Det

Lund laddar för musikalpremiär

En scen ur musikalen Doria som får premiär i Lund den 14 mars. Foto: Yvonne Erlandsson
Artikel Det drar ihop sig till musikalpremiär för treorna på Lunds dans- och musikalgymnasium. För en gångs skull är det inte en klassiker utan en helt nyskriven musikal eleverna tar sig an. Doria, baserad på Oscar Wildes Dorian Grays porträtt, spelas på Lunds stadsteater den 14-18 mars.

För musiken i Doria står Sveriges just nu hetaste musikalkompositör, Jan-Erik Sääf, som är upphovsman tillsammans med en annan skånsk musikalman, Ola Hörling.


– Nu är det rena ketchupeffekten, säger Jan-Erik Sääf belåtet.

Doria är en av fyra musikaler som han har i luften just nu. Han har även skrivit musiken till Jag blir nog aldrig bjuden dit igen, musikalen om Karl Gerhard, som nyligen hade premiär, fick lysande recensioner och nu går på turné Skåne runt.


– Som vi kämpade för den, Erik Fägerborn och jag. Vi har skrivit och skrivit om i fyra år.

Hans Freuds cigarr med Jonas Nerbe i huvudrollen spelas nu på engelska i Stockholm
– med sikte på Londons West End.

-Vi var i London fick kontakter. Och just nu känner jag att allt är möjligt! säger Jan-Erik Sääf.

Snart väntar nyheter om musikalen om Ingrid Bergman, Camera, som också är högaktuell. Och nu närmast alltså, premiär för Doria.

Jan-Erik Sääf stortrivs när han sitter i salongen för att se eleverna på Lunds dans- och musikalgymnasium repetera på Lunds stadsteater.


– Det här är så kul att se, de är så bra. Och tänk att vi drog igång bara i augusti
– Ola Hörling och jag har skrivit den här musikalen hysteriskt fort. Vi har gått loss på ett sätt som man inte brukar göra. Det är stort och mycket och vilt. Vi har skrivit för Broadway, inte minst när det gäller svårighetsgrad. Vi har inte anpassat ett dugg, förutom formatet, för det finns ju jättemånga tjejroller. Men det är bara kul.

Kapellmästaren Nils Petter Ankarblom har gjort nya arrangemang och Jan-Erik Sääf njuter när han hör den lilla orkestern.


– Vi har verkligen haft en resa med Nils Petter Ankarblom. Han är superproffsig. Bara att få höra arren nu när de spelar igenom dem ger en wow-effekt. Allt man lägger till till en föreställning gör det mycket bättre. Jag är väldigt exalterad.

Nils Petter Ankarblom är förste svensk som varit Musical Director på Broadway.


– Han var assisterande MD för en musikal som heter Tuck Everlasting och som bygger på en amerikansk barnbok. Han var med i hela processen och har också dirigerat många föreställningar. Man känner att han har kärleken till och erfarenheten av det nyskrivna. Så det känns gött att lämna över till honom, säger Jan-Erik Sääf.

Själv kommer Sääf att jobba för att Doria ska få ett liv efter spelperioden i Lund.


– Och det kommer teaterchefer hit och kollar när vi spelar. Så vem vet?

Temat i Doria är jakten på evig ungdom och skönhet till varje pris. Ett tema som eleverna tycker är lätt att ta till sig.

Fanny Lestander spelar Allie, en av birollerna.


– I början är hon barnskådis, som senare försöker behålla sin stjärnglans. Precis som alla andra blir hon kär i Doria och man får följa deras historia.

Hur är det att vara med i helt ny musikal?


– Jätteintressant att se hur vi började med ingenting och så har det tagit form på scenen. Vi har jobbat mycket i olika grupper och jag har också jobbat i kostymgruppen. Vi har tagit fram alla kostymer.

- Det är jättekul och speciellt att vara första castingen på en musikal. Jag hoppas att vi
– både det konstnärliga teamet och vi på scenen
– gör ett så pass bra jobb att musikalen kanske får leva vidare, säger Fanny Lestander.

Det finns ett aktuellttema i historien?


– Ja och det temat kommer att var aktuellt i framtiden också. Är det värt att sälja sin själ för skönhet? De sämre sakerna vi människor gör, hur påverkar de oss i längden?

Har arbetet satt igång tankar hos dig?


– Ja, visst har vi funderat och pratat med varandra om hur man känner kring detta. Skulle man vilja vara evigt ung? Jag tror alla människor jobbar med ytan och utseendet.

Till sommaren går treorna vidare från Lundaskolan.


– Ja, snart tar vi allihopa studenten. Efter den ska jag studera på Urdang Academy i London. Det blir spännande, säger Fanny Lestander.

Lund

Står inte ut med varningsljud - överklagar

En person som bor längs spårvägen störs av dess varningsljud. Nu överklagar hen miljönämndens beslut till länsstyrelsen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lund
Lund Ett plingande ljud ska varna andra trafikanter om att en spårvagn är på väg mot en korsning. En person som bor nära spårvägen står inte ut med ljudet och vill att det förändras. Ärendet ligger nu hos Länsstyrelsen.

Varningsljudet hörs när spårvagnen närmar sig korsningen vid Solbjersvägen. Den klagande personen, som bor i närheten, menar att ljudet är störande och vände sig till tekniska förvaltning. De utredde saken och sänkte därefter ljudnivån.

Den klagande var emellertid fortfarande störd av ljudet och vände sig då till miljöförvaltningen som i somras skickade ut två miljöinspektörer för att undersöka saken närmare. Det är just under sommaren som boende kan bli störda då de i större utsträckning har fönsterna öppna.

Fel vindriktning

Miljöinspektörerna provade således det plingande ljudet med såväl öppet fönster som stängt fönster. Man konstaterade att ett plingande ljud hördes men att det var lågt när fönsterna var stängda.

Dock var vindriktningen riktad från de boende under undersökningen varför man bad tekniska förvaltningen att ytterligare undersöka saken. De anlitade en konsultfirma som gjorde kontrollmätningar i augusti förra året. De kom fram till att ljudet inte är tonalt och att ljudnivåerna är låga. Riktvärdena underskreds.

Upplever buller olika

Miljönämndens bedömning har tagit hänsyn till att olika individer upplever bullerstörningar olika. Därför menar de, i enlighet med miljöbalken, att man måste utgå från vad människor i allmänhet anser är en olägenhet. Olägenheten ska heller . inte vara ringa.

Man kom fram till att varningssignalerna hörs i bostaden, i synnerhet när fönster är öppna. Men då ljudet med stor marginal understeg de riktvärden som finns finns beslutade miljönämnden att spårvägens varningsljud inte utgör en sådan olägenhet att ljudet behöver sänkas.

Överklagas igen

Den klagande håller inte med och menar att man inte har tagit hänsyn till ljudets karaktär som hen menar inte kan jämföras med vanligt trafikbuller. Klagande menar dessutom att man inte tagit hänsyn till att det kan vara över 30 grader varmt under sommaren. Miljönämndens beslut överklagas nu till länsstyrelsen.

Skurup

Politiker kräver mer öppet Skurupshem

På senaste kommunstyrelsemötet fick Skurupshem kritik för bristfällig transparens.
Foto: Arkivbild
Skurup
Skurup Ökad transparens var Skurupshems ledord efter turerna med förre vd:n Pierre Esbjörnsson.
Moderaternas Åsa Ekblad menar dock att den politiska insynen i bolaget blivit mer knapp det senaste året.

För drygt ett år sedan sparkades Skurupshems förre vd Pierre Esbjörnsson. Detta bland annat efter anklagelser om att han tagit ut 800 000 kronor mer än avtalat i pensionsersättning, presenterade felaktiga representationskostnader samt fakturerat på tok för höga advokatkostnader.

Efter turerna valdes Sven Rosengren (SkuP) till ny ordförande i det kommunala bostadsbolaget medan Magnus Johnsson blev ny vd.

De båda berättade då att Skurupshem skulle bli extra transparenta och öppna för att vinna tillbaka hyresgästernas förtroende.

– Korrespondensen mellan personal och vd har tidigare varit otillräckligt. Tidigare har vi endast haft sammanträde tre-fyra gånger om året. För att öka transparensen ska vi nu sätta oss ner varje månad för att stämma av med vd:n om det finns några problem i bolaget, sa Sven Rosengren till tidningen i somras.

Sekretessbelagda handlingar

Men på senaste kommunstyrelsesammanträdet fick bolaget kritik för att vara allt annat än transparenta och öppna.

På sittande möte lade Åsa Ekblad fram ett initiativärende där hon kritiserade bolagets sätt att sekretessbelägga handlingar.

I initiativärendet stod följande:

”KS begär härmed att få ta del av protokoll sex månader tillbaka från Skurupshem. Vid avslag krävs ett överklagningsbart beslut.”

Åsa Ekblad (M).
Foto: Catharina Nilsson

– Vi har under en längre tid sett hur Skurupshem sekretessbelägger sina punkter i kommunstyrelsens protokoll. Det känns problematiskt då vi i kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Denna uppsiktsplikt kan vi inte uppfylla när vi inte får ta del av handlingarna, säger hon.

Åsa Ekblad syftar bland annat på sekretessbelagda handlingar om Woodytomten samt bolagets internutredning om turerna kring Pierre Esbjörnsson.

– Det finns en massa frågetecken när det kommer till dessa handlingar i och med att de inte blivit offentliga. Sedan vd-bytet har bolaget slutit sig som en mussla och varit allt annat än öppna, säger hon och fortsätter:

– Jag vill i alla fall få det prövat om det är rättsligt korrekt att sekretessbelägga dessa handlingar.

Köper inte kritiken

Sven Rosengren köper inte Åsa Ekblads kritik. Han menar att Skurupshem enbart valt att sekretessbelägga enstaka handlingar. Däribland delar av internutredningen gällande Pierre Esbjörnsson samt uppgifter om Woodytomten.

– Beträffande Woodytomten hade vi förhandlingar med en fastighetsägare som gränsar till vår tomt. Och dessa förhandlingar kan vi ju inte gå ut med innan de är avslutade. Det hade varit helt befängt. Nu är dessa förhandlingar färdiga och troligtvis kommer vi därför häva denna sekretessbeläggningen inom kort, säger han och fortsätter:

– Vad gäller internutredningen om Pierre Esbjörnsson har vi valt att sekretessbelägga vissa protokoll då det just nu pågår en polisutredning. Skulle vi släppa ut dessa protokoll i nuläget hade vi skadat bolaget. I övrigt har vi varit öppna med grunderna till uppsägningen.

Sven Rosengren (SKuP), ordförande i Skurupshem.
Foto: Andreas Hillergren

Vidare betonar Sven Rosengren att Åsa Ekblad har all rätt att överklaga de sekretessbelagda handlingarna till förvaltningsrätten.

– Vill hon testa detta juridiskt är det upp till henne. Det är hennes rättighet.

Åsa Ekblads initiativärende kommer nu behandlas i beredningsutskottet.

Ekonomi

Techfrossa lockar småsparare

Småsparare satsar på techjättarnas aktier. Bland annat Apple. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Techbolag som Apple och Microsoft har fått en tuff start på börsåret.
Svenska småsparare passar ändå på att öka ägandet i aktierna.
– Man ser ett tillfälle att köpa in sig på lite lägre nivåer, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

De amerikanska techjättarna gjorde rejäla kurslyft under 2021, men 2022 har inte börjat lika bra. Datorjätten Apple har backat fyra procent på börsen sedan årsskiftet. Microsoft med tio procent.

Men småspararna räds inte den pågående techfrossan, visar siffror från nätmäklarna Nordnet och Avanza.

Ägandet i Apple har ökat med tre procent på både Nordnet och Avanza sedan årsskiftet, medan ägandet i Microsoft har ökat med tre procent på Nordnet och hela 8 procent på Avanza.

Räntefrossa

Frida Bratt säger att bolagens aktier har drabbats av räntefrossan.

– Det har varit en ganska intensiv diskussion om att de är högt värderade, när de då tar lite stryk i oron passar man på att köpa, säger hon.

Bratt menar att man bör skilja på tillväxtbolag och tillväxtbolag och beskriver techjättarna som "vinstmaskiner". Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, är inne på samma linje.

"Techsektorn har favoriserats av många under lång tid och dominerar de stora amerikanska indexen viktmässigt. Det är dock ett misstag att klumpa ihop dem alla i ett och samma fack. Börsåret 2018 var det mer regel än undantag att de techbolag som noterades inte gick med vinst på sista raden. Men de stora bolagen som påverkar index i störst utsträckning är ofta rejäla vinstmaskiner", skriver Nicklas Andersson i ett mejl.

Alltid en risk

Samtidigt är det onekligen så att aktierna har sjunkit.

TT: Finns det inte en risk?

– Det måste man alltid vara medveten om. En nedgång är inte alltid per automatik rea, säger Frida Bratt och fortsätter:

– Det kan absolut vara så att det fortsätter ned, det måste man vara beredd på.

Till skillnad från amerikanska bolag som har gått starkt över en längre tid, men backat sedan årsskiftet, har kinesiska techbolag haft en motsatt utveckling. De har backat över längre tid – men många av dem har gått plus sedan årsskiftet.

E-handelsjätten Alibabas aktie har ökat åtta procent sedan årsskiftet. Det svenska ägandet i aktien har under samma tid ökat med sju procent via både Avanza och Nordnet.

– Kinesisk tech ser vi att det har klarat sig ganska bra i den oron som finns, det är väl för att de tog en rejäl smäll förra året, säger Frida Bratt.

Patrik Dokk/TT

FAKTA

Fakta: Småspararna går emot strömmen

Svenska småsparare investerar i flera av techjättarnas aktier, enligt nätmäklare.

Här nedan listas procentuell förändring av antalet ägare via Nordnet respektive Avanza i de nämnda aktierna.

Apple: +3% förändring i antalet ägare (Nordnet och Avanza)

Kursutveckling sedan årsskiftet: - 4%, senaste året: +36%

Microsoft: +3% (Nordnet), +8% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -10%, senaste året +42%

Tesla: +2% (Nordnet), +3% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -3%, senaste året: +25%

Alphabet: +2% (Nordnet och Avanza)

Sedan årsskiftet: -6%, senaste året: +57%

Netflix: +1% (Nordnet), +2% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -15%, senaste året: +3%

Meta Platforms: +1% (Nordnet), +5% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -5%, senaste året +27%

Alibaba: +7% (Nordnet och Avanza),

Sedan årsskiftet: +8%, senaste året: -47%

NIO: +1% (Nordnet), oförändrad (Avanza)

Sedan årsskiftet: -7%, senaste året: -47%

Källa: Nordnet, Avanza

Kultur och nöje

Konstnärer kläcker idéer för Norrland

'Det här passar mig som hand i handske' säger textilkonstnären Britta Marakatt-Labba. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hur ska Norrlandskommunerna locka sina nya invånare att slå rot och stanna kvar? Konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter bildar nu elva olika lag som ska skissa på framtidens livsmiljöer i sex kommuner i norr.

Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba har broderat gruvdriften i Kiruna och flytten av stadskärnan. Nu ingår hon i en grupp med konstnärer, arkitekter med flera som har drygt tre månader på sig att ta fram idéer om utformningen av staden. Mer specifikt handlar det om hur det nedlagda gruvområdet Tuolluvaara ska bli ett naturligt tillägg till den nya stadskärnan.

– Det är en väldigt spännande fråga. Ofta när jag kör in till Kiruna tänker jag på det. Det ligger väldigt nära den nya stadskärnan.

Satsningar på så kallad "grön storindustri", exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, förutspås ge en befolkningstillväxt i Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Det är bakgrunden till projektet Visioner i norr vars finansiering, 3,3 miljoner, kommer från statliga Vinnova och Formas.

Inte längre beboelig

Britta Marakatt-Labba bor i Övre Soppero och har nu en ny övernattningslägenhet i Kiruna. Den förra låg i det område som inte längre är beboeligt på grund av gruvdriften. Tidigare har hon suttit med i den grupp som var med och valde vem som skulle rita Kirunas nya stadshus.

– Jag har jobbat med textilier som handlar om flytten av Kiruna. Jag är väldigt fascinerad av det som blir kvar, det trappstegsformade fjället som man har gröpt ur. Därför nappade jag på det här, nu får jag jobba med intressanta människor. Man kan ge väldigt mycket till varandra, för mig passar det som hand i handske eftersom jag har jobbat med de här bilderna.

Intresse för marken

Konstnären Jonas Dahlberg, som tidigare bland annat gjort det uppmärksammade förslaget på minnesmonument vid Utøya, "Memory wound", driver i dag studion Of Public Interest. Nu ska han leda en av två grupper med uppdraget att kläcka idéer om hur Gällivare kan bli en mer attraktiv och sammanhållen stad. Han betonar vikten av att hitta lokala aktörer att samarbeta med.

– Vårt intresse är marken, hur man privatiserar, bildar territorier, hur man äger mark, jordens resurser och förflyttningarna som det skapar. Det här är ju visionsplaner, ibland fungerar de som en igångsättare som kanske inte når ända fram, säger Jonas Dahlberg som framhåller att idéer ibland kan få betydelse även om de inte förverkligas i sin ursprungliga form.

– Det är också klokt att man bjudit in två lag. Då kan man tillåta sig att bli lite mer spetsig.

TT: Finns det inte risk att det blir alltför visionärt?

– Om jag talar om min utgångspunkt som konstnär med bakgrund i arkitektur är jag inte så intresserad av utopier. Jag är intresserad av saker som på ett eller annat sätt kan genomföras eller inspirera till saker som kan leda till förändring.

I april ska de elva grupperna presentera vad man kommit fram till.

Erika Josefsson/TT

Konstnären Jonas Dahlberg hoppas kunna ge Gällivare nya visioner. Arkivbild.
Konstnären Jonas Dahlberg hoppas kunna ge Gällivare nya visioner. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta. "Visioner i norr"

Bakom projektet står Vinnova och Formas tillsammans med Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Rådet för hållbara städer och de sex kommunerna: Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.

Elva lag med bland andra konstnärer, landskapsarkitekter och arkitekter ska under tre månader ta fram nya idéer i samarbete med kommunerna.

Finansieringen – 3,3 miljoner kronor – är statlig via Vinnova och Formas. Projektet görs med anledning av de stora satsningar på så kallad "grön storindustri", exempelvis koldioxidfri stålindustri, batterier och vätgas, som planeras i kommunerna. Dessa satsningar väntas leda till många tusen nya arbetstillfällen i Västerbottens och Norrbottens län de kommande 10–15 åren.

Utrikes

Tortyranklagad läkare inför rätta i Tyskland

Utrikes
Utrikes En syrisk läkare, nu bosatt i Tyskland, anklagas för att ha torterat fångar i Syrien samt för att ha dödat en person genom dödlig injektion. Nu inleds rättegången i Frankfurt mot mannen som misstänks för brott mot mänskligheten.

Flera personer väntas under rättegången vittna om att de har torterats av läkaren under 2011 och 2012 när han arbetade vid ett militärsjukhus i syriska Homs, och även vid underrättelsetjänstens militärfängelse. De utsatta var enligt åtalet motståndare till den syriska regimen och ska ha fått allvarliga fysiska och psykiska skador.

I ett fall finns enligt åklagaren uppgifter om att en person avsiktligt dödats med en injektion.

Den 36-årige läkaren "Alaa M" riskerar livstidsstraff. Han greps i juni 2020 i Tyskland, där han precis som många andra syrier sökte skydd 2015. Han ska sedan ha praktiserat medicin i Tyskland fram till dess att han greps i juni 2020. Sedan dess har han suttit frihetsberövad.

Processen genomförs med stöd i principen om universell jurisdiktion, som ger en utländsk stat rätt att pröva allvarliga internationella brott.

Rättegången inleds mindre än en vecka efter det att en tidigare syrisk officer, också i Tyskland, dömts till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i den första processen om tortyr i Assadregimens regi.

Den 58-årige ex-översten ska ha arbetet för den syriska säkerhetstjänsten i 18 år. Han deserterade 2012 och sökte sedan skydd i Tyskland. Domstolen i tyska Koblenz dömde honom för att ha haft uppsikt över mord på 27 människor och 4 000 fall av tortyr i det ökända al-Khatib-fängelset i Damaskus under 2011 och 2012.

Kristin Groth/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Sport

Storsponsor kräver svar från Djokovic

Novak Djokovic, iklädd en Lacoste-tröja, efter landningen i Belgrad.
Foto: Darko Bandic/AP/TT
Sport
Sport Novak Djokovic har kommit hem till Serbien efter att ha sparkats ut ur Australien.
Världsettan i tennis har nu en del att förklara för sina sponsorer. Han riskerar att bli av med dem på grund av vaccinationsmotståndet – och förlora hundratals miljoner kronor.

Några Djokovicsupportrar hade mött upp utanför flygplatsen i Belgrad, men deras idol smet ut bakvägen. Stjärnans mamma Dijana har sagt till den nationella nyhetsbyrån att han nu ska vila upp sig i några dagar och inte göra några offentliga uttalanden.

En av 34-åringens främsta sponsorer försöker nu få tag på honom för att prata ut om händelserna i Melbourne där han nekades inresevisum eftersom han inte är vaccinerad mot covid-19.

Det är den franska klädfirman Lacoste som vill ha kontakt med Djokovic.

"Så snart som möjligt vill vi komma i kontakt med Novak Djokovic för att gå igenom händelserna kring hans vistelse i Australien", skriver Lacoste i ett pressmeddelande, enligt flera medier.

Antivaxx-rörelsens omslagspojke?

Lacoste är säkert bekymrat med tanke på nästa grand slam-turnering, Franska mästerskapen i maj. För en ovaccinerad Djokovic lär knappast bli insläppt i Frankrike på grund av de just stärkta coronareglerna.

– Mycket kan hända till i maj, men det kommer inte att ges några undantag, har det franska idrottsdepartementet sagt om tennisturneringen på Roland Garros i Paris.

Marcel Knobil, ägare av varumärkesföretaget Superbrands, säger enligt The Telegraph att Djokovic kan förlora stora delar av sitt årliga sponsorstöd på motsvarande 271 miljoner kronor om han blir antivaxx-rörelsens omslagspojke.

Underminerat för vaccinering

I och med att Serbiens president Aleksander Vucic har visat sitt stöd för Djokovic kan han ha underminerat regeringens försök att få fler att vaccinera sig mot covid-19.

– Presidenten såg till att det fanns vaccin i god tid, men han är opportunistisk och nu har han inget emot att stödja ett fall som kan tolkas som ett lyft för anti-vaxxare, säger epidemiologen Zoran Radovanovic till Wall Street Journal.

I Serbien är ännu inte ens hälften av befolkningen fullvaccinerad.

Ingela Ahlberg/TT

FAKTA

Bakgrund: Novak Djokovic och Australian Open

För att tennisstjärnorna ska få komma in i Australien krävs att de är dubbelvaccinerade mot covid-19, vilket Novak Djokovic inte är. Undantag medges vid medicinsk dispens och en sådan ansökte serben om, och fick.

Motiveringen var att serben nyligen testat positivt för coronaviruset. Enligt reglerna som Australian Open-arrangören och delstaten Victoria förhöll sig till kan man få dispens om man testat positivt de senaste sex månaderna.

Men när Djokovic anlände till Melbourne stoppades han – och fick sitt visum indraget. De federala lagarna godkände inte hans medicinska dispens.

Världsettan överklagade sedan beslutet.

När rätten i Melbourne fattade beslut i frågan ansåg man att Djokovic hade haft rätt dokumentation med sig, och tennisstjärnan släpptes därför ut ur karantänen, återfick sitt visum och kunde fortsätta uppladdningen inför turneringen.

Men i fredags drog den australiska regeringen in Djokovics visum för andra gången. I söndags, mindre än ett dygn före turneringsstart, beslutade den federala domstolen att Djokovic inte har rätt att vistas i landet och han flög hem till Belgrad.,

Inrikes

Omikronsmitta bland soldaterna på Gotland

Fredrik Malmerfeldt är verksamhetschef för försvarshälsan på Visby garnison. Monica Eneholm är läkare vid Försvarsmakten.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Omikronviruset tar sig in överallt, även hos trupperna som är utstationerade på Gotland. Försvarsmakten aktiverar nu sin egen testkapacitet för att inte belasta vården på ön.

– Än så länge är det ett ganska litet utbrott i förbandet, jämfört med hur det ser ut i övriga samhället, säger Fredrik Malmerfeldt, verksamhetschef för försvarshälsan vid Visby garnison.

Testkapaciteten på Gotland är redan ansträngd, som hos många andra regioner i Sverige. Förra veckan bekräftades 1 001 fall på ön, vilket kan jämföras med omkring 7 000 fall totalt under hela pandemin.

– När vi får hit fler människor i vår organisation känner vi att det är läge att ta ett eget ansvar och aktivera egen kapacitet, så att vi inte belastar regionen, säger Malmerfeldt.

Svårt med avstånd

Försvarsmaktens egen testning möjliggör också snabbare provsvar.

– Är det så att vi har smittade i olika kluster så vill vi isolera dem så fort så möjligt.

Flera förband från olika delar av Sverige deltar i insatsen på Gotland. De bor inkvarterade i tillfälliga lokaler, bland annat på bygdegårdar runt om på ön.

Att hålla avstånd i ett stridsfordon är svårt.

– Man vill se till att göra sitt och bidra med det man kan bidra med. Och då gäller det att vara försiktig och inte bli sjuk, säger Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde.

Isoleras i bubblor

Hennes uppgift är att se till att förbanden som är verksamma på Gotland får det stöd de behöver för att lösa sina uppgifter i terrängen. Det handlar om att leverera allt i från drivmedel och ammunition till vatten och mat.

– Vi jobbar bara nära vårt eget kompani, vi jobbar tajt ihop och isolerat från andra, så att vi blir en egen bubbla, säger Alice Mårtensson.

Jonas Grönvik/TT

Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde, med kollegan Jesper Kullegård.
Alice Mårtensson, logistiksoldat från Göta trängregemente, T2, i Skövde, med kollegan Jesper Kullegård.
Foto: Karl Melander/TT

Ekonomi

Tillbaka till låg arbetslöshet för ingenjörer

Staty av Sveriges första kvinnliga ingenjör, Vera Sandberg, utanför Chalmers, där många ingenjörer utbildas. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi

Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nere på den näst lägsta nivån på tio år – men det skiljer sig åt mellan olika inriktningar, rapporterar Ingenjören.

Arbetslösheten för yrkesgruppen i stort har sjunkit snabbt, från 1,7 procent i januari förra året till 1,0 procent i december, vilket är samma nivå som före pandemin.

Civilingenjörer i lantmäteri har lägst arbetslöshet med 0,4 procent. Inriktningarna datateknik, civilingenjörer med kombinationen teknisk fysisk och elektroteknik samt civilingenjörer övriga inriktningar är andra grupper som ligger lågt.

Högst arbetslöshet i december hade högskoleingenjörer i byggteknik med 1,4 procent. Civilingenjörer med teknisk fysisk samt civilingenjörer i väg och vatten finns också bland de som ligger relativt högt i gruppen (1,2 procent).

Jämför med andra grupper är det dock lågt. Snittet för medlemmar i Akademikernas a-kassa är 1,8 procent. I Sverige totalt är SCB:s arbetslöshetssiffra för november 7,5 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL