recension/scen

Lyckad metateater i charmigt miniformat

På måndagen var det premiär för Malmö Dockteaters nya föreställning Skvalpet. Foto: Malmö Dockteater
Artikel recension/scen Clemens Altgård har varit på Malmö Dockteater och sett Skvalpet - en pjäs om hur en pjäs blir till. I skala 1:18.

Malmö Dockteater gör något i Sverige så pass ovanligt som dockteater för vuxenpublik, en genre som ibland också benämns figurteater. Jag var på premiären för Malmö Dockteaters nya föreställning Skvalpet i Underverkets fullsatta lokal på Sofielund.

Svalpet är en pjäs som knyter an till denna dockteaters debutföreställning Funktionell dumhet, en dramatisering av sociologen Roland Paulsens bok Vi bara lyder – en berättelse som arbetsförmedlingen. Då handlade det om Arbetsförmedlingen och pjäsen baserades på Paulsens intervjumaterial. Den gången var dockorna i skalan 1:2.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

För mycket fossilt för att klara klimatmål

Utsläpp orsakade av förbränning av utvunna fossila bränslen, miljarder ton CO2.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Många länder lovar bättring i klimatarbetet. Trots det är den planerade utvinningen av fossila bränslen mer än dubbelt så stor än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt en rapport.

Om mindre än två veckor går startskottet för det klimatmöte som ses som det viktigaste sedan den banbrytande konferens som hölls i den franska huvudstaden 2015.

Den övergripande ambitionen i Glasgow är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid vid liv. Det är en stor utmaning eftersom utsläppen fortsätter att öka, vilket enligt FN:s klimatpanel IPCC betyder att världen kan ha missat målet redan om tio år.

Många länder lovar dock höjda ambitioner och sätter upp mål om nettonollutsläpp. Men det räcker inte, visar The Production Gap Report som har gjorts av Stockholm Environment Institute (SEI) i samarbete med bland andra FN:s miljöprogram UNEP.

Den mäter gapet mellan regeringars planerade utvinning av fossila bränslen och de globala produktionsnivåer som krävs för att klara Parisavtalets temperaturmål.

"Väldigt allvarligt"

Fossila bränslen är den avgörande källan till utsläppen av växthusgaser. Av rapporten framgår att regeringar planerar att producera 110 procent mer fossila bränslen 2030 än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och 45 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

Gapet mellan produktionsplanerna och klimatmålen är lika stort som det har varit de senaste åren, trots pandemin.

– Det händer väldigt lite med produktionen av fossila bränslen. Det är väldigt allvarligt eftersom diskrepansen gör att vi inte kommer att klara klimatmålen, säger Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute.

Den globala olje- och gasproduktionen ser ut att öka de kommande 20 åren medan kolet minskar – dock mycket blygsamt. Produktionsplanerna och prognoserna för 2030 pekar fortfarande mot 240 procent mer kol än vad som är förenligt med 1,5-gradersmålet och 120 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

– Det viktigaste är att få en ambitionshöjning internationellt för att fasa ut och minska på kolkraften, säger Nilsson.

– De fossila subventionerna måste bort. De har ökat de senaste två åren, vilket är kopplat till pandemisatsningar som tyvärr inte har gått till förnybart och fossilfritt i den utsträckning som hade behövts.

Missar målet

TT: Tror du att det går att nå 1,5-gradersmålet?

– Nej, det är inte realistiskt. För sex år sedan fanns det nog en chans men länderna har bara fortsatt att producera och släppa ut i stället för att minska, säger Nilsson.

– Men 1,5 grader är ingen magisk gräns utan riskerna ökar gradvis. Och det finns fortfarande ett fönster att nå under 2 grader, som ju också är ett av Parisavtalets mål.

TT: Finns det några ljusglimtar?

– Det tycker jag. Vi ser en minskad kolanvändning i exempelvis Kina och USA, tyvärr balanseras det ut av ökningar på andra ställen, säger Nilsson.

– Vad Kina, Europa och USA gör kan sätta agendan globalt. Att EU diskuterar koldioxidtullar för att vår industri, som betalar ganska mycket för sina utsläppsrätter, ska kunna konkurrera globalt är en ljusglimt. Att det slutar vara gratis att släppa ut är det viktigaste instrumentet, det gör att kolkraften försvinner ganska snabbt i Europa.

"Berg-och-dalbana"

Energikrisen som har drabbat vissa delar av världen har tornat upp sig som ett moln över klimatmötet i Glasgow. Efterfrågan på kol ökar och vissa har uttryckt oro för att det ska komma att bromsa omställningen från fossilt till förnybart.

Men Michael Lazarus, klimat- och energipolitisk forskare vid Stockholm Environment Institute, framhåller att situationen till stor del beror på effekter av pandemin såväl som på klimatrelaterad påverkan på försörjningskedjorna – och inte på någon direkt brist i elproduktionen.

– Experterna pekar på att priserna snart kommer att sjunka, säger han på en briefing.

– Det här är en möjlighet att inse att om du har en ekonomi baserad på fossila bränslen kommer du att att befinna dig i den här berg-och-dalbanan. En snabb omställning kan förhindra den typen av chocker i framtiden.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: The Production Gap Report

The Production Gap Report sammanställer världens planerade utvinning av fossila bränslen och jämför med de produktionsnivåer som är förenliga med Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjning med 1,5 grader och 2 grader.

Bedömningen av produktionsgapet baseras på de senast tillgängliga planerna och prognoserna för produktionen av fossilt bränsle, som publicerats av regeringar och institutioner.

Rapporten tittar också på hur världens regeringar stödjer fossil bränsleproduktion genom sin politik, sina investeringar och andra åtgärder.

Rapporten sammanställs av Stockholm Environment Institute (SEI), FN:s miljöprogram (UNEP), Overseas Development Institute (ODI), International Institute for Sustainable Development (IISD) och E3G. Över 40 forskare från universitet, tankesmedjor och andra forskningsorganisationer har bidragit med analyser och översyn.

FAKTA

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Eftersom förra årets klimatkonferens sköts upp på grund av pandemin har länderna haft sex år på sig att komma med uppdaterade klimatlöften inför COP26 i Glasgow i november.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Inrikes

Vad händer om världen missar klimatmålen?

Det finns risk för att extremväder förstärks betydligt vid en global uppvärmning på 1,5 grader. Bilden är från det översvämningsdrabbade tyska Passau i somras.
Foto: Peter Kneffel/AP/TT
Inrikes
Inrikes Världens länder har enats om att försöka begränsa den globala uppvärmningen genom att minska sina utsläpp. En halv grad spelar stor roll när det gäller de effekter som väntar på vår allt varmare planet.

I december 2015 såg Parisavtalet världens ljus. För att begränsa klimatförändringarna och dess effekter enades parterna om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser. Det går dock trögt.

Uppvärmningen ligger redan på omkring 1,1 grader och utsläppen fortsätter att öka – inte minska. De beslut och löften som har tagits gör att världen i nuläget befinner sig på en bana mot en uppvärmning på 2,7 grader, varnar FN.

Utan stora förändringar kan världen passera 1,5 graders uppvärmning om ungefär tio år, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Något större marginaler finns för att lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader.

Så vad händer om världen missar klimatmålen? IPCC – som sammanställer det vetenskapliga läget om klimatförändringarna – har tagit fram exempel på vad som väntar i en värld som värms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer.

* Maxtemperaturerna i vissa områden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvärmning på 1,5 grader och 4 grader om uppvärmningen når 2 grader.

* Värmeböljor som i dag inträffar en gång varje årtionde kommer att bli fyra gånger mer sannolika vid 1,5 grader och nästan sex gånger troligare vid 2 grader.

* Oddsen för extrema värmeböljor som i dag inträffar vart femtionde år kommer att öka med nästan 9 gånger vid 1,5 grader och 40 gånger om uppvärmningen blir 4 grader.

* Fler människor kommer att känna av effekterna. 14 procent av mänskligheten kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst vart femte år vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvärmning.

*Vid 1,5 graders uppvärmning kommer extremt regn, snöfall eller annan nederbörd att vara 10 procent tyngre och 1,5 gånger mer sannolikt.

*I regioner utsatta för torka kommer torra perioder att bli dubbelt så troliga i en värld som har värmts upp 1,5 grader och fyra gånger mer sannolika om temperaturhöjningen landar på 4 grader.

*Begränsas den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader snarare än till 2 grader skulle det förhindra att ytterligare 200-250 miljoner människor drabbas av allvarlig brist på vatten.

*I en värld som är 2 grader varmare jämfört med förindustriell tid kommer 7-10 procent av jordbruksmarken inte längre att kunna odlas.

Sport

Lindahls oro – petad i fyra raka matcher

Hedvig Lindahl under en träning inför VM-kvalet i Dublin.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport Först trodde hon att det berodde på skadan. Sedan förstod Hedvig Lindahl att hon blivit petad i Atlético Madrid.
– Om jag fortsätter att bli satt på bänken hela tiden så fattar jag åt vilket håll det barkar, säger landslagsmålvakten.

En ren artighetsfras kan avslöja en hel del. Så när Hedvig Lindahl på frågan "hur är läget?" svarar att det "faktiskt känns ganska bra just nu", är det uppenbart att fotbollslivet inte varit helt på topp på sistone.

När hon i helgen vaktade Atlético Madrid-målet i 1–1-matchen mot Granadilla var det första gången på fem ligaomgångar som hon fick chansen från start. Det betyder trots allt en hel del när hon nu är på plats i Dublin för torsdagens VM-kvalmatch mot Irland.

– Jag hade väl inte dött om jag inte hade fått spela den matchen. Men det är skönt att komma hit och nyss ha spelat, så att man inte potentiellt får spela på torsdag utan att ha spelat på ett tag, säger Hedvig Lindahl.

Åkte på knäskada

Den 38-åriga målvakten inledde den spanska ligasäsongen med Atlético Madrid så bra som man kan begära. Två matcher gav två hållna nollor, men i den andra, mot Real Madrid den 12 september, gjorde hon också illa knäet.

Sedan åkte Lindahl på VM-kvalsamling och stod en av två matcher – 4–0 hemma mot Georgien – men väl tillbaka i Spanien var hon plötsligt utanför klubblagets elva.

I fyra raka matcher gick förtroendet i stället till 28-åriga spanjorskan Lola Gallardo. Utan att Lindahl egentligen förstått varför.

– Vi har inte pratat faktiskt, tränaren (Óscar Fernández Novillo) och jag. I början tänkte jag att det var vila för knäet, men sedan … jag vet inte. Jag valde att inte fråga, jag valde att bara jobba på.

TT: Har situationen stört dig?

– Lite har det stört. Och det är väl naturligt. Man vill vara behövd och känna att man bidrar. Så när man blir satt åt sidan blir det lite ”vad ska jag göra nu då?”. Så det var mentalt jobbigt. Men efter att jag tillät mig känna efter lite så kände jag att ”nej, nu går vi vidare”. Och då blev det lite bättre igen, säger Lindahl.

Satsar på framtiden?

I landslaget har förbundskapten Peter Gerhardsson gjort klart att ålder och framtida potential är oväsentliga faktorer. Så länge Hedvig Lindahl är bättre än sina yngre kollegor är det hon som står.

Annat är det i Atlético Madrid, där hon fajtas mot en tio år yngre spansk landslagsmålvakt.

– Absolut finns det en sådan aspekt. Det blir kanske mer naturligt i ett klubblag som behöver planera med kontrakt och så. Så visst finns den aspekten, och det är sådant man går runt och tänker på lite. Men det är inget jag kan påverka.

Kontraktet med Atlético går ut sommaren 2022.

– Det enda jag kan göra är att göra varje träning så bra jag kan och väljer de mig så väljer de mig. Men om det fortsätter att jag blir satt på bänken hela tiden, så fattar jag åt vilket håll det barkar.

Lasse Mannheimer/TT

FAKTA

Fakta: Hedvig Lindahl

Född: 29 april 1983 i Katrineholm (38 år).

Moderklubb: Gropptorps IF.

Position: Målvakt.

Klubb: Atlético Madrid.

A-landskamper/mål: 178/0.

Seniorlubbar: Värmbol (1996–1998), Tunafors (1998–2000), Malmö FF (2001–2003), Trion (lån, 2003), Linköping (2004–2008), Göteborg (2009–2010), Kristianstad (2011–2014), Chelsea (2015–2019), Wolfsburg (2019–2020), Atlético Madrid (2020–).

Meriter: OS-silver (2021 och 2016), VM-silver (2003), VM-brons (2011, 2019), engelsk ligamästare (2015, 2018), tysk ligamästare (2020) engelsk FA-cupmästare (2015, 2018), tysk cupmästare (2020), svensk cupmästare (2006, 2008), Diamantbollen (2015, 2016), årets målvakt i Sverige (2004, 2005, 2009, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019), målvakt i Fifas och Fifpros världselva 2018.

Kultur och nöje

Tio ljuddramer ska ge samtida insikt

Kultur och nöje
Kultur och nöje Ådalen 1931 fram till Drottninggatan 2017 – via Teckomatorp och Estonia. Sveriges Radio Drama producerar nu en stor ljuddramasatsning utifrån händelser som man menar har förändrat Sverige.

Med start 12 november kommer projektet "Före – efter" att portioneras ut under två och ett halvt år. Först ut är "Före–efter Drottninggatan 2017" respektive "Före–efter Bulltoftakapningen 1972". Just flygplanskapningen ger en bakgrund till det kommande kriget på Balkan men också till händelser i Sverige, framhåller Moa Gammel, konstnärligt utvecklingsansvarig på Sveriges Radio Drama.

– Inga brytpunkter sker i ett vakuum utan i en kontext. Till exempel så får man en bakgrund till orsakerna till de såriga slitningarna i forna Jugoslavien i Bulltoftakapningen, en händelse som även gav upphov till de antiterroristlagar som instiftades av Palme och som fortfarande är praxis i dag, allt hänger ihop.

Varje historisk händelse skildras i serier på fyra till sex avsnitt, skrivna av författare som exempelvis Bengt Ohlsson, Henrik Bromander och Katarina Wennstam. Valen av händelser är inte gjorda av historiker utan utifrån de tillfrågade manusförfattarnas preferenser.

– Det finns otroligt många brytpunkter under den här tidsaxeln. Vi utgick ifrån vad manusförfattarna skickade in och vad de brann för att berätta. Henrik Bromander till exempel ville skriva om en man som blir besatt av att hämta tillbaka sin frus kropp från Estonia.

Rörlig inspelning

Ljuddramerna är till skillnad från den tidigare radioteatern inspelad på liknande sätt som filmen – fast med ljud i stället för bild. Inspelningarna är rörliga och sker ofta ute på plats, inte med stillastående skådespelare framför en mikrofon i studio. Allt för att få ett mer naturalistiskt ljud och tonfall. "Före-efter"-serierna är samhällsdramer inspirerade av verkliga händelser men med fiktiva karaktärer, framhåller Moa Gammel.

– Vi har velat bygga dramer som skildrar hur människor runt omkring påverkas.

Henrik Schyffert ska regissera ljuddramat om Nya Karolinska. "Före-efter Anna Lindh 2003" regisseras av Helena Bergström och handlar om Anna Lindhs politiska arv mer än om själva mordet.

– Annars är det så lätt att hon blir ihågkommen som ett mordoffer när hon egentligen var en politiker som skulle bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Vi lyfter fram hennes arv genom hennes tal och den hon var som politiker. Jag ville undersöka hur individerna runt henne påverkades av tragedin och av ett samhällstrauma.

Ambitiöst projekt

Moa Gammel beskriver "Före-efter" som "ett otroligt ambitiöst projekt. Varje avslutad serie ska också följas upp med ett samtal som journalisten Johar Bendjelloul leder med forskare och experter kring respektive händelse.

– När man lyssnat klart på säsongerna ska man förstå hur händelser som inträffade då påverkar oss än i dag och hur vi alla behöver få djupare insikt om vårt förflutna för att förstå vår samtid, säger Moa Gammel.

Erika Josefsson/TT

FAKTA

Fakta: "Före-efter"

"Före–efter Drottninggatan 2017" – släpps hösten 2021

"Före–efter Bulltoftakapningen 1972" – släpps hösten 2021

"Före–efter Estonia 1994" – släpps våren 2022

"Före–efter Anna Lindh 2003" – släpps våren 2022

"Före–efter Nya Karolinska" 2010

"Före–efter Ådalen 1931"

"Före–efter Peter Mangs 2009"

"Före–efter Pensionssvindeln 2013"

"Före–efter Giftskandalen 1975"

Utrikes

Känd rysk oligark rannsakas av FBI

FBI bär ut bevismaterial från en fastighet på Manhattan i New York som kopplas till oligarken Oleg Deripaska.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Federal polis har undersökt två fastigheter i Washington DC och New York som kopplas till den ryske oligarken Oleg Deripaska, en bundsförvant till Rysslands president Vladimir Putin.

Vid fastigheten i New York, som ligger i stadsdelen Greenwich Village på Manhattan, syntes tiotals poliser fylla en skåpbil med lådor med bevismaterial.

Husrannsakningarna har koppling till USA:s sanktioner mot Deripaska, uppger hans talesperson som säger att de genomsökta bostäderna tillhör släktingar till honom. Sedan 2018 är oligarken nämligen förbjuden att göra affärer eller äga fastigheter i USA, på grund av landets sanktioner mot honom.

FBI bekräftar att man har genomfört husrannsakningar på de två adresserna, men vill inte uttala sig mer om insatsen eller säga om man utreder Deripaska för något.

Deripaska är mycket förmögen, bland annat tack vare affärer i aluminiumbranschen. Han står också nära den ryske presidenten Vladimir Putin.

Oligarkens namn förekom flera gånger i utredaren Robert Muellers rapport om utländsk inblandning i 2016 års presidentval. Dessutom har Deripaska även nära band till tidigare president Donald Trumps före detta kampanjchef Paul Manafort. Manafort dömdes till fängelse för ekonomisk brottslighet, men benådades av Trump.

När sanktionerna mot Deripaska infördes för tre år sedan påpekade USA:s finansdepartement att han hade både utretts för penningtvätt samt anklagats för att ha hotat affärsrivaler till livet, olagligt avlyssnat en regeringstjänsteman och deltagit i utpressning.

Tre bolag med kopplingar till Deripaska har dock tagits bort från finansdepartementets sanktionslista, då Deripaskas ägande i dem ansågs ha minskat. Sanktionerna mot Deripaska personligen finns däremot kvar.

FBI fyllde en skåpbil vid New York-fastigheten med lådor
FBI fyllde en skåpbil vid New York-fastigheten med lådor
Foto: John Minchillo/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Skurup

Prövning av ny majoritet dröjer

Skurup
Skurup Initiativärendet om demokrati, som återremitterades av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för ytterligare beredning, kommer inte att kunna tas upp på nästa kommunfullmäktigesammanträde 1 november.

– Eftersom fullmäktige fattade beslut om skyndsam beredning så tog vi upp ärendet redan i fredags, berättar kommunstyrelsens ordförande, Johan Bolinder (M).

– Vi konstaterade då tillsammans med kommunjuristen som hade synpunkter på vilka handlingar som fanns i ärendet, att det inte hade kommit in några kompletterande handlingar. Därmed har det inte tillkommit någon information som gör att vi kan ta upp det på nytt i fullmäktige.

I initiativärendet som undertecknats av politiker från flera läger, framgick bland annat att man föreslog att ett speciellt utskott skulle utses att bereda ärendet, som förutom kommunstyrelsens presidium skulle bestå av ytterligare fyra personer.

– Men eftersom ärendet inte är komplett, har inte beredningsutskottet valts ännu, säger Johan Bolinder.

Hörby

Eleverna som tar slöjden in i framtiden

Framtidssatsning på slöjden på Georgshillsskolan. Eddie Schubert, Pontus Persson och Nicklas Klyft har på eget initiativ renoverat den här bänken.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Eleverna på Georgshillsskolan tar slöjden in i framtiden. Här jobbar ungdomarna med riktiga projekt, och lär sig samtidigt att lösa problem och tänka utanför boxen.
– Det är roligt att göra något som man vet kommer till användning, säger Ina Andersson i 8b.

Det är trä och metallslöjd på schemat för eleverna i 8 b när Skånskan kommer på besök. Ina Andersson, Tage Persson och Linnea Åberg-Cronin håller på att skruva ihop träramen till en platå som ska användas på den nyrenoverade förskolan i Västerstad. Tack vare platån blir det lättare för förskolebarnen att nå upp och titta ut genom fönstren.

– Det är bra att det vi gör kommer till nytta. Och det är praktiskt att vi bygger platån, så behöver skolan inte lägga pengar på att köpa in grejorna, säger Linnea.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Inga bidrag till trafikåtgärder

Eslövs kommun får klara sig utan pengar för Trafikverket om de vill genomföra de tre projekten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eslöv
ESLÖV Trafikverket säger nej till att medfinansiera tre trafikprojekt som Eslövs kommun planerar.

Det första och största av de tre projekten gäller en ny gång- och cykelväg på Skolgatan och Åkervägen i Löberöd, med syfte att separera oskyddade trafikanter. Projektet bedöms kosta cirka tio miljoner kronor och Eslövs kommun sökte medfinansiering från Trafikverket, men får avslag med motiveringen att verket inte har tillräckligt med pengar för att kunna säga ja till alla ansökningar som kommer in.

Avslag blir det även för bidrag till hastighetsdämpande åtgärd vid ett övergångsställe på Onsjövägen, vid Norrevångsskolan. Där handlar det om en mindre kostnad, 327 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL