Opinion

Hästar är inte som bröd­rostar

Opinion
Opinion Krönika Häst­ä­ga­re drar sig ibland för att sälja till pri­vat­per­soner, för att hästen be­traktas som en för­bruk­nings­va­ra el­ler en at­ti­ralj.

Fred­rick Fe­der­ley

PREMIUM

Jag för­söker tänka på hur min po­li­tik och vad vi gör i EU på­verkar folk i var­dagen. Inte bara de stora frå­gorna, som hur vi klarar kli­matet el­ler hur vi be­varar fred i Eu­ro­pa, utan hur ge­mene mans var­dag blir som kon­se­kvens av vad vi be­stämmer. Ibland är det svårt att nå ut till folk vad vi sysslar med, efter­som äm­net är torrt och tek­niskt, svårt att för­klara, el­ler att EU bara är för då­ligt på att kom­mu­ni­cera vad vi sysslar med och hur det funkar.

Själv jobbar jag med sånt som inte all­tid ger ro­liga ru­briker, som so­por och åter­vin­ning. Men det på­verkar dig i var­dagen: hur myc­ket ska åter­vinnas och vem ska ha hand om det? Du kommer att mär­ka hur det blir var­je gång du går till sop­tun­nan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En ambassadör ska ha ett brett uppdrag

Opinion
Opinion

Sveriges ambassadör i Kina organiserade ett möte i Stockholm med ett par kinesiska affärsmän och den fängslade författaren och förläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui i syfte att försöka få honom fri. Hon sparkades som ambassadör och åtalades för att ”egenmäktighet vid förhandling med främmande makt”, ett brott som aldrig tidigare behandlats i svensk domstol.

Men ambassadören frikänns helt. En ambassadör har ett vitt uppdrag att företräda Sverige, och någon förhandling förekom inte, förklarar domstolen.

Det är bra att det kommer ett tydligt utslag. Andra tidigare ambassadörer har uttryckt oro för att en fällande dom skulle begränsa möjligheterna för svenska ambassadörer att agera okonventionellt när det kan vara nödvändigt. Det är viktigt att en ambassadör har stor frihet att agera efter eget omdöme när omständigheterna kräver det.

Samtidigt finns det anledning att rikta kritik mot ambassadören för arrangerandet av mötet. Det var naivt att tro att de båda affärsmännen inte agerade på uppdrag av eller åtminstone i samförstånd med regimen för att stoppa protesterna mot fängslandet av Gui Minhai. Mötet satte också Angela Gui i en utsatt position, där ambassadören inte stöttade henne tillräckligt.

Den här lagparagrafen ska inte begränsa ambassadörers arbetsmöjligheter. Därför var den friande domen välkommen.

Opinion

Efter Hongkong Taiwan?

Kinas diktator Xi Jinping. Foto: TT
Opinion
Opinion

Demokratin i Hongkong, som utlovades få finnas kvar efter att Kina tog över regionen från Storbritannien 1997, är upphävd. När det kinesiska kommunistpartiet bestämde sig för att tvinga igenom en säkerhetslag för Hongkong, vilken innebär att samma rigorösa regler mot protester och krav på demokrati gäller där som i resten av Kina, innebar det dödsstöten för det system för ett land-två system som utlovades 1997.

Nu kan alla protester klassas som terrorism och leda till långa fängelsestraff, troligen i Kina istället för i Hongkong. Det är inte märkligt att ledande oppositionella raderat sina inlägg på sociala medier och hoppat av politiska uppdrag.

De internationella protesterna har varit lama hittills, även om Storbritannien invänt mot att Kina nu bryter mot övergångsavtalet. Kinas ekonomiska makt runt om i världen är så stor numera att många länder hellre håller diktatorn Xi Jinping om ryggen än höjer rösten för demokrati.

Frågan är vad Xi planerar för Taiwan, som också anses vara en del av Kina som på sikt måste underordna sig Peking. Taiwan erkänns inte som egen stat av mer än ett fåtal länder i världen och får inte vara medlem i FN. När en mer liberal och självständig president valdes i Taipeh var reaktionerna från Peking hårda. Kina har militärt rustat upp i havet mellan Kina och Taiwan.

Det gäller också i Sydkinesiska sjön, där Filippinerna och Vietnam, och kanske fler länder, har rättsligt motiverade krav på territorialvatten men där Kina militärt hävdar sin övermakt. Bland annat har konstgjorda öar med militära installationer byggts där.

Den senaste veckan har kinesiska militärövningar pågått där och USA har som markering skickat två (!) hangarfartyg till området. Upptrappningen är oroande, men samtidigt vore det orimligt att acceptera de kinesiska maktanspråken i strid med internationell rätt.

Kinas militaristiska och auktoritära maktanspråk måste bemötas av världen och Taiwans rätt att själv bestämma sin framtid måste värnas.

Yngve Sunesson

Opinion

Hoppingivande besked Dawit Isaak lever

Dawit Isaak.
Foto: Kalle Ahlsén/Scanpix
Opinion
Ledare

Måndagens Sommarprogram i P1 hölls av Betlehem Isaak, dotter till den fängslade svenskeritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak. I programmets slutminuter gav hon det besked som många hoppats på. Dawit Isaak lever!

Beskedet hade läckt ut i helgen, men det var ändå en speciell känsla att höra Dawits dotter förklara att hon var helt säker på det. Det innebär att det finns hopp om att den sedan nästan 19 år fängslade journalisten någon gång ska friges.

Han har inte fått någon rättegång och länge har det varit okänt var den auktoritära eritreanska regimen håller honom fången. Tio av de femton journalister och oppositionspolitiker som fängslades samtidigt med Isaak har dött under fångenskapen.

Betlehem Isaak förklarade sig nöjd med den tysta diplomati som det svenska utrikesdepartementet bedrivit. Det var också gott att höra, eftersom det alltid är svårt att veta om tillräckligt görs när resultaten låter vänta på sig.

Eritreas diktator Isaias Afwerki har alltid under de 19 åren officiellt avvisat alla svenska försök att påverka processen, så vad han gör när beskedet att Dawit Isaak är vid liv blivit offentligt är svårt att bedöma. I bästa fall tyder det på att en frigivning eller åtminstone en rättegång kan tänkas.

Det är åtminstone den enda rimliga avslutningen på den långa tid som Dawit Isaak suttit fängslad av den enda anledningen att han i sin tidning publicerat ett upprop för demokrati i Eritrea.

Opinion

Risk för svält i pandemins spår

Opinion
Opinion

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Den slutsatsen drar hjälporganisationen Oxfam efter att ha studerat utvecklingen i några av de mest hungerdrabbade platserna i världen. Det innebär att fler kan dö av brist på mat än av coronasmittan, om inte de mest utsatta får mer effektiv hjälp med att försörja sig.

Det är inte bara redan svältdrabbade länder som Sydsudan, Jemen och Venezuela som drabbas hårt av pandemins effekter. Även i medelinkomstländer som Indien, Brasilien och Sydafrika drabbas stora grupper fattiga av att bli av med sina inkomster och därmed hotas av att bli utan mat.

När samhällen stänger ned, resor förbjuds och pengar från migranter i andra länder inte längre kommer därför att deras jobb försvunnit drabbas de fattigaste mycket hårt.

När Indien över en natt stängde landet innebar det att alla lågbetalda daglönare blev av med jobben och måste försöka ta sig den långa vägen hem, utan att några kollektiva transporter gick. Det ledde till svåra umbäranden och kanske att smittan spreds snabbare.

I Sydafrikas kåkstäder innebär nedstängningen att människor tvingas leva nära varandra hela dagarna med små möjligheter att hålla distans eller sköta hygienen.

För att undvika att pandemin leder till än större mänskligt lidande genom brist på mat måste hjälp till de fattigaste organiseras bättre - till länder och inom länder.

Opinion

Kompromissa, Merkel!

MjhnOhPJMnT9xE9K_D6osfjrfz4.jpg
Foto: Kay Nietfeld
Opinion
Opinion Ledare. Kompromissvilja krävs från alla parter, sa Angela Merkel till EU-parlamentet. Det förutsätter att också hon är beredd att ge efter.

Tyskland är EU:s ordförandeland detta halvår och därför talade Angela Merkel i EU-parlamentet i onsdags. Hon hoppades att EU:s ledare ska komma överens i sommar om ett krispaket för att rädda ekonomin i EU-länderna efter coronapandemin. Därför vädjade hon om ”kompromissvilja från alla parter”. Det måste innebära att också hon och kommissionen, som lydigt fört vidare Merkels och Macrons förslag som sitt om en gigantisk upplånad fond som till största delen ska delas ut till EU-länderna som bidrag, är beredda att ge efter.

Mot stora bidrag har fyra ”sparsamma” länder, bland andra Sverige, opponerat och fått hård kritik för detta från många håll. Några länder håller med i tysthet. Att låna upp så enorma belopp - 750 miljarder euro, alltså cirka 8000 miljarder kronor - och dela ut 500 miljarder i rena bidrag till alla EU:s länder är alltför generöst.

Det innebär också en helt ny princip, som inte minst Tyskland tidigare hårt motsatt sig. En omfördelning av bidrag utanför EU-budgeten hör inte hemma i EU, har varit linjen - som Merkel nu i pandemin ändrat.

Att kompromisser är nödvändiga är nog ingen oense om. Det lär innebära att en del bidrag kommer att delas ut. Länder som Italien och Grekland har svårt att låna mer med rimlig sannolikhet att kunna betala tillbaka.

Men en kompromiss måste betyda mindre andel bidrag. Det måste också betyda en tydlig koppling av bidragen till effekter av pandemin och till att en reformering av ekonomin verkligen sker. Att länder som monterar ned sin demokrati, som Ungern, får kravlösa pengar är också oacceptabelt.

Visst måste också de sparsamma fyra kompromissa, det har framgått av debatten. Men ska principen att inte ge bidrag överges krävs att andra kompromissar också, till exempel genom att begränsa den ordinarie budgeten mera.

I dag ska rådets permanente ordförande Charles Michel presentera ett kompromissförslag till långtidsbudget. Låt det verkligen bli en kompromiss.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

Djurrättsterrorism ska kallas för just det

org-8690cdfc-6c08-449d-9bc6-dcb7b28d23a0.jpg
Opinion
Opinion

Aktionerna mot människor som på något sätt arbetar med djur riskerar att bli alltmer våldsamma. Redan har militanta djurrättsaktivister begått mordbrand, hot, misshandel och andra allvarliga brott, för att inte tala om olaga intrång och ofredande.

Justitieminister Morgan Johansson har lovat att skärpa lagstiftningen men har ännu inte gjort något. Det gör att det är så gott som riskfritt att terrorisera lantbrukare och veterinärer, pälsdjursuppfödare och butiksägare, forskare och jägare. Även om säkerhetspolisen börjat intressera sig för djurrättsaktivisternas terroraktiviteter är inte organisationerna klassade som terrororganisationer. Därför kan de samla in pengar från okunniga, välmenande djurvänner, trots att djurrättsaktivismen inte har något med djurens bästa att göra.

Därför kan lantbrukare mötas av ett gäng skränande aktivister på gårdsplanen utan att polisen ingriper eller drabbas av att få sitt döda barns gravsten uppgrävd från kyrkogården och dumpad i trädgården. Därför kan en butiksägare som säljer kläder med skinndetaljer få stå ut med aktivister som attackerar kunderna, ringer hotfulla samtal på nätterna och sprider lögner på sociala medier. Därför vågar eftersöksjägare inte ha öppna telefonnummer eftersom de då riskerar att förföljas av aktivister.

Snart kanske varje hund- eller kattägare i förorterna också riskerar att attackeras av aktivisterna. Då äntligen kanske det blir fart på Morgan Johansson.

Yngve Sunesson

Opinion

Motgångar i domstol för Donald Trump

org-084bbd64-2108-4141-89dc-c9d6e0af677f.jpg
Opinion
Opinion

En federal domstol har stoppat den uppmärksammade oljeledningen Dakota Access. Den inkräktar på ursprungsbefolkningen rättigheter i området och har inte miljöprövats i tillräcklig omfattning, säger domstolen. Därför stoppas verksamheten och oljan i ledningen måste pumpas ur.

Det här är ett välkommet utslag ur miljösynpunkt. Donald Trumps försök att med olika subventioner och lättnader i miljölagstiftningen gynna olje-, kol- och gasindustrin får därmed en knäpp på näsan.

Trump har även mött motgångar i Högsta domstolen, trots att han utsett nya domare som skulle garantera en konservativ majoritet. De senaste två veckorna har dock en konservativ domare, John Roberts, utsedd av den republikanske presidenten George W Bush, röstat med de mer liberala domarna i tre uppmärksammade fall. Det gäller en lag som begränsade abortmöjligheterna i delstaten Louisiana, Trumps försök att deportera 700 000 unga som kommit till USA som små barn och möjligheterna för arbetsgivare att avskeda HBTQ-personer för deras sexuella läggning.

Roberts har inte röstat som han gjort på grund av stark personlig uppfattning i sakfrågorna utan för att han värnar om domstolens integritet. Den ska inte styras av politiska hänsyn, och han röstade därför i linje med tidigare domstolsutslag, för kontinuitet istället för politisk revolution.

Det finns fler exempel på domstolar som gått emot presidentens beslut, när dessa varit författningsstridiga. Den amerikanska maktdelningsprincipen håller för de attacker som Donald Trumps personliga maktbegär och okunnighet och ointresse för konstitutionella krav inneburit.

Det gör att den amerikanska demokratin överlever Trumps presidenttid, och det visar hur viktiga regler i författningen är för ett lands demokrati.

Opinion

Hagman: Håll koll på alkoholen i sommar

Foto: Arkivfoto: TT
Opinion
Debatt

Sommaren är här och vi längtar efter att få vara lediga, koppla av och varva ner. För många väntar lata dagar i solen och välförtjänt återhämtning. Trots coronaviruset kommer många att ha socialt umgänge med vänner och familj. Även om det blir med viss distans.

Det kan bli för mycket alkohol under sommaren. Siffror från 2019 visar att vi dricker 50 procent mer alkohol under juli månad än i februari. Semestern är ett tillfälle att slappna av och återhämta sig. I en undersökning som IQ har gjort svarar nio av tio svenskar att de tror att det är vanligt att man dricker alkohol för att varva ner på semestern och fler än åtta av tio anser att det är vanligt att dricka alkohol för att minska stress.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL