryter benet eller drunknar när de betar vid den branta sluttningen ner mot havet. Då och då är det också någon lössläppt privathund som jagar ett får så att de skadar sig.

För att skydda fåren finns den duktiga bordercollien Tim vid deras sida. Han är fyra år gammal och tävlar även i kovallning, där han är den åttonde bästa hunden i landet.

På plats finns också bordercollierna Liz och Zock, som är snart fem år respektive 15 månader. Zock är praktikant och på upplärning i hur man vallar får. Då är den erfarna Liz en god förebild.


– Jag talar olika språk till hundarna och använder olika ljud från visselpipan för dem. Tim ropar jag till på svenska medan Liz har lärt sig kommandona på engelska och Zock på walesiska. Allt för att de ska kunna skilja på vilken hund jag vill ska styra flocken.

Tidningens reportageteam får se hur hon samlar en mindre grupp får och instruerar de tre vallhundarna att tillsammans valla tackorna runt om i hagen. På det sätter lär de sig att samarbeta och inte lägga sig i varandra arbete.

För en utomstående är det imponerande att höra hur Ingela snabbt växlar mellan höger, vänster, ligg, away, come by, lie down, hawl, gadawodd och savena på respektive språk till hundarna.

Hon ser de tre vallhundarna som sina arbetskamrater som är anställda i företaget för att hjälpa henne att ta hand om fåren. Med på turen är också den italienska vakthunden Zhita, som inte är med och vallar fåren.


– En bordercollie har mycket instinkt. De är vallhundar och hämtar fåren till mig. De har ingen mördarinstinkt till skillnad från jakthundar. Deras roll är att ha kontroll på flocken. Det tar cirka fyra år innan en vallhund är färdigtränad.

Ingela Mauritsson bär på en herdestav under sin vandring bland fåren. Den är ett viktigt attribut för en fåraherde som vill kunna kroka om ett får om det skulle behövas.


– Staven är gjord av ett bockhorn som är värmt och format. Den är gjord i England av en stavmakare men görs även i Sverige. Den lilla kroken användes förr för att hänga upp lyktan när man gick ut till fåren.

Vi går en runda på cirka en kilometer med fåren i samlad flock och hundarna driver på. Sen stannar vi och Ingela Mauritsson svarar på frågor.


– Varje dag är det en ny grupp med folk från hela världen som har spännande frågor om får, lantbruk och svenskproducerat. Jag har världens chans att informera om fårskötsel nu när jag träffar konsumenterna.

Hon visar hur en del får är gula på rumpan och har en stämpeldyna på magen. De har nämligen blivit betäckta av en bagge som har släppts in i hagen. Men egentligen är det bara en teaserbagge.


– Baggarna som släpps in är steriliserade och används för att synkronisera brunstningen. Om några veckor släpper vi in fertila baggar som betäcker tackorna. Sen sker befruktningen i omgångar och i vinter, fem månader senare, föds alla lammen.

På 25 hektar på Kåsebergaåsen är fåren utsläppta från halva mars till halva november. Under lammningsperioden är de hemma på gården i Löderup och då har familjen fullt upp dygnet runt med att hjälpa de ulliga små liven på väg ut.


– Resten av året lever fåren ute i det fria. De är nästan vilda. Eftersom det är en stor flock blir de aldrig söndervallade. De kan prata med turisterna, pilla naveln och titta på utsikten. Men framförallt betar de av gräset vid Ale stenar.

Ingela Mauritsson menar att om det inte hade funnits mulbetning på Kåsebergaåsen hade gräset vuxit högt och flora och fauna förändrats radikalt.


– Har vi inte mulbetade marker har vi inga öppna landskap längre. Vi är ålagda att beta av detta naturaområde. Tidigare fanns här kor men personligen tycker jag att det är trevligare med får.

Ingela Mauritsson är ursprungligen från nordöstra Skåne men gifte sig med Vallebergapågen och bonden Leif Nilsson och flyttade till Österlen.

I dag driver paret gården Boställets Grönsaker med bland annat säd, sockerbetor, grönsaker och en stor pumpaodling i Löderup.

2005 skaffade de sin första fårbesättning med pälsfår, gotlandsfår. 2009 såldes pälsfåren och istället skaffade de köttrasfår, som textel, suffolk och dorper.


– Då utökade vi från 40 till 400 tackor. För att hålla ordning på alla får behövde vi vallningstränade hundar. Därför gick jag kurser och lärde mig hur man tränar våra bordercollies att valla.


– Det gäller att lära sig att läsa av både hundar och får. I dag håller vi kurser vid den vita ladan nere vid kustvägen och har även vallhundstävlingar.

Sen 2009 har Kåseberga Farm byggt upp en fungerande lammproduktion och varje år lämnar de 550 lamm per år till slaktning. Tanken är att utöka det till 600-700 lamm i framtiden. 2014 blev företaget årets lammleverantör.


– Det mesta av slakten sker på Scan men vårt eget kött får vi från ett litet slakteri i Spjutstorp. Tyvärr kan vi bara producera 30 procent av allt lammkött som äts i Sverige eftersom det finns för få lammproducenter.

Ingela Mauritsson pekar på att det är dyrare att föda upp lamm i Sverige på grund av att fåren behöver komma in i ett stall på vintern och att det finns stränga djurskyddsregler, där fårproducenterna inte får använda antibiotika eller tillväxthormoner.


– Vårt kött blir dyrare i affären och det är ofta plånboken som styr. En tredjedel av köttet går till restauranger och utvalda grossister så lamm kan vara svårt att hitta. Som konsument kan du ställa krav på att det finns svenskt kött att köpa.

Det är tredje året i rad som Ingela håller herdevandringar vid Ale stenar på Österlen. Det började när hon märkte att folk stod och tittade och var intresserade då hon vallade sina får.

Upprinnelsen till att paret Mauritsson-Nilsson valde att satsa på vandringarna är förutom de goda möjligheterna till bete att här varje år passerar 800 000 turister.


– Kan vi bidra till att utveckla turismen och sprida budskapet om hur vi sköter våra djur och varför vi ska köpa svenskt kött är det klart att vi tar chansen. Jag har världens tillfälle när jag rår om en bunke folk i en timme, menar Ingela Mauritsson.

Fakta-Herdevandring:

I sommar pågår herdevandringarna vid Ales stenar varje vardag fram till och med den 4 augusti. Turen startar klockan 14.00 i korsningen i backen på stigen som leder till Ales stenar, ovanför hamnen, och avslutas på samma plats cirka klockan 15.00. Ingela Mauritsson visar då praktiskt vilka moment man använder hunden till och samlar ihop flocken under en promenad vid stenarna. Vid vissa tillfällen får deltagarna också prova på fårvallning själva.

Tillsammans med Skånes vallhundsklubb arrangeras också kurser och tävlingar för vallhundar. Svenska fåravelsförbundet arrangerar också rovdjursvaka vid fårhagarna.

Mer information på hemsidorna:

www.kaseberga.farm

www.faravelsforbundet.se/skanes-farintressenter

Andra platser där du kan följa med på fårvallning är:

Fårvallning som teambuildning på Häckeberga slott: time2learn.se/

Fårsafari på Åsgård i Onslunda: asgard-holkestorp.com

Inrikes

Jägare gjorde guldfynd

En 1 500 år gammal guldring – 43 gram tung – har hittats i de bohuslänska skogarna.
Foto: Carl-David Granbäck/TT
Inrikes
Inrikes En uppmärksam jägare har gjort ett riktigt guldfynd i skogarna utanför Tanum Han hittade en ring som bedöms vara omkring 1 500 år gammal.

I söndags var Carl-David Granbäck ute i skogen för att jaga rådjur. Plötsligt såg han ett glimrande föremål i en skreva.

Det visade sig vara en guldring från folkvandringstiden, en period för cirka 1 500 år sedan, skriver länsstyrelsen i Västra Götaland i ett pressmeddelande.

Ringen är en cirka 2,5 centimeter stor spiral med några varv av tjock guldtråd. Den är tung och väger ungefär 43 gram. Guldringar som den här tros ha använts som betalningsmedel. Man knipsade av och vägde en bit, men den här ringen är intakt.

"Det känns overkligt, nästan så att jag fortfarande inte tror att det är sant", säger Carl-David Granbäck i pressmeddelandet.

Det har gjorts liknande fynd i norra Bohuslän men ett av den här digniteten är sällsynt, enligt länsstyrelsen.

"Det är ett helt fantastiskt fynd. Trodde knappt att jag skulle få uppleva något liknande", säger Niklas Ytterberg, arkeolog vid länsstyrelsen.

Fyndplatsen har undersökts, men inga andra föremål hittades. Ringen finns för tillfället på Bohusläns museum i väntan på att Riksantikvarieämbetets beslut om var den slutligen ska förvaras.

Upphittaren kan nu förvänta sig en hittelön från Riksantikvarieämbetet.

Sport

Spanien till EM-final efter seger mot Danmark

Spaniens Aleix Gómez var vass i EM-semifinalen mot Danmark.
Foto: Anna Szilagyi/AP/TT
Sport
Sport

Spanien är som första lag klart för EM-finalen i handboll. De två senaste EM-turneringarnas mästarlag vann något överraskande semifinalen mot Danmark med 29– 25 (13–14).

Danskarna, världsmästare i fjol, var annars det lag som hade imponerat mest på vägen mot medaljmatcherna i Budapest. Förhandsfavoriten hade också en tremålsledning strax före halvtid, när Spanien började hämta i kapp underläget.

Tio minuter in i andra halvlek satte Aleix Gómez 17–16 och gav Spanien ledningen för första gången i matchen. Danmark avslutade svagt, medan matchvinnaren Gómez var närmast ostoppbar och sköt elva av de spanska målen.

Den andra semifinalen, Sverige–Frankrike, börjar klockan 20.45.

Utrikes

Diplomater från Finland utsatta för spioneri

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Finska diplomater har utsatts för spioneri genom den kontroversiella israeliska mjukvaran Pegasus. Cyberspioneriet bekräftas av utrikesministeriet i Helsingfors på fredagen.

– Vi kan nu bekräfta att det har funnits spionverktyg i våra telefoner, säger Matti Parviainen som är chef för UD:s säkerhetsavdelning.

Diplomaterna som blivit utsatta har varit utsända, med utrikesministeriet vill inte säga vilka diplomater det rör sig om, eller vart man riktar misstankarna.

– Vi har rimliga gissningar på hur länge spioneriet pågått, och att det inte längre sker, fortsätter Parviainen.

Bolaget N SO, som står bakom programmet Pegasus, meddelar att det kommer att samarbeta fullt ut med Finland.

Pegasus kan koppla på en telefons kamera eller mikrofon och sedan hämta information. Verksamheten mötte enorm kritik sedan det blev känt att omkring 50 000 personer, däribland journalister, politiker och advokater, granskats genom Pegasusprogrammet.

Sport

Klart: Vlahovic till Juventus i jätteaffär

Dusan Vlahovic är klar för Juventus. Arkivbild.
Foto: Massimo Paolone/AP/TT
Sport
Sport Dusan Vlahovic är klar för Juventus, bekräftar Serie A på sin hemsida.
Storklubben rapporteras betala 75 miljoner euro (cirka 790 miljoner kronor) för stjärnanfallaren.

Den 21-årige serben har gjort 17 mål på 21 ligamatcher för Fiorentina den här fotbollssäsongen – men nu går flyttlasset till rivalen Juventus.

På fredagen meddelade Turinklubben att Vlahovic genomgick en läkarundersökning inför flytten, och senare på kvällen bekräftades övergången på Serie A:s hemsida.

Enligt flera medier kommer Juventus att betala 75 miljoner euro (cirka 790 miljoner kronor) för att köpa loss målsprutan.

Fiorentina och Juventus har en rivalitet som sträcker sig långt tillbaka, och Vlahovic ska ha fått mordhot riktade mot sig från Fiorentinasupportrar efter att ryktena om den känsliga övergången började florera.

De senaste åren har Juventus även värvat Federico Bernardeschi (2017) och Federico Chiesa (2020) från rivalklubben, vilket retat upp "Viola"-supportrarna.

Vlahovics intåg innebär att konkurrensen om de offensiva startplatserna hårdnar för svenske stjärnan Dejan Kulusevski, som fått sparsamt med speltid under säsongen.

Inrikes

Politiker gissar fel på väljarnas åsikter

Åsiktsrepresentationen i riksdagen har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande finns sakfrågor där riksdagsledamöterna inte har koll på vad väljarna tycker. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes Nu är det valår och politikerna vill locka röster. Men vad vill väljarna egentligen?
En ny undersökning visar att politiker inte alltid har koll på sina väljare.

Sedan 1969 har Valforskningsprogrammet samlat in och analyserat svar från riksdagsledamöterna om vad de tycker i sakfrågor och hur de uppfattar väljarnas vilja. Den senaste undersökningen gjordes 2018 och har sammanställts i boken "Folkviljans förverkligare".

De senaste åren har gapet minskat mellan det väljarna vill och det politikerna gör. Men riksdagsledamöterna går emot sina väljare i viktiga frågor och överskattar sin egen förmåga att förstå vad väljarna vill.

Andelen sakfrågor där riksdagsledamöternas och väljare åsikter överensstämmer har under de senaste 50 åren hållit sig kring 75 procent med en topp runt 80–85 procent under åren 2014–2018.

– Väljarnas åsikter är bättre representerade i dag än de var förr, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på ett webbsänt seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Ideologiskt skifte

När det gäller klassisk höger–vänster-politik syns ett ideologiskt skifte i riksdagen.

Tidigare var de politiska representanterna i genomsnitt viktade mer åt vänster än sina väljare, men på senare tid (2014–2018) har tyngdpunkten skiftats och politiska företrädare ligger i stället lite till höger om sin väljarbas.

År 2018 när mätningen gjordes var samtliga borgerliga partier och Centerpartiet till höger om sina väljare, medan V och S stod till vänster om sina väljare. Miljöpartiet låg till höger om sina väljare. Sammantaget har riksdagen en något mer högerorienterad inriktning än väljarbasen.

En annan skillnad som synts i mätningarna på senare år är att politiker följer svängningar i opinionen i större utsträckning än tidigare.

Riksdagspolitiker upplever att de har bättre koll på sina väljares åsikter än vad de faktiskt har. Ledamöterna tror sig vara på samma sida som sina väljare i snitt i 88 procent av frågorna. I själva verket är det bara på samma sida i snitt 70 procent av frågorna.

Det fanns frågor som partiernas representanter hade särskilt svårt att gissa rätt på gällande vad en majoritet av deras väljare tyckte.

Många förklaringar

De flesta socialdemokratiska väljarna är emot att avskaffa rut-avdraget, men endast 25 procent av ledamöterna för S gissade att så var fallet. Moderaternas väljare är överlag för att minska inkomstskillnaderna i samhället, men endast 20 procent av Moderaternas riksdagsledamöter gissade att så var fallet.

Centerpartiets väljare är emot att den offentliga sektorn ska minskas, men endast 12 procent av ledamöterna trodde att så var fallet. Liberalernas väljare är för tiggeriförbud, men det har bara 12 procent av deras representanter fångat upp.

Sverigedemokraternas väljare är för Nato-medlemskap, men bara 14 procent av SD:s ledamöter gissade att en majoritet av deras väljarna tyckte så vid mätningen år 2018.

Förklaringarna till skillnaderna kan vara många, men i längden blir det ett representationsproblem, konstaterar Anders Sundell, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till ett kapitel i "Folkviljans förverkligare".

– När det år efter år kvarstår viktiga skillnader mellan vad väljare och representanter anser, utan att någon anpassning sker på endera sidan, är det uppenbart att representationen inte fungerar helt tillfredsställande, säger han.

Tea Oscarsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Personligt

Med hjälp av nuets förnöjsamhet hanterar hon sjukdom

Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ideon, i Lund.
Foto: Catharina Nilsson
Personligt
Lund
Personligt Vetskapen om en tumör i sin hjärna kan få den starkaste att bryta ihop. Men hur bryter man ihop och kommer igen, om man överlever? Och fortsätter leva med en oviss diagnos inför framtiden? Ulrika Sandén har forskat på saken, och även upplevt situationen själv.
– Jag tycker att vi ska gå tillbaka till det som gör oss till människor. Vi överkomplicerar tillvaron när vi blir sjuka, säger hon.

Scenen är ett fikarum på Ingvar Kamprad Designcenter i Lund. Det här är Ulrika Sandéns arbetsplats, en byggnad tillhörande Lunds universitet. Ulrika Sandén har något finurligt i blicken och skrattar ofta under intervjun. Hon älskar att analysera och plocka isär uppgifter och undersöker dem noggrant. Om något är motsägelsefullt låter hon omgivningen få veta det, eller skrattar åt saken om situationen så tillåter. I höstas disputerade hon i innovationsteknik efter att ha intervjuat 19 cancersjuka patienter och 17 anhöriga för att sammanfatta hur de hanterar tillvaron med cancersjukdom. Ulrika har själv erfarenhet av att ha haft en tumör som opererats bort och har nyligen fått vetskap om att det sannolikt finns något tumörliknande på en annan plats i hennes hjärna. På frågan hur hon mår i dagsläget svarar hon:

– Jag är inte frisk, men jag mår bra.

I vardagen övar sig denna nyfikna och envisa kvinna i att leva efter den teori hon själv iakttagit under sin forskning, att fokusera på nuet. Att dela upp tillvaron i korta tidsrymder och göra något vettigt med tiden inom ett kort tidsspann. Skriva ned planer och lämna dem därhän, inte älta. Göra något altruistiskt, alltså att hjälpa någon annan, till exempel att stångas mot sjukvårdsadministrationen vilket hon tränat på. Söka gemenskap och leta upp umgänge.

Vad är viktigt för dig i dag?

– Att ha champagne på kylning och så är det nog att få till en vettig vårdsituation för mig själv.

FAKTA

Profilen

Ålder: 48 år.

Bor: I Lund.

Familj: Två bröder.

Gör: Forskar på att leva med cancer från ett patientperspektiv.

Aktuell: Disputerade i höstas i innovationsteknik vid Lunds Universitet med avhandlingen ”The art of bouncing back - patient perspective on living with cancer.” Var gäst i januari månad i podden Psykologbyrån med ”Nuets förnöjsamhet” som ämne för samtalet.

Utgivna böcker: ”... och jag vill leva” (2006), ”Nuets förnöjsamhet” (2019), sistnämnda är en populärvetenskaplig version av avhandlingen.

Ulrika Sandén växte upp i Tumba i ett akademikerhem med naturvetare, föräldrarna var kemist respektive mattelärare, och bröderna växte upp och utbildade sig till ingenjörer. När Ulrika var barn drömde hon om att bli skådespelerska eller få Nobelpriset och var säker på att hon skulle arbeta med något där hon behövde ”tänka efter riktigt ordentligt”, som hon uttrycker det. Hon valde att utbilda sig till socionom vid Lunds Universitet när tiden var inne. Under studieåren hade hon små epileptiska anfall, hon föll bort i medvetandet korta stunder, eller fick fokala anfall, ofrivilliga ryckningar av armar och ben, och vården tolkade situationen som ångest. Ulrika gick i terapi i många år och berättar skrattande:

– Jag har rett ut alla problem med alla i familjen.

– Men så träffade jag en klok äldre läkare på en vårdcentral som tyckte att jag skulle göra en MR, en magnetröntgen, berättar hon.

Upptäckte tumör med röntgen

Det ledde till upptäckten av en tumör, en cysta trodde sjukvården då att det var. I samma veva flyttade Ulrika och dåvarande sambon till Växjö och Ulrika sökte en second opinion på Lunds universitetssjukhus. Lundasjukhuset erbjöd förtur i operationskön och tumören opererades bort. Det var en oerhört svår tid då sambon lämnade henne, under förevändning att han skulle på en affärsresa. I själva verket kom han aldrig tillbaka. Den närmsta tiden efter operationen hade Ulrika svårt att laga mat och gick ofta vilse. På jobbet hade tumören ställt till svårigheter innan den opererades bort. Ulrika hade problem med minnet och hade i rollen som socialarbetare tagits ifrån sin delegation att betala ut bidrag för att hon inte mindes att hon redan betalat ut bidrag. Hon var arg, förtvivlad och sjukskriven. Efter hjärnskaderehabilitering på Orup i Höör började livet återkomma. Hon lovordar betydelsen rehabiliteringspersonalen har haft för henne.

– Vårdpersonalen där har trott att jag skulle komma tillbaka, men att jag behövde mer tid, förklarar hon och berättar om mångårig stöttning.

Vägrade sjukpensionera sig

Försäkringskassan ville sjukpensionera Ulrika men hon vägrade. Som en kompromiss skrev en försäkringsläkare i ett underlag: ” Kan utföra anpassade arbetsuppgifter i skyddad verksamhet”, återger Ulrika. Hon skrattar högt och ser sig menade omkring i universitetslokalerna. Efter rehabiliteringen började Ulrika så småningom arbeta på deltid igen, och utökade arbetstiden tills hon började känna sig i ganska bra form och blev riktigt äventyrslysten. Hon bestämde sig för att ta ett jobb norr om Poolcirkeln och fick en tjänst i norska Vesterålen. Den här fyraåriga vistelsen kom att göra stort intryck på Ulrika och det blev ett fint minne. I ett litet kargt fiskesamhälle i norska Vesterålen blir hon mottagen av invånarna med öppen famn. Invånarna visar var nycklarna till hemmen ligger, byter dag för vinterbadarna för att hon ska kunna vara med och tar henne på skidturer på fjället och välkomnar henne på familjefester. Och en för henne namnlös man ger henne nycklarna till sin nya Mercedes när hennes bil går sönder. Allt är inte rosenskimrande i byn men gemenskapen är stark, hon är inkluderad och de gör det bästa av livet trots motstånd från en vild och oförutsägbar natur som ibland kräver sina offer.

En leende kvinna framför en byggnad.
Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ingvar Kamprad Designcenter i Lund.
Foto: Catharina Nilsson

Ulrika studerar hur människorna hanterar sin vardag och hon kallar teorin som myntades för ”Nuets förnöjsamhet”. Den bygger på att hon observerade hur man aktivt tog tag i saker samtidigt som man accepterade tillvaron såsom den var. I stället för att gnälla att stormen var på väg in så band man fast alla lösa föremål, förberedde sig för det som komma skulle, och när man var klar återgick man till att ha det trevligt i stunden, kanske med en kaffe Bailyes hos grannen.

– Varje gång man bemästrar en situation så växer hoppet. I stället för att hoppas på att stormen inte ska göra så stor skada så förbereder man sig för det som komma skall. Historiskt handlade det om liv och död, konstaterar Ulrika.

Finns en tröst i förberedelser?

Hon har sedan arbetat med att se om ”Nuets förnöjsamhet” skulle kunna hjälpa cancersjuka till en bättre tillvaro. Efter att ha intervjuat cancersjuka såg hon gemensamma problem och önskemål, men där de cancersjuka saknade många av de strategier som hade vuxit fram i generationer i Vesterålen.

– Genom att förbereda sig för olika resultat i samband med en undersökning så kan man lära sig att hantera verkligheten även om den är fylld av sjukdom. Rädslan finns kvar men det är svårt att älta när man har planen klar, säger Ulrika och fortsätter:

– Jag tror det är förödande för självkänsla och den inre hoppfullheten av att känna sig trygg, när cancersjuka blir ombedda att hoppas på goda resultat. Då förflyttar man tanken till en osäker framtid som man inte kan påverka.

När man har planerat, skrivit ned saker eller agerat på annat sätt mot ”fienden” som kan vara naturkatastrofer, sjukdom eller en administrativ sjukvårdsapparat med sprickor, är det dags att göra något välgörande, om så bara för en stund, umgås, uppleva konst eller andra friskfaktorer som går att påverka i samtiden, men inte i framtiden, är en kortfattad beskrivning av slutsatserna.

– Det är inte rocket science jag håller på med, det handlar egentligen om gammalt bondförnuft, säger Ulrika sammanfattningsvis och tillägger:

– Jag tycker att det ska vara upp till varje patient att få delta i sin vård om denne orkar och vill, alternativt att lämna över till läkare om man inte vill.

Sport

Klæbo tog privatjet hem – inga nya coronafall

Johannes Høsflot Klæbo. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Sport
Sport Coronakrisen i det norska längdlandslaget har åtminstone tagit en paus.
Inga nya positiva fall har rapporterats efter den senaste testrundan i OS-truppen.

En som tog det säkra före det osäkra på fredagen var Johannes Høsflot Klæbo. 25-åringen, ett av Norges stora guldhopp inför OS i Peking, flög med privatjet hem från förlägret i italienska Seiser Alm där det norska längdlandslaget suttit fast i karantän de senaste dagarna, efter flera positiva coronafall i OS-truppen, skriver nyhetsbyrån NTB.

Det var Klæbos huvudsponsor som stod för transporten.

– Det hade varit fint om fler åkare hade följt med honom, men landslagsledningen rekommenderade bara en åkare i det lilla planet. De andra herråkarna ska komma hem på ett tryggt sätt i morgon, säger stjärnans manager och far Haakon Klæbo, enligt NTB.

"Bra lösning"

Landslagstränaren Eirik Myhr Nossum:

– För oss handlar det om att få hem folk, och därefter få dem på flyget till Kina. Det här blev en väldigt bra lösning.

Heidi Weng, Anne Kjersti Kalvå och Simen Hegstad Krüger har alla testats positivt i veckan och skapat stor oro i världens bästa längdlandslag.

Fredagens testsvar var dock negativa för alla övriga åkare, skriver det norska längdförbundet i ett pressmeddelande.

"Nya tester kommer att genomföras som planerat i morgon (lördag), och planen är fortsatt att herråkarna reser med flyg till Oslo i helgen. Damerna ska fortsatt följa sin tänkta plan med flyg från Zürich till Peking den 1 februari", skriver det norska förbundet.

"Lite av ett kaos"

Johannes Høsflot Klæbo hämtades på Gardermoens flygplats av sin pappa, som själv isolerat sig de senaste tio dagarna för att kunna träffa sonen inför resan till Kina.

"Det är klart att situationen är omöjlig att överblicka, ja lite av ett kaos", säger Johannes Høsflot Klæbo i ett pressmeddelande.

"Det är fel att säga att man har kontroll för det har vi absolut inte. Men vi i längdlandslaget håller ihop. Här har alla gjort sitt bästa för att inte bli smittade."

Lasse Mannheimer/TT

Kultur och nöje

Göteborgs filmfestival invigd i hela landet

På duken förklarade kulturminister Jeanette Gustafsdotter Göteborgs filmfestival invigd .
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) invigde Göteborgs filmfestival med en uppmaning till publiken att fortsätta härda ut:
– Vi längtar efter att få trängas i biosalongerna igen.

Det filmade invigningstalat visades under fredagskvällen på Stora teatern i Göteborg men också – för första gången – på 70 biografer över hela landet inför den publik som restriktionerna medgav. Invigningen strömmades också till alla festivalbesökare hemma i sofforna.

– Jag är glad över att vi lever i en tid där vi trots en pandemi har möjlighet att uppleva kulturen på distans, sade kulturministern och konstaterade att pandemin försatt hela kulturlivet, inklusive filmen, i ett "väldigt tufft läge".

– Jag har stor förståelse för att det är svårt att hantera ovissheten, oron för ekonomin, personal och hur pandemin påverkar hela filmens ekosystem framöver. Därför är det glädjande att åtminstone en framåtsyftande process äntligen är på gång – produktionsincitamenten för film, sade Jeanette Gustafsdotter.

När det gällde själva festivalen lyfte hon särskilt fram satsning på hypnosbio, där besökare under några föreställningar på Stora teatern i Göteborg får chans att låta sig hypnotiseras inför filmvisningen.

– Det låter som en otrolig upplevelse.

I fjol gjorde 40 000 digitala festivalbesökare Göteborgs filmfestival till världen största, konstaterade festivalens vd Mirja Wester. Den digitala satsningen fortsätter i år, i väntan på att fysisk trängsel åter blir möjlig.

– Tyvärr är inte omständigheterna riktigt som vi hade hoppats, det kommer inte riktigt att bli den där folkfesten vi hade hoppats med fulla biografer, stimmiga barer och härliga fester. Inte i år – men snart.

Göteborgs filmfestival pågår 28 januari–6 februari.

Erika Josefsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL