Opera

Aniara på plats på operans scen

Malmö Operas uppsättning Aniara. Foto: Malin Arnesson
Artikel Opera För första gången sedan 1977 svävar rymdskeppet Aniara på Malmö Operas scen. Den 6 maj är det premiär och föreställningens regissör Stefan Johansson ser fram emot att låta publiken följa med ut i rymden. - I föreställningen vill jag får fram det mänskliga perspektivet på att vi fortfarande inte lyckats göra något för att stoppa förstörelsen av vår planet, säger han.

1959 hade kompositören Karl-Birger Blomdahl och poeten Erik Lindegrens då hypermoderna operaversion av Harry Martinsons versepos Aniara urpremiär på Kungliga operan i Stockholm. Redan på genrepet sågs Aniara av Malmö Operas chefsdramaturg Stefan Johansson, då 12 år. Nu, nästan 60 år senare, regisserar han själv Aniara på Malmö Opera.

– Det finns många orsaker till att vi sätter upp Aniara nu, förklarar han i en paus under repetitionerna. En är att den inte är gjord någonstans på nästan 25 år och att vi, lite sent, lyfter fram kompositören Blomdahls hundraårsjubileum 2016. Sedan är det ett väldigt bra verk som fått en helt ny aktualitet. På urpremiären och även 1977 när det senast spelades här på operan var det mycket fokus på rymden. Den entusiasmen har gått över och i dag tänker man mer på miljöaspekten. Allra djupast handlar det om att det är här som slutstriden om planetens överlevnad kommer att stå.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Bröstimplantat kopplas till cancerform

Läkemedelsverket vill ännu inte förbjuda transplantaten. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes En expertkommitté inom EU har hittat ett samband mellan texturerade bröstimplantat och en ovanlig cancerform. Men Läkemedelsverket bedömer att det ännu behövs mer forskning för att förbjuda implantaten.

De nya rönen kommer från den EU:s vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer). Kommittén har undersökt kopplingen mellan bröstimplantat och en form av cancer som kallas ALCL, eller BIA-ALCL när den förekommer nära ett implantat, som Läkemedelsvärlden var först om att rapportera.

Första konstaterade sambandet

I ett preliminärt utlåtande skriver Scheer att sambandet tycks vara begränsat till texturerade bröstimplantat – alltså implantat med en skrovlig yta. Texturerade bröstimplantat föredras ofta eftersom de rör på sig mindre än släta implantat. Men enligt kommittén förekommer de texturerade alltså betydligt oftare i fall av BIA-ALCL.

– Det är första gången som det konstaterats ett samband mellan texturerade implantat och den här cancerformen, men det är få som drabbas, säger Ewa-Lena Hartman, gruppchef på medicinteknik på Läkemedelsverket, till TT.

Samtidigt skriver kommittén att bilden ännu inte är helt tydlig, eftersom cancerformen är mycket ovanlig – totalt har elva fall av BIA-ALCL rapporterats i Sverige, inklusive två dödsfall. Dessutom är rapporteringen om såväl sjukdomsfall som vilka implantat som varit inblandade inte systematisk.

Scheer kan heller inte slå fast varför just texturerade implantat är särskilt riskabla, men teorier som nämns är att partiklar eller friktionen kan leda till inflammationer.

Inget förbud aktuellt

Trots de nya rönen planerar inte Läkemedelsverket att förbjuda de texturerade implantaten, utan väntar in ytterligare studier. Anledningen är främst att fallen är så få i Sverige, och att ingen ökning av fall noterats.

– I dagsläget har vi inte anledning att vidta andra åtgärder än att fortsätta att utreda inkomna rapporter och bevaka. Vi följer noga det arbete som görs på området inom EU, just med tanke på att det är väldigt få konstaterade fall i Sverige, säger Ewa-Lena Hartman.

– Det är ett gediget arbete som sammanställts, men fortfarande bedömer SHEER att det behövs mer forskning för att klargöra bakomliggande orsaker till uppkomsten av BIA-ALCL.

I november hålls en hearing med experter inom området. Därefter släpps den slutliga rapporten.

Lucas Brischetto/TT

Ekonomi

Nedåt på Wall Street

USA-börserna avslutade handelsveckan negativt. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

USA-börserna avslutade veckan med en rejäl nedgång i sviterna av den kraftiga ökningen av covid-19-fall runtom i världen. Till fallet bidrog kraftiga tapp i tunga techaktier som Apple och Amazon vars delårsrapporter var en besvikelse för marknaden. Apple föll 5,6 procent och Amazon gick ned 5,5 procent.

Allra sämst av techbolagen gick Twitter som redovisade betydligt färre nykomna användare än väntat och rasade 21,5 procent.

Ett undantag var Googles moderbolag Alphabet som var ensamt bland techjättarna att redovisa ett bättre resultat än väntat. Aktien steg 3,8 procent.

Dow Jones industriindex sjönk 0,6 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex dök 2,4 procent och S&P 500 föll 1,2 procent. För hela veckan tappade Dow Jones 6,5 procent, Nasdaq gick ned 5,5 procent och S&P 500 sjönk 5,6 procent.

Ekonomi

Stockholmsbörsen stängde uppåt

Börsen steg under fredagen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Efter en inledande nedgång vände Stockholmsbörsen uppåt. Vid stängning hade OMXS-index stigit 0,6 procent och bröt därmed en trend med fyra raka dagar med fallande kurser.

Halvdag på börsen betydde att handeln avslutades vid 13-tiden. Trots dagens uppgång blev det en svag börsvecka där OMXS-index totalt sett föll 5,7 procent.

Dagens vinnare blev SCA efter morgonens rapport. Aktien steg till slut med 2,8 procent och var därmed den aktie som presterade absolut bäst på OMXS30-index. Indextunga H&M bidrog till uppgången genom att lyfta 1,6 procent medan Ericsson sjönk 1,4 procent.

Lundin Energy som höjde sin produktionsprognos i samband med delårssläpp steg 1,2 procent. På nyhetsfronten meddelade Volvo att man gjort klart med en försäljning av UD Trucks för omkring 20 miljarder kronor. Köpare är japanska Isuzu Motors och Volvos aktie steg 1,2 procent.

På de ledande Europabörserna var det blandat. FTSE100-index i London sjönk 0,1 procent och DAX-index i Frankfurt gick ned 0,4 procent medan CAC40-index i Paris lyfte 0,5 procent.

Inrikes

Sociala medier efter döden ofta olöst fråga

Under helgen kommer många människor att besöka minnesplatser, både fysiska och digitala. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Efter döden finns den avlidnes sociala medier kvar. Anhöriga är ofta villrådiga inför hanteringen av de digitala kanalerna.
– Det är viktigt att lyfta detta innan döden, säger Ulf Lernéus vid Sveriges begravningsbyråers förbund.

Under allhelgonahelgen kommer många människor att besöka gravplatser för att minnas sina nära och kära. Gravplatserna kan vara både fysiska och digitala.

– I den här branschen finns det ofta någon form av standard kring begravning, avsked och bortgång. Men det finns inte med sociala medier. Många gånger frågar folk "vad är det normala?", men det finns ingen given norm. Folk tycker väldigt olika, säger Dennis Rydgren, marknadschef på begravningsbyrån Lavendla.

Lavendla har i en rapport undersökt svenskars inställning till döden kopplat till sociala medier. I undersökningen, gjord av Ipsos Norm med 3 000 svarande i åldrarna 18–65 år, ville 30 procent att all deras närvaro i sociala medier skulle försvinna efter döden. Endast en tiondel ville att allt skulle finnas kvar, medan en dryg fjärdedel inte brydde sig om vad som skulle ske.

"Kan finnas böcker"

De senaste fem åren har Sveriges begravningsbyråers förbund erbjudit en tjänst för att hjälpa anhöriga att hantera bortgångnas konton på Facebook, Linkedin, Twitter och Instagram. De flesta väljer att stänga ner kontona, även om de på många plattformar kan göras om till minneskonton.

– Det är en stor fråga eftersom de är osäkra på vad som finns där, med all chatthistorik och annat. De flesta törs inte ha kvar kontona. Men det kommer nog att förändras. Det kan ju ligga hela skrivna böcker eller musikstycken som någon har lämnat efter sig på nätet, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på medlemsorganisationen.

Dödsannonser delas

I Lavendlas undersökning ansåg 36 procent av de svarande att det var lämpligt att dela en anhörigs bortgång i sociala medier, medan 30 procent ansåg det vara olämpligt.

Enligt Ulf Lernéus delas anhörigas bortgång i dag ganska ofta på sociala medier, som i många fall fungerar som ett forum för dödsannonser.

I undersökningen kunde 17 procent tänka sig att enbart ha en digital minnesplats på internet. Det kan möjligtvis tolkas som en låg siffra med tanke på hur populära dessa minnesplatser har blivit, speciellt under allhelgonahelgen.

– De är väldigt många och det är jättevanligt att de ligger kvar efter begravningen. Det är mycket aktivitet vid den bortgångnes födelsedag, dödsdag, jul och vid allhelgonahelgen. Nu är gravplatsen oerhört digital, säger Ulf Lernéus.

Annelie Scholz/TT

En persons sociala medier lever kvar även efter att hjärtat har slutat slå, om inte någon stänger ner dem eller gör om dem till digitala minnesplatser. Arkivbild.
En persons sociala medier lever kvar även efter att hjärtat har slutat slå, om inte någon stänger ner dem eller gör om dem till digitala minnesplatser. Arkivbild.
Foto: Silas Stein

FAKTA

Fakta: Undersökningen

Undersökningen är genomförd av Ipsos Norm på uppdrag av begravningsbyrån Lavendla i juli 2020. Undersökningen är riksrepresentativ och 3 000 personer i åldrarna 18–65 år deltog. Undersökningen är en del av en större rapport.

Fråga: Anser du att det är lämpligt att dela besked om anhörigas bortgång i sociala medier?

Ja, absolut: 36 procent

Nej, det är olämpligt: 30

Annat: 7

Vet ej: 27

Fråga: Vad önskar du sker med din närvaro i sociala medier när du dör?

Jag vill att allting försvinner bort från internet: 30 procent

Jag vill att allt försvinner men vill gärna ha en digital minnesplats: 17

Jag bryr mig inte om vad som sker: 26

Jag vill gärna att mina sociala medier ska finnas kvar: 10

Vet ej: 17

Kultur och nöje

BBC-anställda får gå i pride-parader

Anställda som arbetar med nyheter på brittiska BBC får delta i Prideparader, enligt vd:n Tim Davie. Arkivbild.
Foto: Andrew Milligan
Kultur och nöje
Kultur och nöje Anställda som arbetar med nyheter på brittiska BBC får delta i prideparader – men ombeds i övrigt att inte delta i några politiska manifestationer eller ta ställning för välgörenhetsorganisationer och andra former av initiativ.

Det meddelade chefen för den brittiska public service-jätten Tim Davie under fredagen i ett förtydligande efter att företagets ledning dagen före meddelat att nya regler införs för att säkra de anställdas opartiskhet, skriver BBC. Riktlinjerna riktar sig främst till den delen av personalen som arbetar med nyheter och ledningsfrågor och till programledarna vid företaget.

Enligt de nya reglerna uppmanas de anställda bland annat att inte uttrycka personliga åsikter kring politik eller kontroversiella ämnen på sociala medier och att inte låta sig påverkas av några former av regeringsinitiativ, kampanjer eller välgörenhetsorganisationer.

Kritik från hbtq-organisationer

Att förtydligandet av de nya reglerna dröjt kritiseras dock av såväl hbtq-organisationer som Pride London som av anställda vid företaget, som säger att uttalandet från Tim Davie under torsdagen skapat stor oro.

– I sociala medier har många undrat varför det tog så lång tid för BBC att leverera denna försäkran till de anställda och publiken, säger BBC:s hbtq-korrespondent Ben Hunte.

Utlovar uppstramning

Tim Davie utlovade redan vid sitt tillträde på vd-posten i september att se till att programledare vid BBC som uttryckte sig partiskt på sociala medier skulle få sparken.

Ett antal av företagets programledare har också fått kritik under de senaste åren efter att ha uttryckt personliga åsikter i sociala medier – däribland Gary Lineker, som leder fotbollsprogrammet "Match of the Day", men ofta twittrat om ämnen som inte är fotbollsrelaterade.

Anna Grönberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

MyNanny

Vill du ha barnen hemma? Få barnvakt dagtid med myNanny

MyNanny

Många föräldrar tar hjälp av en barnvakt i Corona-tider

Just nu har många familjer ett svårt livspussel. Samtidigt som de har viktiga uppgifter på jobbet och är i behov av barnomsorg, så är inte tanken på att ha barnen i stora grupper lockande. Även om mor- & farföräldrar finns, så är det inte heller ett alternativ att barnen är hos dem — de befinner sig ju i riskgruppen. Ett tryggt alternativ som allt fler väljer är att kontakta myNanny för en trygg nanny under dagen.

Varför väljer familjer just myNanny för barnpassning?

Svaret från många föräldrar är att det är tryggt. Du får en ansvarsfull barnvakt, som är noga utvald och personlig för just er familj. Det innebär mycket mer än en noggrann urvalsprocess och certifiering. Alla får utbildning i att kommunicera pedagogiskt med barn och skapar en positiv, trygg och rolig miljö. De lär sig även hur man leker roliga lekar och hur man sköter kommunikationen med föräldrarna. Under utbildningarna lär vi ut bland annat hur man förhindrar olyckor, hanterar allergier, utför hjärt- & lungräddning och många andra viktiga säkerhetsåtgärder.

Trivsel och trygghet för både barnvakt och familjen

Genom en noga utvald nanny med rätt utbildning inom pedagogik skapas en trivsam miljö för både barnvakten och familjen. Det innebär att vi ser till att i hög grad förstå familjen och deras behov, för att sedan presentera en riktigt bra barnvakt. Vårt mål är att hjälpa familjer lösa vardagspusslet på ett tryggt sätt så både barnvakten och familjen kommer trivas.

Livet som småbarnsförälder kan vara stressigt och emellanåt är man verkligen i behov av en hjälpande hand. En personliga barnvakt kan vara tillgänglig hela veckan, även på kvällar, nätter och helger. Vi har även barnvakter som talar särskilda språk och barnvakter som kan lösa VAB, express eller akuta situationer. Läs mer här om alla möjligheter till barnvakt från myNanny.

Barnpassning anpassad för familjen

Vi erbjuder flexibla upplägg till barnfamiljer, er barnvakt kan jobba alla tider och dagar i veckan för alla åldrar - från nyfödda till skolåldern. Som barnvakt hos myNanny hjälper man en eller flera familjer i sitt område med att passa deras barn.

Givetvis erbjuds hjälp med vad som ska göras och vad barnen tycker om. Det kan innebära allt från hämtning eller lämning på förskola till lek och bus i en lekpark till att spela spel. Det absolut viktigaste är att det är roligt och tryggt för barnen, föräldrarna samt barnvakten.

Bästa möjliga barnvakt till familjen

Vi är en av Sveriges största aktörer och har under åren lärt oss hitta precis rätt barnvakt i Stockholm, Göteborg & Malmö såväl som i övriga Sverige för barnfamiljer där vi erbjuder så smidig och säker hjälp som möjligt, allt för att underlätta och skapa en enklare vardag för familjen. Eftersom alla våra barnvakter genomgår en gedigen intervju- och kontrollprocess, utbildning samt certifiering är myNanny barnvakt specialister på att matcha familjer med den barnvakt som passar familjen bäst. Kontakta myNanny för trygg barnpassning!

Utrikes

Karikatyr fick belgisk lärare avstängd

Kommunhuset i Molenbeek där en lärare blivit avstängd efter att ha visat en Muhammedkarikatyr för sina elever. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes

En belgisk lärare har stängts av efter att ha visat en karikatyrteckning av profeten Muhammed för sina elever.

Han gjorde det för att förklara varför den franske läraren Samuel Paty fick halsen avskuren av en 18-åring efter att under en lektion om yttrandefrihet visat Muhammedkarikatyrer.

Den belgiska kollegan hade valt en av teckningarna från den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På bilden syns profetens könsorgan när han naken hukar sig.

– Vårt beslut baseras uteslutande på att detta var obscent. Även om det inte hade varit profeten skulle vi ha gjort samma sak, säger en talesperson för borgmästaren i Bryssel-kommunen Molenbeek om avstängningen.

Eleverna som fick se bilden är tio, elva år.

– Två eller tre föräldrar klagade, säger talespersonen.

Inrikes

Svenskar misstänkta i spansk bordellhärva

Tre svenskar har häktats i Palma på Mallorca. Arkivbild.
Foto: Joan Mateu/AP/TT
Inrikes
Inrikes

Tre svenska män har häktats på den spanska ön Mallorca. De misstänks för att ha tvingat in kvinnor i prostitution, skriver Svenska Magasinet.

Männen ska ha drivit en bordell i Palma och greps i tisdags tillsammans med en kvinna från Argentina.

Bland annat ska de ha lurat en kvinna från Thailand att resa till Mallorca. När kvinnan kom dit möttes hon av männen. De slog henne och sade att hon hade en stor skuld som hon skulle betala genom att prostituera sig.

I torsdags häktades svenskarna och den argentinska kvinnan.

Utrikes

USA röstar om president – och magiska svampar

Psykedeliska svampar kan bli lagligt för medicinskt bruk i Oregon i USA. Arkivbild.
Foto: Peter Dejong/AP/TT
Utrikes
Utrikes Aborträttigheter, gigarbete – och psykedeliska svampar. Allt handlar inte om Donald Trump och Joe Biden när USA går till val.
Flera delstater passar på att hålla folkomröstningar om en rad olika ämnen.

Den 3 november väljer USA om de vill att president Donald Trump ska fortsätta i fyra år till eller om utmanaren Joe Biden ska flytta in i Vita huset. Dessutom ska 35 senatorer, samtliga ledamöter till representanthuset och elva guvernörer röstas fram.

Men ett 30-tal delstater passar också på att anordna folkomröstningar och miljontals väljare har därmed möjlighet att tycka till i över 120 lokala frågor, enligt National Conference of State Legislatures. Här är några av dem.

Rätten till abort är en omtvistad fråga i USA. Nu tar den sig som så många gånger tidigare från domstolar och stadshus till valsedlarna i flera delstater.

Colorado har i nuläget ingen övre gräns för abort. Men Proposition 115 vill förbjuda det efter den 22:a graviditetsveckan, om inte mammans liv är i fara. Inga undantag skulle dock göras för våldtäkt eller incest.

I Louisiana får väljarna ta ställning till en ändring som skulle klargöra att delstatens konstitution inte skyddar rätten till eller finansiering av abort. Om det godkänns skulle det vara ett steg på vägen att förbjuda abort i delstaten om USA:s högsta domstol river upp det beslut som kallas "Roe mot Wade" och som slår fast kvinnors rätt till abort.

Ett av de mest uppmärksammade lokala förslagen är Proposition 22 i Kalifornien. Det klassas som ett medborgarinitiativ men stöds av gigföretag som taxitjänsterna Uber och Lyft som med en miljardbudget har lyckats driva igenom en folkomröstning.

Ett ja skulle undanta gigarbetare från en delstatslag som juridiskt ger dem status som anställda med rättigheter som exempelvis arbetslöshetsförsäkring. Förslaget ger dem dock rätt till vissa anställningsförmåner även om de då skulle vara oberoende egenföretagare. Förespråkare menar att gigarbetarna själva inte vill vara anställda medan kritiker menar att långt från alla delar den åsikten och att förslaget tar bort ett viktigt grundläggande skydd och ökar osäkerheten.

Ska det vara lagligt för personer över 21 år att använda psilocybinsvampar – i folkmun kända som magiska svampar – för medicinskt bruk? Den frågan ska väljarna i Oregon ta ställning till i förslaget Measure 109. Bland förespråkarna finns krigsveteraner som lider av posttraumatisk stress, kroniskt sjuka patienter och människor som lider av ångest och som säger sig få mycket hjälp av preparatet. Kritiker menar i sin tur att det behövs mer forskning om eventuella fördelar.

Det 71-sidiga förslaget innehåller en tvåårig plan för att ytterligare utreda frågan och sätta upp en regelstruktur innan förslaget i så fall skulle kunna bli verklighet.

I Washington DC ska väljarna ta ställning till Initiativ 81, som vill sänka straffet för innehav av enteogena växter och svampar, inklusive psilocybin och meskalin.

Det har varit ett vanligt förekommande ämne i de lokala folkomröstningarna och i år ska fem delstater överväga förslag om att att legalisera marijuana för vuxna.

I Arizona, Montana och New Jersey handlar det om huruvida man ska godkänna det i rekreationssyfte medan South Dakota kommer att rösta om att legalisera marijuana både för medicinskt och fritidsbruk. Mississippis förslag handlar om medicinskt bruk.

I Colorado ska väljarna ta ställning till ett förslag om ett statligt skattefinansierat program som skulle innebära betald föräldra- och sjukledighet. Det skulle innebära att arbetare har rätt till upp till tolv veckor betald ledighet för att vara hemma med ett nyfött barn, återhämta sig från sjukdom eller ta hand om en familjemedlem som är allvarligt sjuk.

Förespråkare menar att coronavirusets spridning tydligt visar på behovet av ett sådant förslag medan kritiker säger att det är för dyrt i en tid då ekonomin har tagit skada av pandemin.

Delstaten som i folkmun kallas Rhode Island heter egentligen “State of Rhode Island and Providence Plantations”. Men nu finns ett förslag att stryka "Providence Plantations" (Providenceplantagen) ur namnet eftersom det associeras med slaveri.

Plantage i USA ägdes ofta av vita rika personer som inte sällan utnyttjade svarta som slavar för att göra grovarbetet på fälten. "Smärtan som den här associationen orsakar vissa av våra invånare borde bekymra alla i Rhode Island och vi måste göra allt i vår makt för att se till att alla i samhället kan känna stolthet över vår delstat" har guvernören Gina Raimondo skrivit.

Sofia Eriksson/TT

En valaffisch till stöd för förslaget att legalisera magiska svampar för medicinskt bruk i Oregon i USA.
En valaffisch till stöd för förslaget att legalisera magiska svampar för medicinskt bruk i Oregon i USA.
Foto: Andrew Selsky/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så väljer USA president

Amerikanska presidentval hålls den första tisdagen efter den 1 november vart fjärde år. Den 3 november 2020 ställs den sittande presidenten Donald Trump (Republikanerna) mot Joe Biden (Demokraterna).

Valen är indirekta. När väljarna lägger sin röst på en presidentkandidat är den också kopplad till partiets elektorer i delstaten. Varje delstat har ett antal röster, så kallade elektorsröster, och det är dessa som formellt utser presidenten. Om en presidentkandidat vinner en delstat får den i regel alla delstatens elektorsröster.

I elektorskollegiet väljer de totalt 538 elektorerna, proportionerligt fördelade mellan delstaterna, formellt president och vicepresident. 270 elektorsröster krävs för att bli president.

Alla amerikanska medborgare över 18 år har rätt att rösta, med vissa undantag. Nästan alla delstater stoppar till exempel personer som avtjänar ett straff eller sitter i fängelse från att rösta.

Valdeltagandet har länge legat på omkring eller strax över 50 procent – en låg siffra jämfört med andra utvecklade länder. I valet 2016 var det ungefär 64 procent av de röstberättigade som registrerade sig för att rösta.

Efter valet väljer elektorskollegiet en president i december. Den valde svärs sedan in i januari.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL