Nyheter

Man skjuten i Stockholm – två personer gripna

Artikel Nyheter En man blev skjuten i Svedmyra, södra Stockholm, under natten mot fredagen. Polisen har nu gripit två personer misstänkta för mordförsök.

Larmet om skottlossning kom in till polisen strax innan klockan två på natten. När polisen kom till platsen ska en övergiven bil anträffats.


– Det råder delade meningar om hur det gått till, klart är att de skjutit från en bil mot en annan, säger Nicklas Mattsson vid Stockholmspolisen till SVT.

Den skottskadade mannen ska ha blivit skjuten i armen och tog sig själv till sjukhuset. Enligt polisen ska mannens skador inte vara livshotande.

Vid halv tre på natten kunde polisen gripa två personer misstänkta för mordförsök.


– Vi har inlett en förundersökning om mordförsök mot de två gripna. Dock har de gett lite olika historier kring vad som har hänt, säger Nicklas Mattsson till SVT.

Utrikes

Stormen Ana skördar liv i södra Afrika

Översvämningsdrabbade Malawi.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Närmare 80 personer har omkommit när den tropiska stormen Ana har dragit fram i södra Afrika. Stormen drabbade först Madagaskar i måndags för att sedan dra vidare till Moçambique och Malawi.

Skadorna rapporteras mycket omfattande, och tiotusentals invånare är drabbade när infrastruktur knäckts och byggnader förstörts.

Omfattningen på skadorna är ännu inte möjliga att överskåda enligt räddningsmyndigheter. Men bara i Malawi tvingades 130 000 invånare fly sina hem.

Dessutom varnar meteorologiska myndigheter för att en ny tropisk storm, Batsirai, är i antågande de närmaste dagarna.

Utrikes

Mystiska rymdobjektet – "ska inte vara möjligt"

Om objektet är en magnetar kan det se ut ungefär så här. Bilden är en dataanimering.
Foto: Icrar/handout/TT
Utrikes
Utrikes Astronomer studerar förbryllat något som aldrig tidigare skådats: Ett snurrande objekt som var 18:e minut sänder ut energipulser så starka att de borde vara omöjliga.
– Det finns inga kända fenomen som beter sig så, säger astrofysikern Natasha Hurley-Walker.

Objektet upptäcktes av studenten Tyrone O'Doherty som arbetade med en uppsats, och då tittade ut i rymden via MWA (Murchison Widefield Array) – ett radioteleskop långt ut på den australiska landsbygden, där förhållandena för rymdspaning är gynnsamma.

Upptäckten var så sensationell att ett helt expertlag, lett av Natasha Hurley-Walker, kallades in. Genom att gå igenom data flera år tillbaka har de fastställt att objektet ligger ungefär 4 000 ljusår bort – relativt nära i vår galax Vintergatan – och uppenbarligen är oerhört energirikt. Det kan lysa väldigt starkt, och har ett "ultra-kraftfullt" magnetfält.

En "magnetar"?

Kanske märkligast av allt är att objektet skickar ut extrema strålningspulser med den stabila frekvensen 18,18 minuter, alltså ungefär tre gånger i timmen.

– Objektet syntes och försvann under de timmar vi observerade det, säger Hurley-Walker, som arbetar vid Curtin-universitetet i Perth.

– Det var helt oväntat. Det känns spöklikt som astronom, det finns inga kända fenomen som beter sig så, berättar hon enligt en kommuniké från universitetet.

En teori är att det handlar om en "magnetar", ett relativt nyupptäckt fenomen som har universums starkaste magnetfält. Men frekvensen liknar inte andra magnetarers. Dessutom:

– Om man tittar på det matematiskt blir resultatet att den inte kan ha tillräckligt med energi för att producera dessa radioutbrott var 20:e minut, säger Hurley-Walker.

– Det ska inte vara möjligt.

En annan gissning är att det kan vara en "vit dvärg", rester av en förstörd stjärna. Men även i det fallet är forskarna tveksamma, eftersom objektet är för stort och starkt.

För stort spann

Forskarteamet har även undersökt möjligheten att någon form av intelligent liv står bakom energipulserna. Men frekvensspannet är för stort för det, enligt Hurley-Walker.

– Det innebär att detta måste vara en naturlig process, det är inte en konstgjord signal.

De första rönen om objektet har nu publicerats i vetenskapstidskriften Nature. Men eftersom så många frågor återstår fortsätter studierna.

– Det kan så klart också vara något som vi aldrig ens föreställt oss, funderar Hurley-Walker.

– Det kan vara något helt nytt.

Henrik Samuelsson/TT

Vår galax Vintergatan sedd från jorden, med platsen för det nyupptäckta objektet utmärkt med en vit stjärna till höger.
Vår galax Vintergatan sedd från jorden, med platsen för det nyupptäckta objektet utmärkt med en vit stjärna till höger.
Foto: Natasha Hurley-Walker/Icrar/handout/TT
'Tile 107', som utgör en del av radioteleskopet MWA långt ut på obebodd landsbygd i delstaten Western Australia.
"Tile 107", som utgör en del av radioteleskopet MWA långt ut på obebodd landsbygd i delstaten Western Australia.
Foto: Peter Wheeler/Icrar/handout/TT

Sport

Publikfest väntar Sverige i EM: "Får gåshud"

Max Darj ser fram emot att spela inför storpublik i Budapest.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Handbollslandslagets EM-semifinal mot Frankrike får bästa tänkbara inramning. En efterlängtad publikfest väntar i mäktiga MVM Dome i Budapest.
– Man får gåshud när man tänker på det, säger Max Darj.

Det känns lite som att EM börjar på allvar efter att Blågult lämnat gruppspel och mellanrunda i Bratislava bakom sig för att spela de avgörande medaljmatcherna i Budapest. Inte minst eftersom EM-matcherna nu kommer få den inramning de förtjänar.

I Bratislava fick knappt 2 000 åskådare – en femtedel av kapaciteten – komma in i den ganska ödsliga arenan. I Budapest släpper man in 20 000 på läktarna.

– Det är knappt att man tror på det förrän man ser det, säger Sveriges försvarsjätte och vikarierande lagkapten Max Darj på landslagets pressträff i arenan.

"Häftig upplevelse"

Den stundande publikfesten blir lite extra speciell för Blågult eftersom både VM och OS i fjol spelades utan publik, på grund av coronarestriktionerna i Egypten respektive Japan.

– Vi har varit utan publik så länge, det kommer bli en häftig upplevelse. Men det gäller att vi fortsätter att vara lugna och inte blir för laddade, säger Darj.

Även Peter Johannesson, succémålvakt i bragdvändningen mot Norge, ser fram emot att få göra räddningar inför storpublik.

– Man har ju saknat det. Handboll är en publiksport och vi har pratat om det ibland – att fy fan vad det är tråkigt när man nästan kan höra någon som nyser på andra bänkraden.

"Otroligt bra"

Det svenska målvakts- och försvarsspelet har varit viktiga nycklar på vägen mot EM-semin. På de fyra matcherna i mellanrundan släppte Sverige bara in totalt 85 mål, drygt 21 mål per match.

– Om de siffrorna stämmer så är det otroligt bra, säger Darj storögt.

Han konstaterar samtidigt att Frankrike, som vände ett femmålsunderläge till seger mot Danmark för att vinna sin grupp, kanske blir den tuffaste utmaningen hittills för Sverige i EM.

– Frankrike är kända för att komma med mycket power. De vill trycka ner oss så mycket som möjligt och till slut få ett skott från sju-åtta meter, om de lyckas med det blir det svårt för våra målvakter att rädda.

– Vi ska inte ändra på så mycket utan fortsätta göra det som vi har gjort bra hela tiden. Sedan får vi se hur långt det räcker.

Carl Göransson/TT

Sport

Cykelstjärnan kvar i koma efter en månad

Kirsten Wild, till vänster och Amy Pieters, till höger, efter det tredje raka VM-guldet i grenen Madison i oktober.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Sport
Sport Den nederländska cykelstjärnan Amy Pieters är fortfarande i koma efter olyckan i slutet av december, uppger hennes cykelteam.
"Det fortsatta förloppet är oförutsägbart", skriver laget på sin hemsida.

"Hon andas på egen hand, men är inte vid medvetande", skriver laget på sin hemsida.

Sedan Amy Pieters i december försattes i koma har hon genomgått livräddande operationer samtidigt som hon haft allvarliga hjärnskador från vilka hon klarat sig relativt bra, enligt laget.

"Viss förbättring kan ses i hennes medvetandegrad. Men Amy Pieters är inte vaken och det fortsatta förloppet är oförutsägbart."

Den 25 december kom beskedet att cyklisten försatts i koma efter en kollision som skedde i samband med ett träningspass i Spanien. Hon ska omedelbart ha förlorat medvetandet och fördes till sjukhus med ambulanshelikopter.

Samma kväll opererades Pieters för att bland annat lätta på trycket i hjärnan som orsakats av fallet, enligt det nederländska förbundet. Förbundet uppgav att man inte kunde bedöma hur allvarliga skadorna var förrän när Pieter väcks ur koman, vilket de då uppskattade bli ett par dagar senare.

I början av januari flyttades Pieters till ett sjukhus i Nederländerna.

Amy Pieters, 30, blev så sent som i oktober världsmästare i bancykling i grenen Madison för tredje året på raken tillsammans med Kirsten Wild.

Nederländskan var även en del av det lag som blev sexa i bancyklingens lagförföljelse på OS 2012. Hon tävlar också i landsvägscykling där hon till exempel har ett VM-guld i lagtempo från 2019.

Ekonomi

Civilingenjörer tar hem storkovan på banken

Civilingenjörer får hög lön om de jobbar inom bank- och finanssektorn. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi I genomsnitt 72 700 kronor i månaden, jämfört med 56 000 kronor i den övriga privata sektorn. Bank- och finanssektorn skriker efter kompetens inom avancerad matematik – vilket ger civilingenjörer möjligheter att få hög lön.

Civilingenjörer inom avtalsområdet Bao – Bankinstitutets arbetsgivarorganisation – har 30 procent högre medellön än civilingenjörer i hela privata sektorn, skriver tidningen Ingenjören. Artikeln baseras på uppgifter från fackliga Sveriges ingenjörer om medellönen 2019, i vissa fall 2020.

Också när hänsyn tas till skillnader i utbildning, examensår, befattningsnivå och övertidsersättning har Bao-ingenjörerna det högsta löneläget.

– Inom avtalsområdet Bao finns en något högre andel chefer jämfört med hela den privata sektorn, men vad som verkligen sticker ut är att det är en mycket högre andel som är specialister, säger Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges ingenjörer.

Något som också påverkar är att 80 procent av Bao-medlemmarna inte har rätt till övertidsersättning, att jämföra med motsvarande andel på 65 procent i hela privata sektorn.

Enligt kollektivavtal ska övertid kompenseras i pengar eller ledighet, och många har kompenserats med högre lön.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Sport

Uppskjutet igen för Frosta

Ishockeyspelare i kamp om pucken
Foto: Lola Nilsson/arkiv
Sport
Höör
Ishockey Covid-19 håller ett fortsatt grepp om Frosta HC som också tvingades skjuta upp torsdagens hemmadrabbning mot Åstorps IK i Hockeytrean södra grupp C:s fortsättningsserie.

– Det är tredje matchen i rad som vi inte kan spela på utsatt datum, konstaterar tränaren Joakim Nilsson strax före kvällens träning som fick ersätta mötet med Åstorp.

– Större delen av A-lagstruppen har varit smittad, men nu börjar i varje fall de flesta komma tillbaka så smått.

– Jag är en av få som inte har drabbats.

Nästa planerade match är på söndag då man gästar Diö Goif HK.

– Vi utgår ifrån att det blir spel. Sedan kan det så klart komma nya fall.

Utrikes

Hoppet ute efter Floridaolycka

Amerikansk kustbevakning söker överlevande i havsområden mellan Bahamas och Florida.
Foto: USA:s kustbevakning via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den amerikanska kustbevakningen har hittat ytterligare fyra kroppar efter den svåra båtolyckan utanför Florida i måndags. Men fler lär inte hittas – kustbevakningen kommer att avbryta sökandet efter överlevande under torsdagskvällen, lokal tid.

En person hittades tidigare i veckan död och 34 personer saknas fortfarande. Flera fartyg och luftfarkoster har sedan olyckan sökt områden från Bimini på Bahamas till Fort Pierces inlopp i Florida, men hoppet om att finna fler överlevande än den man som hittades i tisdags är litet.

Det förlista fartyget kom från Bahamas och kustbevakningen misstänker människosmuggling.

Inrikes

Färre hamnade i sjönöd i fjol

Färre människor hamnade i sjönöd under 2021, enligt statistik från Sjöfartsverket. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes 1 167 sjöräddningsinsatser genomfördes av Sjöfartsverket, vilket är fem procent färre jämfört med året innan.

De allra flesta av Sjöfartsverkets sjöräddningsinsatser genomfördes inom Västra Götalands län, följt av Stockholms och Skånes län, enligt statistik från myndigheten.

Flest räddningsinsatser sker under sommarmånaderna då många är ute till sjöss i fritidsbåtar. Det var också fritidsbåtarna som stod för den breda majoriteten av Sjöfartsverkets sjöräddningsinsatser i fjol.

"Larmorsakerna har varierat och handlat om alltifrån motorhaverier och grundstötningar till snabba väderomslag, vilket bidragit till att fritidsbåtsägaren hamnat i ett utsatt läge", säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, i ett pressmeddelande.

Färre akuta insatser

Även hos frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet minskade antalet akuta uppdrag något. Förebyggande utryckningar med enklare hjälp kring bogsering, motorhaverier och grundstötningar låg kvar på samma nivåer.

"Båtlivet har vuxit de senaste åren och det avspeglar sig i våra utryckningar. En teori om varför de kritiska händelserna minskat är att man hör av sig innan läget är akut. På så sätt kan vi förebygga allvarliga olyckor", säger Adam Goll Rasmussen, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

En annan faktor som påverkar antalet incidenter är vädret. Varma somrar är det helt enkelt fler båtägare ute till sjöss, och under fler timmar.

Går att undvika

Sjöräddningssällskapet genomförde 4 900 förebyggande utryckningar 2021, att jämföra med 5 034 året innan och 3 300 under 2019.

Många tillbud går att undvika genom att alltid bära flytväst och hålla båten i trim, enligt Vestergård.

"Men också vara noga med att informera om dina planer ute till sjöss", säger hon.

FAKTA

Fakta: Här genomfördes flest sjöräddningsinsatser

Antal sjöräddningsinsatser hos Sjöfartsverket 2021, inom parentes motsvarande siffra för 2020.

1. Västra Götalands län – 265 (287)

2. Stockholms län – 242 (219)

3. Skåne län – 151 (162)

4. Mälaren – 83 (121)

5. Kalmar län – 67 (69)

6. Hallands län – 67 (67)

7. Vänern – 42 (65)

8. Blekinge län – 32 (31)

9. Västernorrlands län – 31 (29)

10. Södermanlands län – 28 (16)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL