Debatt

Gårds­för­sälj­ning ger lands­bygds­ut­veck­ling

Vin­od­la­re i Skå­ne vill börja med gårds­för­sälj­ning för att ut­veckla sina fö­re­tag. Foto: TT
Debatt
Debatt Gårdsförsäljning av alkohol är inte en folk­häl­so­frå­ga, utan en frå­ga om när­ings­po­li­tik och lands­bygds­ut­veck­ling, anser Carl-Mag­nus och Ma­rie-Louise He­din, Vin­gården Villa Ma­thil­da, Arild, i en kommentar till tidningens ledare den 26/5.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

I tors­dags, på Folk­nyk­ter­hetens Dag, sam­lades sex av nord­väst­ra Skå­nes vin­gårdar på Arilds Vin­gård för att pre­sen­tera sina nya viner.

På sam­ma gång fanns lo­kala pro­du­center av livs­me­del på plats; bär och sylter, to­mater, spar­ris, kött, ho­nung med mera. Det var en gläd­je­fylld folk­fest och de mån­ga hund­ra be­sö­ka­rna fick prova lo­kal­pro­du­ce­rade viner, vars kva­li­tet säl­lan ti­digare hade skådats.

Så lä­ser man i Skånska Dagbladet, Cen­ter­par­ti­ets kan­ske vik­tigaste dags­tid­ning, lik­som i Norra Skå­ne och La­holms Tidning, på fre­dagen ett in­lägg av Yng­ve Su­nes­son som går sti­ck i stäv mot Cen­terns åsikter om gårds­för­sälj­ning och lands­bygds­ut­veck­ling.

Man tar sig för pan­nan. ”Vad skall man med fi­en­der till om man har så­dana vänner?”

Det Su­nes­son är upp­rörd över är att Skå­nes folk­häl­so­be­redning ny­li­gen hade sagt ja till att testa en be­gränsad för­säljning av des­sa pro­dukter. Det­ta ef­ter ini­tia­tiv av Liberalerna i Skå­ne.

Sve­ri­ge är det enda land i EU som inte tillåter gårds­för­sälj­ning av vin. Svenska vin­bön­der är dis­kri­mi­nerade efter­som vi är den enda ka­te­go­ri som inte får lov att av­yttra de pro­dukter vi själva till­verkar från våra gårdar. Där­med mis­sar sam­häl­let ar­bets­till­fäl­len och den stora po­ten­ti­al som be­söks­när­ingen in­ne­bär.

I de flesta eu­ro­pe­iska länder, till och med i Dan­mark, är just vin­tu­rismen en be­tydande in­täkts­käl­la.

Mot­stån­da­rna till gårds­för­sälj­ning ältar sam­ma gam­la ar­gu­ment. Om vi tillåter den yt­terst li­lla för­säljning som skul­le ske från svens­ka vin­gårdar, så skul­le EU ta bort Sy­stem­bo­la­gets mo­no­pol (som de facto är ett un­dan­tag).

Men det­ta är fel! Som EU-par­la­men­ta­ri­kern Chri­stof­fer Fjell­ner för flera år se­dan kon­sta­terade i en frå­ga till EU-kom­mis­sionen. Svaret var att vi myc­ket väl kan in­fö­ra gårds­för­sälj­ning och ändå ha kvar de­talj­han­dels­mo­no­polet. Frå­gan skall av­göras av den svens­ka riks­dagen och inte av EU me­nade man.

Till och med Norge har börjat lätta på re­glerna och tillåter nu­me­ra för­säljning av al­ko­hol­hal­tiga drycker gjorda på bär och frukt från nors­ka gårdar. Var­för skall det vara så svårt att åt­min­sto­ne få prova gårds­för­sälj­ning i Sve­ri­ge?

I som­mar re­ser ett par av bygdens vin­gårdar till­sam­mans med po­li­ti­ker från Hö­ga­näs kom­mun till Al­me­da­len för att för­söka på­verka opi­ni­onen.

Vi kommer ald­rig att ge oss och vet att gårds­för­sälj­ning en dag kommer att bli tillå­ten även i Sve­ri­ge.

Det­ta är näm­li­gen inte en folk­häl­so­frå­ga, utan en frå­ga om när­ings­po­li­tik och lands­bygds­ut­veck­ling. Nå­got som Cen­ter­par­ti­et ti­digare all­tid om­huldat.

Svar di­rekt:

Sär­skilt upp­rörd är jag inte över Li­be­ralernas ini­tia­tiv som fick folk­häl­so­be­redningens stöd, att ett be­gränsat för­sök med gårds­för­sälj­ning av vin skul­le få ske på nå­gra skåns­ka vin­gårdar.

Som jag skrev skul­le det knap­past ha nå­gon häl­so­po­li­tisk ef­fekt. Där­emot skul­le det kun­na ha viss po­si­tiv ef­fekt för tu­rism­fö­re­tagen.

Men pro­blemet, som själv­fal­let des­sa fö­re­tag inte be­höver ta an­svar för men som även an­sva­riga po­li­ti­ker gär­na blundar för, är att det skul­le kun­na rasera hela den svens­ka al­ko­hol­po­li­tiken, som är fram­gångs­rik i för­hållande till alla jäm­för­bara länder ge­nom att de so­ci­ala och me­di­cinska pro­blem som är kopplade till al­ko­hol­an­vändningen är mi­ndre.

Di­lem­mat är ock­så att det, trots vad ex­em­pel­vis Chri­stof­fer Fjell­ner på­står, inte har nå­gon stör­re be­ty­del­se vad EU-kom­mis­sionen säger. Den har näm­li­gen in­get in­flytande över EU-dom­stolen, som är en helt själv­stän­dig in­sti­tu­tion som är över­ordnad alla an­dra inom EU, in­klu­si­ve den svens­ka riks­dagen.

Det är omöj­ligt att få ett för­hands­be­sked från EU-dom­stolen. Där­för är det omöj­ligt att för­ut­spå vad ett ex­pe­ri­ment med den svens­ka al­ko­hol- och so­ci­al­po­li­tiken skul­le leda till, oav­sett kom­mis­sionens ut­ta­lan­de, så länge det inte är in­skrivet i ett för­drag.

Och nå­gon fördragsmässigt un­dan­tag för Sy­stem­bo­la­gets mo­no­pol gick det inte att få i Sve­ri­ges med­lems­för­hand­lingar.

Där­för kan det inte ute­slutas att även en be­gränsad för­söks­verk­sam­het kan leda till att den svens­ka al­ko­hol­po­li­tiken raseras. Det är inte an­svars­fullt att agera så.

Yng­ve Su­nes­son

Debatt

Alliansfritt Ukraina ett win-win

Militärparad i Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ukrainarna har lidit mest av fattigdom, misär, korruption och krig i Europa de senaste två decennierna. Miljontals Ukrainare har emigrerat, främst med rysk, ukrainsk och judisk bakgrund. Landets befolkning har minskat med tio miljoner sedan sin självständighet 1991. Nyligen har landets fd president Petro Porosjenko arresterats för landsförräderi. Porosjenko är en av landets många oligarker som styrt landet både från bakgrunden och direkt i politiken. Inbördeskriget i de två östra ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk, där majoriteten av befolkningen är rysktalande, har kostat minst 13 000 människoliv. En ärlig och opartisk tolkning av kriget är att den ukrainska armén bekämpar ryskstödda separatister, medan en annan tolkning är att armén dödar och krigar mot sitt eget folk. Landets demokrati är minst sagt svag.

Från ett rationellt perspektiv är det svårt att förstå att Nato vill att Ukraina ska bli en Natomedlem. För det första har landet en mycket trasig ekonomi och demokrati med en genomsyrande korruption, även inom armén.

För det andra skulle ett ukrainskt Natomedlemskap bara förvärra den spända relationen mellan Ryssland och Väst och riskera ett krig i Europa. Det är nog inte många som kan förneka att det skulle dessutom leda Europas militära maktbalans och säkerhetsordning i negativ riktning. Varför vill Nato, USA och fredsprojektet EU riskera sådant? Ett större Nato betyder inte per automatik att det gynnar Nato, den Europeiska freden och ukrainarna. Nato måste en gång för alla ta reda på var gränsen för utvidgning är.

Varför så bråttom med ukrainskt Natomedlemskap? Det handlar självklart om de rysktalande regionerna Luhansk och Donetsk. Både USAs och Ukrainas toppolitiker vet att den dag dessa områden får ett utökat självstyre i Ukraina, kommer regionerna kunna lägga in sitt veto till medlemskap. Det är därför Ryssland högst sannolikt inte är intresserat av att ockupera regionerna, utan istället se till att de får ett starkt självstyre i Ukraina. Det är säkert också därför debatter om Minskavtalet om fred i Luhansk och Donetsk med bl a utökat självstyre för dessa regionerna inte får så mycket utrymme i många medier.

En annan fråga som sällan ställs är om den fortsatta alliansfriheten tjänar det ukrainska folket bättre än Natomedlemskap? Nato är för Guds skull en militärallians, inte en oskyldig handelsallians. Det är allvar. Finland, Österrike, Schweiz och Sverige är fyra bra exempel på att militär alliansfrihet kan ge fler fördelar än Natomedlemskap för både landets invånare och Europas maktbalans och säkerhetsordning.

En sak som historien har lärt oss är att man inte bara ändrar maktbalanser och militära allianser hur som helst utan konsekvenser. När maktbalanser i Europa rubbas har det ofta lett till konflikter, ibland förödande konflikter. Ukraina är dessutom det näst största landet till ytan i Europa, efter Ryssland, och det lever 41 miljoner människor i Ukraina. Det viktigaste är dock att landet har en 2 000 km lång gräns med Ryssland. Ukrainas geostrategiska läge bär med sig ett gigantiskt ansvar.

En sak som alla geostrategiska analytiker borde kunna räkna ut är att det ukrainska folket kommer att frodas bäst om man är alliansfri och arbetar enträget för goda relationer både med Ryssland och Väst och börjar lägga sin fulla energi på att lösa sina djupa inhemska problem. Ukrainas roll som en alliansfri buffert kan bli en stor fördel för ukrainarna och den bästa vägen ut ur misär och inre konflikter. Ukrainas revanschism mot Ryssland, USA:s/Natos ambition att uppta landet i Nato samt Rysslands ambition att dra in landet i sin maktsfär är tre fällor som Ukraina borde se upp med. Ukrainarna måste i görligaste mån undvika att bli en spelplan för stormakters maktspel där ukrainarna är spelbrickor. Ett alliansfritt Ukraina skulle gynna den europeiska freden, Nato, Ryssland och inte minst det redan hårt prövade ukrainska folket, inklusive den stora ryska minoriteten. Ett alliansfritt Ukraina är ett win-win.

Debatt

Modernisera Källby

Skribenterna vill behålla Källby reningsverk.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det pågår en intensiv debatt om elpriser, men hushållens utgifter för vatten- och avlopp skulle också behöva diskuteras. VA-taxan (avgift för vatten och avlopp) behöver enligt branschföreningen Svenskt Vatten höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år för att hantera ett omfattande eftersatt underhåll samt nödvändiga investeringar. Lunds kommun bör i därför i likhet med Kävlinge kommun säga nej till bygga dyra avloppstunnlar till Malmö. Såväl ekonomi som klimat och miljö talar för att i stället behålla och modernisera Källby reningsverk.

På grund av riskerna med havsnivåhöjning och kraftiga stormar som kan trycka upp vattnet mot kusten så menar Länsstyrelsen i Skåne att bebyggelse under 3 m.ö.h i kustnära lägen på genomsläppliga jordar är så pass riskabelt att det inte är förenligt med plan- och bygglagen. Att lägga ner Källby reningsverk och i stället skicka Lunds avloppsvatten för rening 2,5 meter över havsytan vid Malmös kust ökar risken för att vattenreningen slås ut vid extrema väderhändelser.

Det planerade reningsverket i Sjölunda blir inte bara känsligt för klimatförändringar, det kommer också att bidra till dessa. Samrådsunderlaget påstår att “huvuddelen av påverkan under byggskedet utgörs av buller” och bortser då helt från de stora koldioxidutsläpp som själva bygget kommer att orsaka. Att räkna ut Lunds andel av de totala utsläppen är komplicerat, men klimatforskare vid KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet har beräknat att investeringar i anläggningar och byggnader, ej inräknat bostäder, ger i snitt 25-50 ton koldioxidutsläpp per investerad miljon. Med den lägre siffran ger Lunds investering på 3 miljarder utsläpp om 75 tusen ton koldioxid. Som en jämförelse är det ca en tredjedel av de totala utsläppen inom Lunds kommun på ett år.

Lunds Naturskyddsförening har påtalat att en nedläggning av Källbyverket kan hota den biologiska mångfalden i Höjeådalen eftersom mängden vatten och dess sammansättning kommer att bli annorlunda. Med en uppgradering kan Källbyverket fungera i många årtionden till även om befolkningen ökar. Det finns s.k. blågröna lösningar som tar hand om regnvatten samt ökar förmågan att hantera både torka och översvämning. På så sätt minskas den volym avloppsvatten som måste renas i ett reningsverk. Att lösa problem i ett tidigt stadium är ofta det mest effektivaste. Utvecklingen av nya metoder för att separera och omhänderta läkemedelsrester, fosfor samt andra substanser sker i en snabb takt. Att investera i avloppssystem med moderna lokala kretsloppslösningar, såsom sker i Oceanhamnen i Helsingborg och i Simrishamn, gynnar innovativa företag i regionen samt bidrar till klimatomställning i andra delar av världen.

Karin Svensson Smith

MP oppositionsråd Lunds kommun

Kerstin Johnsson

medlem klimatnätverket MP-Lund

Shahad Lund

MP-ledamot i Lunds ägarnämnd för VA-Syd och ersättare i VA-Syds förbundsstyrelse

Debatt

Bryt trenden med psykisk ohälsa

Psykiska ohälsan ökar bland unga
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sedan 1980-talet har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat i Sverige. I Skåne har vi kunnat följa utvecklingen av ungas hälsa sedan vi år 2012 genomförde den första folkhälsorapporten riktad mot just barn och unga. Denna följdes upp år 2016 och i höstas fick vi nya siffror. Vi ser både positiva och negativa trender i rapporten. Det är glädjande att de insatser som har påbörjats nu visar på positiva resultat. Men vi måste fortsätta och utveckla arbetet om vi på allvar menar att vi vill bekämpa den psykiska ohälsan.

Folkhälsorapporten riktar sig till alla barn i årskurs 6,9 och elever i gymnasiet årskurs 2. Drygt 26 000 elever deltog i höstas vilket ger en bra bild av barn och ungas psykiska hälsa i Skåne. Eleverna i Skåne uppger överlag att de har en god hälsa, att de är nöjda med sig själva och att de trivs med livet. Både alkoholförtäring och rökning fortsätter att minska i alla åldersgrupper. Men det finns djupt oroande inslag. Rapporten bekräftar trenden att den psykiska ohälsan fortsätter att öka men även att den kryper allt längre ned i åldrarna – särskilt bland flickor.

Region Skåne har en viktig roll att spela när det gäller att förhindra att fler unga drabbas av psykisk ohälsa. Idag har vi en samverkan med de skånska kommunerna, länsstyrelsen, den idéburna sektorn, näringslivet, akademin och andra relevanta aktörer för att möta denna utmaning. Vi jobbar med frågan på bred front, men arbetet behöver fördjupas. Region Skånes Folkhälsoberedning har därför skapat ett gemensamt forum för aktörer i Skåne som på olika sätt arbetar med att främja psykisk hälsa. Genom en regional samordning ges möjlighet att tillsammans utveckla nya idéer och metoder men även att utvärdera och följa upp vilka insatser som ger bäst resultat. Regionfullmäktige beslutade i slutet av 2021 att växla upp detta arbete genom att skjuta till ytterligare 2 miljoner kronor till satsningen.

Samtidigt har Regionala utvecklingsnämnden, efter förslag från Folkhälsoberedningen, beslutat att ge bidrag till idéburna organisationer i Skåne som arbetar med att främja psykisk hälsa hos unga. De organisationer som får ekonomiska bidrag under år 2022 är BRIS, Suicide Zero, Maskrosbarn, Rädda Barnen, BUFFF, FIFH, Skolidrottsförbundet Skåne och Skånes nykterhetsförbund. Beslutet innebär att en totalsumma på 2 600 000 kronor fördelas till de åtta organisationerna. Genom att stötta den idéburna sektorns ovärderliga insatser mot psykisk ohälsa bland unga når vi fler än enbart genom det offentligas egna insatser. Folkhälsoberedningen har dessutom även slutit samverkansavtal med RF-SISU och Friluftsfrämjandet och ger inom ramen för detta ett ekonomiskt stöd för att organisationerna ska arbeta strukturerat och medvetet med att stärka ungas psykiska hälsa.

Covid-19-pandemin har drabbat det svenska samhället hårt. Inte minst de unga har drabbats genom att skolan i omgångar har bedrivits genom distansundervisning och att idrotts- och andra sociala aktiviteter har ställts in. Som en följd har stillasittandet och den ofrivilliga ensamheten ökat. Situationen är dock inte nattsvart. Allt fler har fått upp ögonen för problemet och agerar för att möta det. Nationellt arbetas det med att ta fram en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention och en nationell samordnare är tillsatt. I många kommuner, däribland Malmö och Lund, förstärks elevhälsan. Tillsammans med Folkhälsoberedningens satsning på att samordna och utveckla det arbete som görs på olika nivåer finns det förutsättningar att på sikt vända den negativa utvecklingen. För att lyckas krävs det dock samarbete, nytänkande, långsiktighet och envishet. Så länge vi är med och styr Region Skåne är vi en garant för att detta ska prägla alla insatser.

Fredrik Sjögren (L)

Ordförande Region Skånes Folkhälsoberedning, Ledamot Regionala utvecklingsnämnden

Anna Mannfalk (M)

Regionråd och Vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne

Debatt

Skydda lärarna

Lektion.
Foto: Gorm
Foto: Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Coronavirusets omikronvariant sprider sig nu med blixtens hastighet över världen och beräknas nå sin absoluta kulmen i Sverige under de närmaste veckorna. Det vill säga under början av skolornas vårtermin. Smittspridningen förväntas att explodera framför allt bland de elever som är ovaccinerade. Även lärarna riskerar att smittas och insjukna.

Att skydda lärarna och skolan skyddar Sverige. Vi från Lärarnas Riksförbund anser att de skolansvariga måste göra allt som är möjligt för att reducera smittspridningen och säkra lärares och elevers arbetsmiljö.

Vi efterlyser tydligare direktiv för skolan och kräver att:

* Skolhuvudmännen tar sitt ansvar och skärper sina åtgärder när det gäller den fysiska arbetsmiljön för att undvika trängsel och ge tillgång till skyddsutrustning i skolan.

* Noggranna riskbedömningar och skarpa åtgärder måste snarast komma på plats. Lärare bör kunna utföra så mycket av jobbet som möjligt hemma, men vara på skolan och undervisa i så stor utsträckning som det är rimligt. Undervisning i halvklasser och viss distansundervisning bör vara alternativ. Huvudmän har under pandemin givits ökad flexibilitet i regelverket vad gäller hur och när de erbjuder utbildning.

* Arbetsgivarna måste säkra vikarieförsörjningen då många lärare är eller förväntas bli sjuka när smittan ökar, vilket förutses de närmaste veckorna. Alla kommuner har fått del av coronamiljarden och dessa pengar borde bland annat användas till att anställa vikarier.

* Alla elever bör coronatestas regelbundet. Det kan minska smittspridningen. Det allvarliga läget talar för att alla kommuner och regioner bör införa snabbtestning av elever.

* Lärare ska skyndsamt få tillgång till en tredje dos vaccin. För lärare som inte fått sin tredje vaccindos och som känner en akut oro måste det finnas möjlighet att få helt smittsäkra arbetsuppgifter.

På så sätt kanske stängda skolor och fjärr- och distansundervisning kan undvikas och eleverna få den utbildning de har rätt till. Det kunskapstapp som hittills har skett under coronapandemin måste hejdas.

Världen och Sverige riskerar ett kunskapstapp av enorma proportioner och det finns oroväckande tecken på att elever redan har drabbats negativt av pandemin när det gäller kunskaper och psykisk hälsa.

Därför måste lärarna skyddas här i Skåne, liksom i hela vårt avlånga land.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Debatt

De glömda småföretagarna

Finansminister Mikael Damberg (S) och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S)
Foto: Johan Jeppsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

På onsdagsmorgonen ställde sig Finansminister Mikael Damberg och Energiminister Khashayar Farmanbar på en presskonferens och meddelade att de avser att kompensera 1,8 miljoner hushåll för de skenande elpriserna som drabbat många i december och som sannolikt kommer drabba i januari, februari och mars också. Upp till 6000 kr skall man kunna få tillbaka om man har hög kostnad och en förbrukning på över 2000 kWh per månad.

Det är bra. Men de glömde småföretagen. Igen. Mängder av mindre tjänsteföretag som kämpat med ekonomin för att överleva i snart två år av restriktioner och nedstängningar till följd av pandemin drabbas minst lika hårt eller värre än de hushåll som nu för hjälp.

Varför är inte näringsministern med på presskonferensen och meddelar att man även avser att hjälpa företagen? Dessa står för en lejonpart av jobben till dem som bor i hushållen och är i stort behov av både förståelse för deras situation och för stöd när nu den fjärde vågen av restriktioner drabbar samhället med nya nedstängningar som håller många kunder borta från dessa företag.

Utöver de kraftigt begränsade intäkter som restriktionerna medför för tjänsteföretagen kommer nu elpriser som en ytterligare börda och knäcker ”ryggen” på många. Var är Karl-Petter Thorwaldsson mitt i denna kris? Inte nog med att dessa småföretag skall betala upp till 10 ggr så höga energipriser: en del av den energiskatt som dessa betalar har regeringen valt att subventionera stora utländska techjättar med. Microsoft, Facebook, Amazon med flera får alla kraftiga rabatter på energi till sina serverhallar. Här gör regeringen tvärtemot vad de säger sig stå för och tar från de fattiga och ger till de rika.

Beslutet om att subventionera serverhallar skedde före den nuvarande näringsministerns tid skall sägas, men hur passande hade det inte varit att i denna kris som ny minister kliva fram och värna våra svenska småföretag som uppgår till närmare 1 miljon. Det hade dessutom var taktiskt smart då dessa faktiskt också har rösträtt och kommer att gå till val i höst.

Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning. Eller slopa energiskatten helt under december och det första kvartalet 2022. Det räddar företag, jobb och skatteintäkter i det långa loppet. Det visar också att regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare. Finansiering kan med fördel hämtas från avsatta medel till några av de stöd som sjösattes för företagen i krisen men som ännu inte utnyttjats.

Mathias Rebane

Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Debatt

Bra jobbutsikter med yrkesprogram

Pojkar som svetsar
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Snart är det dags för Skånes 15 700 niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden. Den största utmaningen för företagens kompetensförsörjning är nämligen bristen på yrkesutbildade medarbetare.

Svårigheten att rekrytera rätt kompetens är en fråga som hämmar företagens möjligheter att växa mer än något annat. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Företagen inom Svenskt Näringsliv sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Hälften av alla företag i Skåne letar efter medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035.

Det här är inte bara ett problem för det regionala näringslivet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför i dag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,4 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och har inte sällan lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning. Att välja en yrkesutbildning leder inte bara till jobb. Den håller även dörren öppen för högskolestudier då möjligheter till högskolebehörighet ryms inom befintliga yrkesutbildningar.

Gymnasievalsperioden är också en utmärkt tid för länets kommuner att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov. Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Då gäller det att vi tillsammans kan öka attraktiviteten att välja gymnasieskolans yrkesprogram och berätta om de goda möjligheter som finns för den som väljer ett yrkesprogram.

Carina Centrén

Svenskt Näringsliv

Lena Andersson

Gröna arbetsgivare

Jonas Lindberg

Måleriföretagen

Torbjörn Johansson

Installatörsföretagen

Tommy Nilsson

Transportföretagen

Rickard Lindskog

Plåt & Ventföretagen

Per Ek

Maskinentreprenörerna

Magnus Nyberg

Teknikföretagen

Lennart Wallander

Byggföretagen

Claes Sandvig

Visita

Anna Paulsson

Almega

Marie Enhörning

Svensk Handel

Torbjörn Eriksson

IKEM

Ambjörn Wahlberg

Grafiska företagen samt Trä- och Möbelföretagen

Debatt

Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen

Personbild
Foto: HANS ALM
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ansvaret för att stärka samhällets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna kan inte bara vila på kommunerna. Regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd för att genomföra de åtgärder som krävs.

Klimatförändringarna är vår tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhället. Kraftiga översvämningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras är några exempel på de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförändringarnas spår.

Vid sidan om arbetet mot minskade utsläpp behöver vi stärka samhällets beredskap mot de väderfenomen som drabbar oss i dag. Alla kommuner, liksom privata fastighetsägare, behöver på olika sätt anpassa och stärka förmågan att hantera effekterna av klimatförändringarna. Omställningen innebär stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli ännu större. För att möta utmaningen behövs bättre nationella beräkningar av skadekostnaderna och en långsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stå för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markägare.

Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser på länsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under många år har anslagen till kommunsektorn varit både knappa och varierat kraftig, vilket har försvårat en långsiktig planering på lokal nivå.

Nu har regeringen under en treårsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande åtgärder, från 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om året. Det är ett nödvändigt tillskott, men fortfarande långt ifrån tillräckligt. Förebyggande insatser av det här slaget är väldigt kostsamma och åtgärderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstå omfattningen beräknas kostnaden för sommarens översvämning i Gävle uppgå till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den två mil långa skyddsvallen mot kommande översvämningar kostar cirka 200 miljoner kronor.

I dag är det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen påverkas av klimatförändringar. För att få expertstöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in konsultinsatser från exempelvis staten genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Här behöver staten ta ett större ansvar för att producera, sammanställa och förmedla fakta om vad klimatförändringarna förväntas innebära för varje enskild kommun och region.

För att arbeta vidare med frågorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR tillsatt en programberedning för hållbar omställning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som beskriver hur kommuners och regioners förutsättningar ser ut för att arbeta ännu mer med klimatanpassning och klimatomställning.

För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en nationell kraftsamling. Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen. Staten måste göra mer för att underlätta kommunernas förebyggande insatser.

Anders Knape

Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Debatt

Omställning i praktiken

Personbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige har under året på allvar gått från att vara planer till att märkas i praktiken. De stora investeringarna i industrin för att minska utsläppen och stärka företagens konkurrenskraft leder naturligtvis till diskussioner och konflikter om alltifrån tillstånd för elledningar och vindkraftverk till skogsbrukets hållbarhet. För att hantera den här typen av konflikter krävs ett tydligt ledarskap och en gemensam bild av hur omställningen ska gå till, hur långt vi har kommit och vart vi är på väg.

I en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Fossilfritt Sverige kände endast 7 procent av de tillfrågade till att utsläppen från Sverige minskat med cirka 30 procent sedan 1990, bara 21 procent visste överhuvudtaget att de minskat.

Utan kunskap om effekterna av de satsningar vi gjort hittills blir det svårare att motivera de steg vi behöver ta framåt. Vi behöver därför en samlad nationell berättelse och målbild för omställningen för att skapa handlingskraft, sänka risken för investerare och säkerställa att alla delar av landet får nytta av fossilfriheten.

Under året som gått har vi till exempel kunnat se stora framsteg mot målet inom tre områden:

1.Vi har passerat en "tipping point", där den förnybara elen nu är så billig att den i många länder konkurrerar ut fossila energikällor. I Sverige är vindkraften den elproduktion som är billigast och växer snabbast. Detta möjliggör även billig förnybar vätgas inom både industri och transporter.

2.Under hösten var mer än var fjärde ny personbil en elbil. Nu elektrifieras även lastbilarna och samtidigt har regeringen slagit fast reduktionsplikten till 2030 vilket innebär fortsatt ökad inblandning av biodrivmedel i all bensin och diesel för de fordon som redan rullar på vägarna.

3.Näringslivet visar ledarskap genom att sätta upp mål inte bara för sina egna utsläpp utan för klimatpåverkan under produkters hela livscykel. Att Scania, Volkswagen och Volvo Cars sätter upp sådana mål gör det möjligt för både SSAB och H2 Green Steel att sälja fossilfritt stål, trots att det är dyrare att tillverka.

Sveriges strategi är att påskynda utvecklingen genom att gå före och visa hur vägen till ett fossilfritt samhälle också är vägen mot ökad välfärd och högre livskvalitet samtidigt som våra fossilfria lösningar kan bidra till andra länders utsläppsminskningar. Denna modell är i sig troligen Sveriges viktigaste exportprodukt och vår största möjlighet att påverka de globala utsläppen.

Trots att tempot i omställningen går för sakta bedömer vi att det fortfarande går att lösa klimatkrisen om vi nu tar vara på det möjlighetsfönster som inte minst den nya mogna tekniken erbjuder. Politikens viktigaste uppgift under 2022, är att mobilisera alla aktörer i samhället för att utveckla världens första fossilfria välfärdsland.

Svante Axelsson

nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Johan Rockström

Professor Earth System Science och Chef för Potsdam Institutet för klimatforskning (PIK)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL