Av rädsla för att gärningsmännen ska söka upp honom igen vill han inte ha sitt riktiga namn i tidningen. Vi kallar honom därför för Jens. Han ger här sin version av vad som hände.

Han hade varit på en restaurang tillsammans med några vänner på fredagskvällen när han vid ungefär halv ett på natten var på väg hem, och hade följe av en kamrat.

Då dök det upp en grupp unga män och killar, Jens uppfattade dem som fem stycken.

– De började skrika på oss.

Jens berättar att en av männen uttalade någon form av hot mot kompisen och hans familj.

– Det verkade som att de visste vem han var.

Strax anslöt fler unga män till gänget, Jens uppskattar att de var omkring tio stycken. Och nu gick allt väldigt snabbt.

– Det kom 5-10 till, och vi blev påhoppade av dem. De var minst tio stycken, och flera var maskerade.

Han uppfattade gänget som anföll honom och hans kamrat som ett gäng i åldern 16-25 ungefär.

– Jag kände igen en av dem som inte var maskerad.

Jens berättar att han blev nedslagen och när han låg på gatan sparkade männen på honom tills det svartnade för ögonen.

– Jag var halvt berusad och kunde inte stå emot.Jag måste ha tuppat av för jag kommer inte ihåg riktigt vad som hände. Min kompis säger att de hade något tillhygge, som ett baseballträ.

– När jag vaknade upp låg jag på andra sidan gatan. Jag kunde inte öppna mitt ena öga och var ganska sönderslagen i ansiktet.

Blev de provocerade av er på något sätt?

– Inte av mig. Min kompis som blev hotad munhöggs med dem, han skrek tillbaka när de hotade honom.

Jens gissar att det tog 20-25 minuter innan polis och ambulans kom till platsen. Han fördes till sjukhus för omplåstring. Han är fortfarande några dygn senare omtöcknad efter överfallet och har inte kunnat gå tillbaka till jobbet ännu.

– De två första dagarna var jag fruktansvärt arg över det som hände, nu tycker jag att det värsta är vad det här kan dra igång.

Skånskan har flera gånger rapporterat om oroligheter i Hörby, och det är inga överdrifter utan verkligen ett stort problem, menar Jens. Och det blir bara blir värre och värre, menar han.

– Alla jag känner är så förbannade. Det är en hemsk stämning i byn nu. Det är bara en tidsfråga innan det urartar ordentligt.

Ansvariga måste ta tag i situationen, menar Jens.

– Det måste hända något nu. Det drar runt stora gäng på byn, speciellt kring Nya torg, de är där kvällar, nätter och helger. Alla tycker det är obehagligt. Min flickvän går inte själv på byn när det är mörkt. Antingen kör jag henne eller går med henne.

– Jag hoppas polisen tar tag i detta. De måste ha mer närvaro, det måste finnas polis på plats som kan rycka ut och ta dem på bar gärning.

Skånskan har även talat med ett vittne som uppger att hon såg den inledande delen av misshandeln, där Jens blev knuffad in i ett skyltfönster, och att hon räknade till åtta personer i gänget.

– Det är helt fantastiska siffror vi fått till oss. Vi har färre hushåll som är bidragsberoende idag jämfört med 2021 och vi har 15,8 procent lägre kostnader för försörjningsstöd nu jämfört med 2020.

– Det ger lägre kostnader för försörjningsstödet. Det handlar om en besparing på cirka två miljoner kronor, säger kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD).

Målmedvetet arbete

Hon förklarar de positiva siffrorna med att kommunen det senaste året har arbetat intensivt och målmedvetet med att få fler i sysselsättning, och att kapa kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

– Detta har också med integrationsplikten att göra. När människor är i beroendeställning går arbetsmarknadsenheten in direkt och stöttar upp och sätter upp en plan för att de ska komma i jobb. Det har gått väldigt bra.

– Vi ställer krav på de som går på bidrag och de som är nyanlända att de ska komma i projekt för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Det har också varit ett intensivt arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar, och vi har nolltolerans mot bidragsbrott. Vi polisanmäler sånt direkt.

Vänder sig till unga vuxna

Kommunen har även startat ett nytt projekt för unga vuxna mellan 18 och 25 år för att förebygga att de hamnar i arbetslöshet.

– Vi ger dem hjälp och stöttning så att de kommer vidare till studier eller vidare ut i arbetslivet och blir självförsörjande.

Lars-Göran Ritmer (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen gläds å att bidragen minskar:

– Det är jättebra att det går åt rätt håll. Vi vill att folk ska känna ansvar för den egna ekonomin, säger han.

Burlöv, Kävlinge och Svedala ligger just nu i toppen över var smittspridningen är störst, sett till antalet pcr-test som visat positivt, per 100 000 invånare.

Nej det är inte oppositionen som förstör för våra ungdomar!

Ansvaret för att kommunfullmäktige flyttar till Lågehallarna vilar på kommunfullmäktiges ordförande. Denne har i två år, eller så länge pandemin rasat, vetat om att ingen ville banta kommunfullmäktige av demokratiska skäl.

Kräver digital utrustning

Det skulle vara intressant att höra vad den anonyme tyckaren skulle säga om att vi från oppositionen sida har krävt digital utrustning ända sedan pandemiutbrottet. Ett stort flertal av landets kommuner använder digital teknik för sina fullmäktige sammanträden.

Saktfärdighet och skylla på oppositionen är styrets signum när man inte klarar av att lösa saker själv. Det går ut över ungdomarna i Lågehallarna.

Sparivern är så stor i Hörby att man inte prioriterar att rusta kommunhuset för dylika behov. Likadant är det med behandling av alla andra förslag

Berg av motioner

Ett sällan skådat berg av motioner och medborgarförslag ligger och väntar på behandling.

Vi lägger konkreta, konstruktiva förslag. Våra ungdomar är väl värda en politik som även omfattar dem. Vi har fört fram förslag om fria resor med kollektivtrafik för ungdom i gymnasieåldern och lagt förslag om byggande av en skatepark för att nu nämna något.

För Socialdemokraterna

Renaldo Tirone, Henrik Andersson

Skånska Dagbladet berättade i lördagens tidning om Gunilla Kronbäcks medborgarförslag om ankhusen, och om att ingen tjänsteman på kommunen vill befatta sig med ärendet trots att tekniska nämnden gav klartecken för satsningen redan 2019.

– Vad jag har med det göra? Det är inte mitt bekymmer, sade samhällsbyggnadschefen Peter Siilak till tidningen.

Lösning i sikte

Men nu ser det ut som att en lösning är på gång. Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, berättar att han har pratat med Peter Siilak och att man är överens om att kommunen ska hjälpa till så gott det går.

– Nu är vi på rätt väg och det rullar på i den andemening som det var tänkt med förslaget. Vi kan inte bygga husen, men vi kan se till att det röjs upp på ön och vi kan hjälpa till att sätta husen på plats när de är klara. Om Gunilla ser till att de blir byggda har jag lovat att lösa resten. Vi måste hjälpa henne att få dit dem, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck säger att det är många som har hört av sig till henne efter Skånskans rapportering och uttalat sitt stöd. Diskussionerna om projektet har gått varma på sociala medier under helgen, berättar hon.

– Det har varit många positiva reaktioner på Facebook. Folk har ringt och erbjudit sig att hjälpa till att bygga ankhusen. En av dem som ringde mig lovade att han skulle se till att tillverka tre av husen, säger Gunilla.

Har startat insamling

Totalt har hon tänkt sig sju ankhus på ön i Hörbyån. De fyra återstående ska en snickare hjälpa henne med. En insamling har startats på Facebook där allmänheten och företag uppmanas att swisha in pengar till materialinköp.

Det material till ankhusen som Gunilla Kronbäck tidigare har lämnat in till kommunen är fortfarande spårlöst borta. Därför behöver nytt virke köpas in.

Hon är glad över stödet från allmänheten.

– Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv. Folk lovar att ställa upp frivilligt och bygga husen så fort materialet är inköpt.

När tror du att ankhusen kan sättas på plats?

– Det blir framåt våren - kanske i april när det har torkat upp på ön så att man kan gå där, säger Gunilla Kronbäck.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att man bifaller Gunilla Kronbäcks medborgarförslag, men samtidigt slås det fast att det inte får kosta kommunen något och att förslagsställaren själv ska ombesörja att ankhusen byggs.

– Nämnden har haft goda intentioner, men tyvärr har det landat helt fel. Det var egentligen ett korkat beslut så som det är formulerat. Jag förstår inte hur man kunde gå fram med ett sånt förslag, där man lägger över hela ansvaret för finansieringen på förslagsställaren, säger Anders Hansson som själv satt med i nämnden och var med om att ta beslutet.

Hur har ni tänkt göra med underhållet av ankhusen när de väl är på plats?

– Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det än. Man kan inte gärna begära att Gunilla ska sköta underhållet som privatperson, så det är mycket möjligt att det landar på kommunen så småningom, säger Anders Hansson.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Gunilla Kronbäck säger att alla hon har pratat med på kommunen och politikerna har hänvisat henne till Peter Siilak.

Men Peter Siilak säger att det inte är hans uppgift att se till att ankhusen byggs.

– Det är upp till henne själv att lösa det, och fixa kontakterna med Omega om det nu är så att de har lämnat in materialet till dem. Det är inget jag har med att göra, säger Peter Siilak.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att medborgarförslaget godkänns under förutsättning att det inte medför några kostnader för kommunen och att det finns intresse från nån snickerigrupp att utföra förslaget.

Vidare står det att Gunilla Kronbäck ska verkställa byggnationen i samråd med gata-/park-chef och att samhällsbyggnadschefen och gata-/parkchef ska ges i uppdrag att röja upp sly på ön.

Trots detta vill Peter Siilak inte befatta sig med ärendet.

– Det är inte mitt bekymmer. Det är inte mitt bord. Tekniska nämnden har sagt att man inte har något emot att det byggs ankhus. Hon har fått ja. Då kan hon bygga sitt ankhus. Det är inte ett ansvar för mig.

”Har inget emot ankhusen”

– Vi har inget emot att det byggs ankhus. Det handlar inte om det. Men det står i beslutet att det inte får kosta något. Då kan jag inte ikläda mig ansvaret för det här, fortsätter Peter Siilak.

Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, har förståelse för att Gunilla Kronbäcks känner sig frustrerad och besviken.

Han lovar att undersöka om han kan göra något för att hjälpa henne att få fart på projektet.

– Beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt. Det är ett trevligt förslag men ett tråkigt beslut. Det borde ha varit tydligare direktiv om hur man ska göra. Som det är formulerat nu hamnar hela ansvaret på förslagsställaren, och jag förstår att det är svårt för henne att lösa det.

– Det jag kan göra är att prata med Peter Siilak om det, och så måste vi försöka hitta det inlämnade materialet. Kan vi bara lokalisera vad det är tror jag vi kan lösa det. Jag kan inte lova något, men vi ska diskutera vad som kan göras, säger Anders Hansson.

Gunilla berättar att när hon flyttade till Hörby för 20 år sedan var det massor av gräsänder i Hörbyån. Inte minst runt på lilla ön vid bron öster om Ystadsvägen där det fanns flera små ankhus som de kunde ta sin tillflykt till.

– Det var alltid trevligt att gå dit och mata ankorna. Men nu är det bara en fjärdedel kvar av ankorna. Det finns inget skydd för deras ungar. Rovfåglarna tar dem, säger Gunilla.

Vandaliserades

Orsaken till att rovfåglarna kan härja fritt är att ankhusen, där fåglarna hade sina bon, vandaliserades för några år sedan. Därefter togs de bort helt.

– Det var ungdomar som vandaliserade husen och slog sönder dem, säger Jan-Åke Boulkizz (SPI), som tidigare tillhörde Sverigedemokraterna och då var ordförande för tekniska nämnden.

Stor djurvän som hon är bestämde sig Gunilla för att försöka göra en insats för att förbättra skyddet för änderna. Hon lämnade in ett medborgarförslag våren 2019 till kommunen med förslag om att bygga nya ankhus på ön.

Tekniska nämnden tog upp det som ett ärende under hösten samma år, och beslöt bifalla förslaget under förutsättning att det inte kostar kommunen något.

Backade upp idén

Jan-Åke Boulkizz var vid den tidpunkten ordförande i nämnden, och han gillade idén med att bygga ankhus på ön.

– Jag tycker det är behjärtansvärt. Det handlar om våra djur. Det är fint att kunna ta med barn och barnbarn och gå och mata ankorna i ån. När vi väl fick in ärendet låg jag på för att få det gjort. Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som ska tas. Det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet ärende. Det ska behandlas ändå.

Kontakter togs med kommunens dagliga verksamhet Omega, som ska ha tagit på sig att bygga ankhusen, och Gunilla Kronbäck tog fram ritningar och material till projektet och lämnade över det till Omega.

Sedan dess har det inte hänt något. Trots att politikerna sade ja till ankhusen lyser de fortfarande med sin frånvaro.

Får inga besked

Gunilla har gång på kontaktat kommunen för att höra varför man inte bygger ankhusen, men får inga besked från tjänstemännen. Hon berättar att hon har varit i kontakt med såväl gatuchefen Peter Wester som tekniska nämndens ordförande Anders Hansson (SD) och kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD), men att inget händer.

– Jag har pratat med dem flera gånger. De hänvisar till samhällsbyggnadschefen Peter Siilak. Men han svarar överhuvudtaget inte när jag ringer honom. Man får inte kontakt med någon.

Gunilla säger att hon är besviken och upprörd över att tjänstemännen inte tar tag i frågan - helst som tekniska nämnden har godkänt medborgarförslaget och hon själv lämnat över material till kommunen för att få ankhusen byggda.

– Jag är fruktansvärt besviken och frustrerad. Jag tänker inte släppa det här. Medborgarförslaget har ju godkänts, säger Gunilla Kronbäck.

”Ska göra som politikerna säger”

Hon backas upp av Jan-Åke Boulkizz, som tycker att det är upprörande att ankhusen fortfarande inte är klara.

– Rent politiskt är det här klart. Nämnden har bifallit förslaget. Uppenbarligen är det någon tjänsteman som inte gör sitt jobb och har stängt av sin telefon, eller tycker det här är mindre viktigt.

– Tjänstemännen ska göra som politikerna säger. Svårare än så är det inte. Det är inte deras sak att avgöra om det är viktigt eller inte, säger Jan-Åke Boulkizz.

Larmet inkom klockan 15.07 och tio enheter från räddningstjänsten tillkallades.

– Man kan inte se några lågor men man ser att det kommer rök från taket. Det är någon stugliknande byggnad som det ryker från, säger Ola Nilsson, teamledare på SOS alarm.

Enligt räddningstjänsten hade det brutit ut en mindre brand i stugan som sedan släcktes. Ingen ska ha kommit till skada.