Recension/scen

Djärv och lyckad opera om döden

Artikel Recension/scen ”Det finns ett tydligt fredsbudskap som framförs på ett påfallande lekfullt vis.”

När Malmö opera nu ger Döden säger nej på Operaverkstan är det i en mycket genomtänkt uppsättning. I regi av Maria Sundqvist lyfts detta relativt sällan spelade verk fram i en både stiliserad och färgstark samt påfallande lättillgänglig form. Den är tänkt att även passa en ung publik. Visst handlar det om döden, men lika mycket om livet.

Det rör sig om tydliga, arketypiska rollfigurer och handlar om hur Döden en dag vägrar att underordna sig den despotiske Kejsaren. Det finns ett tydligt fredsbudskap som framförs på ett påfallande lekfullt vis.

Kammaroperan Döden säger nej har emellertid en djupt allvarlig och dyster bakgrund. Den skrevs nämligen i koncentrationslägret Theresienstadt, i nuvarande Tjeckien, 1943, av kompositören Viktor Ullman och librettisten Peter Kien. Der Kaiser von Atlantis, som verket heter på tyska, hann aldrig uppföras eftersom SS vid en inspektion satte stopp för det. Kejsaren i den allegoriska operan hade klara likheter med Hitler. Upphovsmännen deporterades och dog i Auschwitz. Deras verk räddades dock men var länge bortglömt. Verket uruppfördes i bearbetad form först 1975 i Amsterdam. Sedan dess har det då och då uppförts och det har även gjorts ett par uppsättningar i Sverige.

Ullman komponerade i tidens anda och var en eklektiker. Det finns inslag av såväl dansmusik, blues, jazz, som modernistisk avantgardemusik och klassiska kompositioner. Om partituret ursprungligen skrevs för sju röster och 13 instrument så skedde en utökning till 25 instrument vid uruppförandet. Jonas Forssell har i Malmö gått i motsatt riktning och omarbetat det hela i ett arrangemang för sju instrument. Saxofon, klarinett, trumpet, violin, cello, klaviatur och slagverk. Med en nedbantad orkester blir det också en rätt så annorlunda, något förenklad, ljudbild än vad jag hört i tidigare versioner av Viktor Ullmans musik, således mindre av symfonikänsla och mer av kabaretstuk. Något som fungerar ypperligt med tanke på helhetsgreppet.

Bidrar till föreställningens styrka gör också scenografin av Ilkka Häikiö och de av dadaismen inspirerade dräkterna. Till detta kommer Sara Ekmans koreografi som bidrar till att det aldrig blir statiskt på scenen.

Skådespelaren Lars Fembro gör talrollen som Högtalaren. Han tar emot publiken i foajén och ger en kort pedagogisk introduktion och representeras sedan i själva föreställningen av en bakgrundsprojektion. Högtalaren är ett slags symbol för den tidens nya teknologi men utgör också kejsarens enda länk till omvärlden.

Rollen som Döden görs med en sober elegans av basen Nils Gustén. Den guldglittrande och krigshetsande kejsaren är en roll som gestaltas subtilt av barytonen Andreas Landin. Mezzosopranen Linnea Andreassen, som tidigare sjungit i såväl Kurt Weills De sju dödssynderna som Richard Strauss Rosenkavaljeren, gör Trumslagaren. Två verk som i musikaliskt avseende satt avtryck i Ullmans skapande. I den här tolkningen är det Trumslagaren en roll som inte bara innebär tvära musikaliska kast utan även inkluderar slagverksinsatser. Något hon klarar galant och med en rejäl dos energi därtill. Teresa Bokor övertygar som Pojkflickan, en roll hon för övrigt gjort tidigare i Linz. Utmärkt är också tenoren Wiktor Sundqvist i rollen som Harlekin. På det hela taget är det mycket starka insatser görs på scenen.

När jag jämför med tidigare uppsättningar som jag tagit del av så framstår denna Malmöupplaga som både fräsch och helgjuten genom reduktionen och framtagandet av ett eget koncept. Det är djärvt att göra en dadainspirerad version, men resultatet är mycket lyckat. Det blir en underhållande timme där allvaret hela tiden lurar under ytan.

FAKTA

Fakta:

SCEN

Döden säger nej

Av: Viktor Ullmann

Libretto: Viktor Ullmann och Peter Kien

Regi: Maria Sundqvist

Scenografi & ljus: Ilkka Häikiö

Kostym: Leif Persson

Koreografi: Sara Ekman

Musikalisk bearbetning: Jonas Forssell

I rollerna: Nils Gustén. Andreas Landin. Linnéa Andreassen.Teresia Bokor. Wiktor Sundqvist. Lars Fembro

Orkester: Kapellmästare, klaviatur, Bo Wannefors. Cello, Erja Riikonen. Klarinett, saxofon, Ola Denward. Violin, Annasara Lundgren. Trumpet, Kristina Husum. Slagverk, Lars Ljungberg.

Premiär lördag den 1 april 2017 på Malmö opera, Operaverkstan

Inrikes

Färre skiljer sig i pandemin

Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Skilsmässorna var färre förra året, vilket kan bero på pandemin. Men risken finns att det efter pandemin kommer ett bakslag med fler skilsmässor.
– Det skulle inte förvåna mig, säger skilsmässoforskaren Glenn Sandström.

Från att skilsmässorna ökat under några år, verkar färre par nu vilja separera – i alla fall gör färre slag i saken.

Under 2021 ansökte 28 296 par om skilsmässa hos landets tingsrätter. Det är 10,5 procent färre än under 2020, då 31 613 par ville skiljas.

I pandemins inledningsskede varnare många för att skilsmässorna skulle kunna komma att öka, men med facit i hand visar sig nu motsatsen.

Tolkas försiktigt

Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet, forskar om levnadsvanor och menar att statistiken bör tolkas med försiktighet.

– Vi vet inte vad det är som gör att vi har den här nedgången nu, vi har inte hunnit studera det.

Givet vad som är känt om det som orsakar skilsmässor hade det snarare varit rimligt att vänta sig en ökning, påpekar han.

Det finns en rad faktorer som höjer risken att par bryter upp. De starkast inverkande är våld i relationen, allvarliga konflikter kring pengar eller barnuppfostran, konflikter med släktingar, missbruk och psykisk ohälsa.

Färsk forskning från europeiska länder som Spanien, Österrike och Tyskland visar på att våld i nära relationer har ökat under pandemin – så även i Sverige. I Europa har man har också kunnat se en ökning av psykisk ohälsa. Därtill tenderar alkohol- och drogkonsumtionen ha ökat under perioder av nedstängningar.

Uppskjutna separationer

Men i Sverige har alkoholkonsumtionen i stället minskat. Här, till skillnad från länder som genomfört hårdare nedstängningar, verkar människor också ha mått bättre generellt under pandemin. Nedstämdhet ökade inte, däremot blev lätta stress- och sömnbesvär vanligare efter maj 2020, enligt undersökningar som Folkhälsomyndigheten gjort.

– Man skulle kunna tänka sig att den här stressen skulle destabilisera relationer så att vi fick en ökad skilsmässofrekvens, men så blev det inte, säger Glenn Sandström, men höjer också ett varningens finger för att separationer, snarare än att ha uteblivit i stället har skjutits upp.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att se en postpandemisk uppgång i skilsmässorna, att relationer som man av olika skäl har upprätthållit under de här exceptionella omständigheterna tar slut. Det vill säga att när saker återgår till mera normala förhållanden så finns en hel del uppskjutna separationer som kommer att realiseras.

När de yttre omständigheterna blir mer osäkra så tenderar människor att skjuta upp olika risker. Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Människor sitter helt enkelt ned i båten och fattar inte lika radikala beslut när det stormar i omgivningen, förklarar Glenn Sandström.

– Man har dragit sig för att agera på en efterfrågan på separation på grund av att man upplevt det mer praktiskt svårgenomförbart under pandemin.

Färre frestelser

De stora skilsmässosäsongerna äger traditionellt rum på hösten efter sommarsemestern och på vintern efter julledigheten. Forskningens förklaring är dels den ökade exponering – att man varit mer tillsammans – och dels att man kanske fått tid att tänka över parsituationen under pausen från jobbvardagen.

Pandemin har onekligen bjudit på mer tid tillsammans och par där bägge arbetat hemma har fått känna på ökad exponering. Ett skralare nöjesliv med bitvis stängda krogar, biografer och andra verksamheter har också bidragit till att vi varit hemma mer.

Men det här behöver inte enbart bara negativt. Det anser psykologen Allan Linnér med ett helt yrkesliv av parterapi bakom sig.

– Det finns färre tillfällen att vara otrogen, att träffa någon – frestelserna är färre. Det finns helt enkelt inte lika mycket stimuli som kan bidra, säger han men understryker att de utmaningar pandemin innebär för en samborelation kan slå åt två håll.

– För en del innebär det en chans till fördjupning, vila, återhämtning, större gemenskap, att kunna värdesätta det man har. För andra kanske det innebär att man blir ännu mera stärkt i att separationen är ett riktigt beslut, men man låter det bero tills vidare, säger han och tillägger att en separation med barn inblandade innebär ett jättesteg med flera olika typer av konsekvenser.

– Det talar för att man sitter ner i båten i hopp om att kunna rida ut stormen.

Kriser påverkar

För att djupare förstå vad som påverkar pardynamiken går det att dra paralleller till andra kriser som kan drabba en tvåsamhet. Ett exempel är ett ungt föräldrapar som förlorar sitt barn – en händelse som prövar relationen på ett brutalt och inte sällan leder till separation.

– En anledning kan vara personernas olika sätt att hantera det som hänt, säger Allan Linnér.

Till exempel kan kvinnan känna ett starkt behov av att vara kvar i sorgen, medan mannen tvärtom känner ett behov av att resa sig och gå vidare.

– Då kan den olikheten, utöver förlusten i sig, bidra till att förlusten blir svårare att hantera: "Hur kan du snacka om att gå på bio, med tanke på...?".

På liknande vis kan den direkta oro och rädsla som smittspridningen medfört skapa anspänning – om parternas sätt att hantera krisen skiljer sig åt.

– Om en blir mer och mer orolig och handlingsförlamad, passiv, upptagen, ältande – ständigt sitter och kollar på rapporter om smittoläget – och den andra säger "jag vill inte se mer än en rapport per dag", så kommer det att färga relationen, säger Allan Linnér.

Tomas Lauffs/TT

Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Arkivbild.
Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Av alla skilsmässor i Sverige är en knapp tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.
Av alla skilsmässor i Sverige är en knapp tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.
Foto: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Då separerar vi

Av alla skilsmässor i Sverige är ungefär en tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.

Flest skilsmässor äger rum under hösten efter sommarsemestern och efter julledigheten, under perioden januari–februari. En förklaring kan vara att man i en parrelation under ledigheten exponerat sig för varandra mer än under vardagsförhållanden. Men också att man under ledighet ges tid att begrunda relationen.

Källor: Domstolsverket samt intervju med Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet.

Ekonomi

Så spar du el – utan att snåla på lyset

Värmen - den stora elslukaren i villan. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Ekonomi
Ekonomi Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då "eldar för kråkorna".

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man "släck lyset!". Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.

Johanna Cederblad/TT

Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Kultur och nöje

"Mission impossible" skjuts upp - igen

Cruise vid inspelningen av den sjunde 'Mission impossible'-filmen i Rom. Arkivbild.
Foto: Andrew Medichini/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den som väntar på att se Tom Cruise i "Mission impossible 7" får ha ännu lite mer tålamod. Det senaste budet är att filmen kommer till biograferna i juli nästa år, skriver Variety.

Det betyder att "Mission impossible 8" inte får premiär förrän sommaren 2024.

Den sjunde delen i spionfilmserien skulle egentligen haft premiär i somras, men pandemin har i flera omgångar satt käppar i hjulet för både inspelningen och biopremiären.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti ska välja ny ledare

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt är favorit till att ta över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Dansk Folkeparti har radat upp valnederlag och är splittrat internt inför dagens val av en ny partiledare.
Oavsett vem som väljs är tiden knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Vid succévalet 2015 nådde Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna svikit det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

När hans arvtagare ska väljas i eftermiddag på ett extrainsatt årsmöte i Herning kan Thulesen Dahl själv inte närvara. I måndags testades han positivt för covid-19.

Kristian Thulesen Dahl har inte uppgett vem han föredrar som ny partiledare, men Morten Messerschmidt är klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget.

Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Kjærsgaards stöd betyder självklart mycket och jag kan inte föreställa mig något annat än att Morten Messerschmidt blir vald, men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, säger Erik Holstein till TT.

Nästa val senast nästa sommar

Även om Messerschmidt officiellt stöttas av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) har fyra parlamentskollegor pekat på den främste utmanaren Martin Henriksen som ny partiledare. Ett par av dem har även sagt att de funderar på att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Den tredje kvarvarande kandidaten är Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Sport

Peterson vidare till kvarten i Australian Open

Svenska Rebecca Peterson är tillsammans med sin dubbelpartner Anastasia Potapova klar för kvartsfinal i Australian Open. Arkivbild.
Foto: Simon Baker
Sport
Sport

Den svenska tennisspelaren Rebecca Peterson är klar för kvartsfinal i dubbel i Australian Open.

Tillsammans med ryskan Anastasia Potapova besegrade hon i tredje omgången polskan Magda Linette och amerikanskan Bernarda Pera i två set med siffrorna 6-3, 7.6.

Vinsten innebär att Peterson och Potapova är klara för kvartsfinal där det svensk-ryska paret ställs mot Anna Danilina från Kazakstan och Beatriz Haddad Maia från Brasilien.

Beatrice Nordensson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Sport

Heta EM-målvakter Sveriges vapen: "Livsviktigt"

Tobias Thulin (till vänster) och Andreas Palicka (till höger) under matchen mot Polen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Frågetecknen kring det svenska målvaktsspelet har rätats ut de senaste dagarna. Inför matchen mot Tyskland har handbollslandslaget plötsligt två målvakter som visar kanonform i EM.
– Det är livsviktigt för ett lag, säger Andreas Palicka.

Den 35-årige lagkaptenen och landslagsveteranen gjorde en utmärkt insats mot Ryssland i torsdags, för att sedan från bänken se 26-årige mästerskapsdebutanten Tobias Thulin glänsa mot Polen ett dygn senare.

Palicka njöt i fulla drag.

– Jag har sett Tobias sedan han var väldigt liten, jag vet hur talangfull han är, men trots att det här är femte mästerskapet han är med på har han inte spelat någonting förut. Det var genuin lycka att få se honom visa vad han kan, säger han.

Palicka gör i EM i Bratislava karriärens nionde mästerskap och är en i raden av stormålvakter som Sverige har fått fram genom åren. Men åldern börjar ta ut sin rätt och detsamma gäller för skadade Mikael Appelgren, 32 år, och petade Mikael Aggefors, 37 år, som har bildat målvaktspar med "Palle" i mästerskapen de senaste åren.

– Man kan skriva en hel bok om "det svenska målvaktsundret", men det går inte att sticka under stol med att vi har ett par yngre målvakter som måste börja byggas in i landslaget, säger Palicka.

"Väldigt kul"

Själv vill han i nuläget inte säga om hans landslagssatsning bär över hemma-VM om ett år. Men Palicka konstaterar:

– Det kommer en dag när målvakter som Tobias och Peter (Johannesson, den tredje målvakten i EM-truppen) ska ta över till 100 procent och då är såna här steg jätteviktiga och väldigt kul att se.

På kort sikt ger det också en trygghet att ha två målvakter i toppslag inför de avslutande matcherna i mellanrundan, mot Tyskland i kväll och Norge på tisdag kväll.

– Vi har varit bortskämda i Sverige med att man vet att om man har en dålig dag så kan det komma in en annan målvakt som har en bättre dag. Det är livsviktigt för laget att ha två målvakter som presterar och det bidrar med ett lugn, säger Palicka.

"Avgör vårt öde"

Så sent som i tisdags var han och Johannesson i stället ifrågasatta när de tillsammans bara mäktade med tre räddningar i den oavgjorda matchen mot Tjeckien. Men sedan dess har både målvaktsspelet och det svenska spelet som helhet tagit stora kliv i rätt riktning.

– Men Tyskland och Norge blir matcherna som avgör vårt öde i EM. Och även om tyskarna har fått flyga hit tolv spelare (på grund av coronasmitta) så är det bara marginella klasskillnader, deras största styrka är bredden, säger Palicka.

Med två matcher kvar i mellanrundan leder Spanien gruppen på sex poäng, före Norge och Sverige på fyra. Tyskland och Ryssland, båda två poäng, har också fortfarande en teoretisk chans att nå semifinalspelet i Budapest.

Carl Göransson/TT

FAKTA

Fakta: Kvällens matcher

15.30: Ryssland–Polen.

18.00: Sverige–Tyskland.

20.30: Spanien–Norge.

Utrikes

Turkisk journalist greps – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har gripits av polis anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en lada.

Kabas greps i sitt hem natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som förvärrats sedan det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Inrikes

Man knivskuren på fest – tre gripna

Polisen utreder ett misstänkt mordförsök i Gävle. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern blev under natten knivskuren på en fest i Gävle, uppger polisen. Larmet kom in klockan 02.21.

– Det inkommer ett 112-samtal om att någon ska ha blivit knivhuggen. Väl på plats är det lite rörigt, det är någon som springer, säger Thomas Bertze, vakthavande befäl vid polisen.

Mannen ska ha blivit knivskuren i ryggen och har förts till sjukhus med ambulans. Skadeläget är oklart.

Polisen utreder händelsen som mordförsök och har gripit tre män i 20-årsåldern från festen som misstänks för brottet.

– Vi vidtar en mängd utredningsåtgärder på platsen, där man håller förhör, spärrar av och förbereder för en teknisk undersökning, säger Thomas Bertze.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL