Kultur

2017 – ett deckarår att längta efter

Artikel Kultur och Nöje I Deckarspalten tar Gunilla Wedding en tjuvtitt på deckaråret 2017.

Januari Först ut på det nya deckaråret är Anders Roslund och Stefan Thunberg som i En bror att dö för (Piratförlaget) fortsätter sitt spännande utforskande av verklighetens Militärliga och av såriga relationer mellanbröder och fäder och söner.

Ytterligare ett deckarförfattande par är aktuella i januari – Camilla Grebe och Paul Leander Engström som kommer med tredje delen i sin Moskva Noir-serie. I Den sovande spionen (Massolit) återvänder deras huvudperson Tom Blixen till Sverige efter många år i Ryssland och börjar arbeta för kraftbolaget Swekraft. Efter ett möte med en rysk tjänsteman insjuknar företagets vd i poloniumförgiftning och Tom Blixen måste till slut avvärja så väl en konflikt mellan Sverige och Ryssland som en eventuell kärnkraftskatastrof.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Larz-Kristerz: Svårt med pardans i coronatider

Larz-Kristerz har fått ställa in alla spelningar på grund av coronapandemin. Pressbild.
Larz-Kristerz har fått ställa in alla spelningar på grund av coronapandemin. Pressbild.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Kultur och nöje Larz-Kristerz hade en fulltecknad turnésommar, men alla datum avbokades på grund av coronapandemin.
– I början var man försiktigt optimistisk och tänkte att det kanske var tillfälligt. Sedan kunde vi bara se på när spelplanen föll ihop som ett korthus, säger sångaren Peter Larsson.

Vanligtvis turnerar Larz-Kristerz land och rike runt under hela året. Men det är något speciellt med just sommarturnéer.

– Allt är mycket skönare på sommaren. Att inte behöva rulla utrustningen genom metervis med snö till exempel. Sedan har vi vissa traditionsspelningar, som Dansbandsveckan i Malung och på Larmtorget i Kalmar, där vi varit varje sommar sedan 2009. Det är trist att det inte blir av, säger Peter Larsson.

Tappat tre miljoner

Hela bandet befinner sig nu hemma i Älvdalen. Larz-Kristerz släppte sitt tolfte album i mitten av maj, men det bidrog knappast till att säkra ekonomin, som mest ligger i spelningar.

– Jag skulle tippa att vi har tappat drygt tre miljoner i intäkter. Vi har en liten buffert som vi kan nagga på, så vi sitter inte i sjön direkt. Men skivor gör man bara som en reklamgrej nu för tiden, för att visa att man finns och få ut nya låtar som gör att folk kommer på spelningarna. Under de elva år vi har spelat på heltid så har försäljningen sjunkit, säger Peter Larsson.

TT: Tror du att coronakrisen drabbar dansbandsbranschen hårdare?

– Jag tror det här drabbar alla musiker lika hårt, oavsett genre, men naturligtvis är det jättesvårt att dansa pardans om det ska var två meters mellanrum. Våra kollegor i Drifters lade ned för ett par månader sedan, jag gissar att det var sista droppen nu när allt blev inställt. Det är en tuff bransch så det är jättetråkigt att de försvinner. Vi har spelat tillsammans många gånger.

Årets sångare

Nästa år firar Larz-Kristerz 20-årsjubileum. Något som började som ett slags parodi på 1970-talens dansband har växt till ett av Sveriges mest framgångsrika sådana. Peter Larsson tilldelades i fjol utmärkelsen årets sångare på dansbandsgalan Guldklaven i Malung. Han skämtar om att det enda bra med coronakrisen är att han nu får behålla titeln i två år, eftersom galan är inställd.

– Det man saknar mest är publikkontakten och den omedelbara responsen. Vi höll skivsläppet digitalt via Facebook, annars har vi alltid haft som tradition att släppa skivan en dag tidigare hemma i Älvdalen. Det var uppskattat och vi fick många tummar upp. Man får jobba efter de förutsättningar som finns just nu och försöka förvalta varumärket så gott det går.

Ann Edliden/TT

Dansbandet Larz-Kristerz, som slog igenom i dansbandkampen 2008, hade sett fram emot sin sommarturné. Arkivbild.
Dansbandet Larz-Kristerz, som slog igenom i dansbandkampen 2008, hade sett fram emot sin sommarturné. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT

FAKTA

Fakta: Larz-Kristerz

Larz-Kristerz grundades 2001 i Älvdalen och består av Trond Korsmoe på bas/körsång, Anders Tegnér på elgitarr/körsång, Torbjörn Eriksson på klaviatur/sång och Mikael Eriksson på trummor samt Peter Larsson på gitarr/sång.

2008 vann de SVT:s "Dansbandskampen" och har sedan dess släppt nio album och nominerats till årets dansband fem gånger på Grammisgalan. Peter Larsson blev årets sångare vid Guldklavengalan 2019.

Dokumentärfilmen "Ska vi dansa" om bandet och dansbandskulturen kom 2018.

Sport

Söderling: Sökte på sätt att begå självmord

Robin Söderling drabbades av psykisk ohälsa när han stod som högst i karriären. 'Jag föll ner i en bottenlös svart avgrund utan syre', berättar han i 'Sommar'. Arkivbild.
Robin Söderling drabbades av psykisk ohälsa när han stod som högst i karriären. "Jag föll ner i en bottenlös svart avgrund utan syre", berättar han i "Sommar". Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Sport
Sport På toppen av karriären var han bland de allra bästa i världstennisen. Men allt fick ett abrupt slut för Robin Söderling när den psykiska ohälsan tog över. Vägen tillbaka till ett normalt liv var lång, berättar den forna världsfyran i "Sommar i P1"
– Vid ett tillfälle, då jag var mer sansad än normalt, upptäckte jag i min sökhistorik att jag hade sökt på olika tillvägagångssätt att begå självmord.

I Båstad 2011 dominerade Robin Söderling Swedish Open. Han krossade allt motstånd och körde över världssexan David Ferrer i finalen.

– Jag jämnade allt med marken, mig själv också, berättar Robin Söderling i programmet.

Vinsten blev hans sista professionella match. Han beskriver hur han kort därpå, på vägen hem till Monte Carlo, faller ned i en "bottenlös svart avgrund utan syre".

– Några timmar tidigare har jag presterat mitt livs bästa tennis, dessutom på hemmaplan. Men det var tydligen bara en dödsryckning.

Ökad press

Tennisen hade varit hela hans liv, men under 2009, då han stod på toppen av sin karriär, hade en okänd ångest börjat smyga sig på. Med framgången ökade pressen, berättar Robin Söderling i "Sommar".

– Det fanns bara tre spelare som det knappt var okej att förlora mot. Resten skulle jag bara slå. Annars var det dåligt, då var man misslyckad, en förlorare.

Till slut blev det för mycket. Hjärnan körde slut på kroppen, och 2011 konstaterade läkaren att han hade fått körtelfeber. Det var det som till sist fick det att ta stopp.

– Mitt immunförsvar var så nedtränat att kroppen hade lagt av när jag fick körtelfeber.

Sex och ett halvt år

Efter pausen 2011 kom han aldrig tillbaka till proffstennisen. 2015 meddelade han att karriären var slut, vid 31 års ålder. Han hade då insett att det krävdes ett riktigt steg bort från tennisen för att bli frisk. Det tog sex och ett halvt år att bli återställd psykiskt, berättar Robin Söderling.

Men vägen dit var svår.

– Vid ett tillfälle, då jag var mer sansad än normalt, upptäckte jag i min sökhistorik att jag hade sökt på olika tillvägagångssätt att begå självmord. Jag minns inte ens att jag tänkt tanken, men tydligen hade jag varit där och vänt. Jag hade aldrig någonsin velat dö, men allt var bättre än detta liv som var en skenande färd ner i ett ändlöst, brinnande inferno.

Nu har han "kommit ikapp samtiden", och hunnit lära sig något som inte handlar enbart om tennis. Förstått att det finns också annat i livet.

– Vi hör sällan om den psykiska ohälsan i den yttersta världseliten. Därför ville jag berätta detta i dag. Alla ni som ger er in i idrotten, och era föräldrar, kör hårt och ta det lugnt. Idrotta och dröm gärna. Om du lyckas – behåll perspektivet. Och skaffa dig ett liv, som jag har gjort först nu.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Här finns också hjälp:

Mind självmordslinjen: telefon 90101, chat.mind.se, mejlsvar@mind.se

Jourhavande präst: telefon 112.

Jourhavande medmänniska: telefon 08-702 16 80.

1177 Vårdguiden: Kan ge information om närmaste psykiatriska mottagning.

Röda Korsets stödtelefon: telefon 0771-900 800.

Äldrelinjen: telefon 020-22 22 33.

Kvinnofridslinjen: telefon 020-50 50 50. För den som utsatts för hot eller våld.

Källa: mind.se

FAKTA

Fakta: Robin Söderling

Född: den 14 augusti 1984 i Tibro (35 år).

Bor: Stockholm.

Gör: Sveriges Davis Cup-kapten i tennis och driver det egna företaget RS.

Blev proffs: 2001.

Slutade: 2015.

Bästa singelrankning: Fyra (2010).

Titlar: Båstad, Marseille, Rotterdam, Brisbane 2011. Paris, Rotterdam 2010. Båstad 2009. Lyon 2008. Milano 2005. Lyon 2004.

Inspelade pengar: Cirka 10,5 miljoner dollar, motsvarande drygt 103 miljoner kronor i nuvarande växelkurs.

Inrikes

Hon vägde som ett halvt smörpaket

Luna Jeffries vägde bara 269 gram när hon föddes. Nu har hon fått komma hem efter sex månader på sjukhus. Arkivbild.
Luna Jeffries vägde bara 269 gram när hon föddes. Nu har hon fått komma hem efter sex månader på sjukhus. Arkivbild.
Foto: Jae C. Hong/AP/TT
Inrikes
Inrikes Efter komplikationer under graviditeten föddes Luna Jeffries i vecka 26 och vägde bara 269 gram, inte mycket mer än ett halvt smörpaket.
Hon sägs vara det minsta barnet i Sverige som överlevt – och nu har hon fått komma hem, berättar NA.

Efter ett halvår på sjukhus har föräldrarna Josephine Eldh och Alexander Jeffries i Hallsberg fått hem sin dotter. I dag väger hon ungefär vad ett nyfött barn brukar väga, omkring 3,5 kilo.

– Hon är den minsta i Sverige någonsin har vi fått veta, och den tredje minsta i världen som överlevt, berättar föräldrarna.

Luna är fortfarande kopplad till en syrgaskoncentrator, som ger henne koncentrerat syre, men i övrigt syns inte att hon föddes så mycket för tidigt.

– Det här är ingenting mot förut. När hon var som sjukast var Luna uppkopplad på tio olika pumpar, med tre infarter. I dag har hon bara syrgas plus näringsdropp.

Luna var beräknad att födas den 11 april i år, men redan i december upptäcktes att hon inte växte som hon skulle.

– Jag var i vecka 24 plus sex dagar, men hon var mycket mindre än vad hon borde ha varit. Av någon anledning var flödet till navelsträngen strypt, och hon hade inte vuxit som hon skulle, säger Josephine Eldh.

Paret kördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård och den 30 december valde man att plocka ut henne.

Trots att det nu gått sex månader är det fortfarande mycket som är ovisst kring hur Luna kommer att utvecklas.

– Vi får ta det som det kommer, och så här långt känns allt bra. Hon följer med blicken, reagerar på ljud och lyfter på huvudet om hon ligger på mage.

Lilla Saybie sägs vara det minsta barn i världen som överlevt. Hon vägde 245 gram vid födseln. Arkivbild.
Lilla Saybie sägs vara det minsta barn i världen som överlevt. Hon vägde 245 gram vid födseln. Arkivbild.
Foto: AP/TT

FAKTA

Fakta: För tidigt födda

Det föds omkring 7 000 barn för tidigt i Sverige varje år. Barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt födda.

De för tidigt födda delas in i tre grupper:

• måttligt för tidigt födda, före vecka 37

• mycket för tidigt födda, före vecka 32

• extremt för tidigt födda, före vecka 28

Det finns totalt i Sverige omkring 100 000 barn och ungdomar mellan 0-18 år som är för tidigt födda.

Det minsta barnet i världen som överlevt är troligen en flicka i USA som föddes i december 2018 och vägde 245 gram.

Källa: Prematurförbundet, AP

Malmö

Polisen söker tips efter våldtäktsförsök

Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö En kvinna blev överfallen av en ensam gärningsman på Linjeettgatan i Malmö under natten mot söndag. Polisen utreder händelsen som försök till våldtäkt.

– Vi är väldigt intresserade av tips i det här ärendet, säger Evelina Olsson, presstalesperson hos Skånepolisen.

Det var vid klockan tre på natten som kvinnan överfölls av mannen på Linjeettgatan.

– Han ska ha sparkat henne i ansiktet och i magen och försökt våldta henne, berättar Evelina Olsson.

– Men av okänd anledning avbryter han och springer från platsen i riktning mot Zenithgatan, fortsätter hon.

Kvinnan ska, enligt polisen, ha undersökts av ambulanspersonal på plats men inte behövt föras till sjukhus.

Tipsa 114 14

Polisen söker vittnen och iakttagelser från platsen i samband med händelsen.

Den misstänkte gärningsmannen beskrivs av kvinnan som smal, cirka 175 centimeter lång och med svart, kortklippt krulligt hår. Vid tidpunkten för överfallet ska han ha varit klädd i mörka kläder.

– Har man gjort några iakttagelser eller hört något härifrån under natten får man gärna höra av sig till oss, säger Evelina Olsson.

Om du har sett eller hört något ska du ringa polisen på telefonnummer 114 14.

Bokrecensioner

Om mörka brott och mörka grannskap

Anders Roslund är aktuell med Sovsågott.
Foto: Emil Eiman Roslund
Kultur och nöje
Deckarspalten Dubbelt skånskt blir det i veckans Deckarspalt med recension av Kristianstadsfödda Anders Roslunds Sovsågott och Löddeköpingebon Mattias Edvardssons Goda grannar.

2004 debuterade journalisten Anders Roslund och kriminalvårdsdebattören Börge Hellström med den omskakande kriminalromanen Odjuret som börjar i huvudet på en pedofil och mynnade ut i skarpt formulerade frågor kring brott och straff och vad som händer när man tar lagen i egna händer.

Duon Roslund & Hellström blev snabbt synonyma med aktuella, samhällskritiska och välresearchade kriminalromaner om ämnen som trafficking, dödsstraff, gatubarn och gängkriminalitet. 2017 dog tragiskt nog Börge Hellström och Anders Roslund har efter det själv fortsatt serien om den tungsinta och Siw Malmkvist-älskande kriminalkommissarien Ewert Grens som ofta samarbetar med infiltratören Piet Hoffman.

Försvunnen flicka

I nyutkomna Sovsågott (Albert Bonniers förlag) återvänder Anders Roslund till ämnet för debutboken, men ur ett delvis annorlunda perspektiv. Han tar med läsarna in i det mörkaste mörka - barnsexbrott som handelsvara på nätet. Allt börjar med ett möte på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Ewert Grens besöker sitt livs kärlek Annis grav och träffar en kvinna som sörjer sin dotter vid en grav med en tom kista. Kvinnan berättar att dottern försvann spårlöst från ett parkeringshus när hon var fyra år.

Mötet gör starkt intryck på Grens och när han börjar titta närmre på fallet leder det honom vidare till ytterligare en försvunnen flicka. Envist och smått maniskt, kanske för att täcka över tomheten i sitt eget liv och ångesten inför kommande pension, gräver Grens vidare trots att hans chef förbjuder honom och till slut tvingar honom att ta semester. Bilden av en sluten men omfångsrik pedofilring börjar träda fram och jakten på de ytterst ansvarig leder Grens vidare först till Danmark och sedan till USA och naturligtvis behöver han Piet Hoffmans hjälp.

Sovsågott är oupphörligt spännande men inte för en sekund trillar den över åt lättsam krimunderhållning. Brottens vidrighet och barnens utsatthet understryks av Roslunds skildringar av hur det påverkar poliser att varje dag jobbar med den här typen av brott och av hur till och med den härdade infiltratören Piet Hoffman ryggar för att ge sig in i den här världen.

Porträttet av Ewert Grens går denna gång djupare än tidigare och visar utan förskoning vad ensamhet, sorg utan slut och ett envist blundande för tidens gång kan göra med en människa. Just kombinationen av nagelbitande spänning - och stundtals rejäl action - och starka porträtten av så väl utredande poliser som anhöriga och Grens och Hoffman gör det här till krimpoesi i de allra mörkaste toner.

Mattias Edvardsson är aktuell med Goda grannar.
Foto: Gabriel Liljevall

Inledande rivstart

Med Goda grannar (Forum) följer Mattias Edvardsson upp den stora succén med thrillern En helt vanlig familj från 2018. Formen följer samma mönster - även i Goda grannar finns tre berättare som turas om att ge olika perspektiv på samma historia som utspelas i flera tidsplan. Men om En helt vanlig familj lade fokus på de allra närmsta relationerna i en familj i mötet med ett brott vidgar Edvardsson denna gång berättarperspektivet till ett grannskap och låter oss vara med när brottet sker.

Mikael och Bianca och deras två barn har flyttat från Stockholm till ett villaområde i det lilla samhället Köpinge strax utanför Lund. Här lever man nära inpå sina grannar och skvaller och intriger frodas. Allt detta får vi veta efter hand men inledningen är en riktigt otäck rivstart där Mikael möts av blåljus när han kommer hem från en vanlig dag på jobbet. På parkeringsplatsen utanför deras villaområdet ligger Bianca påkörd och svårt skadad och det är deras närmaste granne Jacqueline som kört på henne.

Härifrån fortsätter berättelsen sedan att växla mellan nuet där Mikael, barnen och grannarna hanterar konsekvenserna av olyckan och tillbakablickar mot det som leder fram till krocken. Frågan är naturligtvis om det verkligen var en olycka som Jacqueline hävdar? Förutom Mikael är berättarna just Jacqueline och så hennes tonårige son Fabian.

Mörker i det vardagliga

Precis som i En helt vanlig familj hittar Edvardsson skickligt rätt ton för var och en av berättarna - inte minst tonåringen Fabian - och skildrar också med klaustrofobisk närvaro relationer som blir allt mer tilltrasslade och infekterade.Och han kan verkligen det här med hitta mörker och obehag i det vardagliga, det vi alla känner igen.

Goda grannar är sträckläsning som får en att se på sina egna grannar med allt mer misstänksamma ögon och tycka att Carin Mannheimers klassiska radhusdrama Svenska hjärtan är rena komedin. Visst är Goda grannar stundtals lite väl nära att falla över i en allt för schablonartad skildring av några av människorna runt den lilla innergården i Köpinge men det köper man med tanke på att det här är ytterligare ett bevis på att Mattias Edvardsson är på väg att mejsla ut sin alldeles egna plats i den den svenska deckargenren.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Kultur och nöje

Tv-program bröt mot strandskyddet

Frida Wallberg hemma i Åtvidaberg. Arkivbild.
Frida Wallberg hemma i Åtvidaberg. Arkivbild.
Foto: MAJA SUSLIN / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Produktionsbolaget bakom Kanal 5:s "Sofias änglar" byggde ett utegym och ett attefallshus åt den tidigare proffsboxaren Frida Wallberg – trots att man bröt mot strandskyddet och hade fått nej av kommunen, skriver Corren.

Frida Wallberg bor utanför Åtvidaberg vid sina föräldrar sedan hon drabbades av en hjärnblödning som avslutade hennes karriär 2013.

I programmet berättade hon om sina problem med hälsan och sina ekonomiska problem, och fick hjälp med att renovera. Men nybyggena, som programmet också fixade, hade fått avslag av kommunen.

Programmet sändes i januari, men redan i november förra året kom en anmälan till byggkontoret i Åtvidaberg. Resultatet blev att attefallshuset flyttades och utegymmet revs efter hot om vite.

– Det blev bara mer huvudvärk av allt. Det blev jobbigt för mina föräldrar som äger marken. Vi hade fått veta att det inte skulle vara något problem att bygga vid sjön, säger Frida Wallberg till Corren.

Coronaviruset

Mamman: Jag var så rädd för viruset

Många föräldrar lät sina barn vara hemma när coronaviruset började spridas i Sverige. Arkivbild.
Många föräldrar lät sina barn vara hemma när coronaviruset började spridas i Sverige. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Många föräldrar höll sina barn hemma från förskolan när coronaviruset började spridas i Sverige. En av alla föräldrar som valde att göra så är Deeqo Ibrahim Sharif.
– Jag var så otroligt rädd för smittan, säger hon.

Deeqo Ibrahim Sharif i Göteborg har tre barn i förskoleålder. De två äldsta är nu tillbaka på förskolan Skolspåret, men yngste sonen har hon fortfarande hemma.

– Mina två äldsta barn var hemma med mig i två månader när smittan spreds. De är tillbaka på förskolan nu, men min yngsta son är bara två år och får fortfarande vara hemma med mig, säger hon.

Hon berättar att beslutet att hålla barnen hemma grundande sig i rädsla över att någon i familjen skulle smittas av covid-19.

– I början var jag otroligt rädd eftersom jag inte visste hur smittan spreds och vilka som kunde drabbas. Jag gick inte ut och stannade bara hemma. Men nu känns det bättre och jag är inte lika rädd och stressad, även om jag fortfarande är orolig.

Nyheter på flera håll

Hon tyckte också att det var svårt att avgöra om och hur smittan kunde spridas på förskolan.

– Barnen är så nära varandra och träffar varandra under hela dagen. Nu är det mer tydliga regler kring att de ska var hemma om de är sjuka.

Deeqo Ibrahim Sharif berättar att det också var svårt att veta vilken information hon skulle följa.

– En del länder säger en sak och Sverige en annan. Jag följde nyheter från flera håll och det var förvirrande. Min kusin som bor i närheten höll också alla sina barn hemma och många andra i mitt område gjorde samma sak, säger hon.

Deeqo Ibrahim Sharif är långt ifrån ensam. Föräldrar i hela landet har valt att ha sina barn hemma från både för- och grundskolan av olika anledningar. Det kan vara allt från en generell oro till att man har personer inom riskgrupper i familjen.

Utöver det har Folkhälsomyndigheten manat samtliga att stanna hemma vid minsta symptom på covid-19.

Tillbaka i höst

I vissa kommuner, däribland Alvesta och Växjö och Huddinge, vädjade man till och med till föräldrar att hålla friska barn hemma från förskolan under en period på grund av personalbrist.

Deeqo Ibrahim Sharif säger att hon är inställd på att alla barnen till slut kommer återvända till förskolan.

– Ja, jag ser framför mig att alla är tillbaka i höst. Men så länge det fortfarande är kaos kring coronaviruset, så vågar jag inte, säger hon.

Carin Fock/TT

FAKTA

Fakta: Rätten till förskola

Varje kommun i Sverige ska kunna erbjuda förskola till barn som är bosatta i landet, normalt från och med ett års ålder.

Hur mycket barnen ska få gå i förskolan bedöms med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

Det senare kan exempelvis vara att barnets föräldrar är långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade.

Om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn ska förskola från och med ett års ålder erbjudas under minst tre timmar per dag, alternativ 15 timmar i veckan.

Barn ska också få gå i förskolan om de behöver särskilt stöd i sin utveckling på grunda av olika skäl.

Kommunen ska erbjuda minst 525 timmars förskola om året från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år.

Källa: Skolverket

Inrikes

Coronatapp: 9 av 10 förskolebarn hölls hemma

Förskolläraren Elin Ivarsson säger att det är barn som inte kommit tillbaka till förskolan före sommaren.
Förskolläraren Elin Ivarsson säger att det är barn som inte kommit tillbaka till förskolan före sommaren.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Många förskolor tömdes på barn och när covid-19 började spridas i Sverige.
I utsatta områden runt om i landet larmades det om hög frånvaro bland barnen – på en del håll uppemot 90 procent.
– Vi är fortfarande inte tillbaka på normal verksamhet, säger Elin Ivarsson, förskolelärare i Göteborg.

Det är en dyster bild som målas upp på flera av landets förskolor under de veckor i mars då coronaviruset på allvar kom till Sverige. På vissa förskolor i Enköping var nästan 80 procent av barnen borta. I Göteborg och Linköping syntes drygt 90 procents frånvaro i vissa stadsdelar. Stockholm har ingen samlad statistik för staden, men i exempelvis stadsdelen Spånga-Tensta hade man i snitt 70 procents frånvaro i mars.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vittnar ett 20-tal kommuner om att det varit glest bland förskolebarnen under delar av pandemin. Många av förskolorna där frånvaron varit hög ligger i områden som klassas som socioekonomiskt utsatta.

Allra högst frånvarotal var det i mitten och slutet av mars, berättar de kommuner som TT har pratat med.

I Göteborgs kommun uppmättes ett medeltal på cirka 60 procents frånvaro bland barnen på samtliga kommunala förskolor under några marsveckor. I socioekonomiskt utsatta områden, som Angered och Bergsjön, var siffran nästan 90 procent.

– Även andra dagar om året är det lägre närvarotal här – men inte så här slående skillnader, absolut inte, säger Eva Jakobsson, strategisk chefskoordinator vid förvaltningsledningen, samt samordnare för covid-19.

Hon poängterar att det på många håll har gått tillbaka till mer normala närvarotal nu, men förskolorna i de utsatta områdena släpar efter. När elva veckors mätning gjorts var medeltalet 23 procents närvaro på vissa förskolor.

– Det är lågt. I andra delar av staden har vi nästan full närvaro och det har aldrig varit under 50 procent under pandemin. Det är en väldig spridning, konstaterar Eva Jakobsson.

Borta mer än halva terminen

Förskolläraren Elin Ivarsson i Göteborg jobbar på Skolspåret i Hjällbo, som ligger i Angered.

– Vi har barn på varje avdelning som inte kom tillbaka före sommarlovet. Det betyder att de varit borta mer än halva terminen, vilket är starkt oroande. För många av barnen här är förskolan den enda platsen där de möter det svenska språk i tal, skrift och lek. Tappar man det under så lång tid, så påverkar det språkutvecklingen, säger Elin Ivarsson.

De första veckorna av pandemins intrång i Sverige var det bara en tredjedel av barnen som dök upp. En enskild dag var det endast fyra av 60 barn som kom till förskolan.

– Föräldrarna är oroliga för smittan och många lyssnar inte på svenska nyheter. Då kan det vara svårt att veta vilka råd som ska följas om man i stället lyssnar på den information som kommer från andra länder, där det är andra regler som gäller. Jag upplever också att det är många i vårt område som bor i generationsboende, med far- och morföräldrar, och då vill man inte ta hem smittan, säger Elin Ivarsson.

Stora utmaningar

Hon tycker att det har legat ett stort ansvar på förskolepersonalen att informera och locka tillbaka barnen.

– Det har känts tungt. Det är klart att vi har den närmsta kontakten med föräldrarna, men det hade varit bra med mer tydligare instruktioner om vad vi ska säga. Jag tycker det borde gjorts en extra ansträngning för just de här områdena, säger Elin Ivarsson.

I flera kommuner har man gått ut med kampanjer på olika språk för att tala om vad som gäller: är barn friska ska de vara på plats.

I Enköpings kommun hölls runt 80 procent av barnen hemma i början av pandemin. Då gjordes bland annat informationsfilmer på andra språk än svenska.

– Det var generellt hög frånvaro bland de flesta av våra förskolor. Men när barnen på de flesta ställen sedan kom tillbaka, stack frånvarotalen för en del förskolor i vissa områden ut. Vi såg att tappet var störst i socioekonomiskt utsatta områden, säger Elisabeth Ståhl, verksamhetschef för förskolan.

Stora konsekvenser

I Linköpings kommun låg frånvaron under några veckor på uppemot 80–90 procent i socialt utsatta områden.

– Nu har vi sjunkit till runt 40 procent i de utsatta områdena, men det är fortfarande högre än andra områden här, säger Christel Horsak, avdelningschef för för- och grundskolan i Linköping.

Men det går inte att ställa direkta krav på föräldrar till förskolebarn, eftersom det inte råder någon skolplikt.

Linda Edman, rektor för två förskolor i Angered i Göteborg, poängterar dock att coronapandemin kan få stora konsekvenser för många barn om den håller i sig länge.

– Vi vet att många av våra barn i området har utmaningar för att klara sig igenom skolan. Då är det viktigt att de får tidiga insatser med utveckling och lärande.

Carin Fock/TT

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Barn och covid-19

Bland de konstaterat smittade fallen av covid-19 i Sverige är en mycket låg andel barn i åldrarna 0-19 år. Barn löper lägre risk att bli allvarligt sjuka och uppvisar i de allra flesta fall mildare symtom jämfört med vuxna.

Den kunskap som finns i dag visar på att smittspridning mellan barn sker i mycket begränsad omfattning. Spridning inom skolans verksamheter är väldigt ovanligt.

Mot bakgrund av det så har Folkhälsomyndigheten bedömt att man inte ska stänga för- eller grundskolor under pandemin.

Att stänga dem skulle få negativa konsekvenser för samhället, hävdar myndigheten. Exempelvis då många föräldrar som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga funktioner skulle tvingats stanna hemma och ta hand om sina barn.

Källa: Folkhälsomyndigheten

NÄSTA ARTIKEL