Kultur

2017 – ett deckarår att längta efter

Artikel Kultur och Nöje I Deckarspalten tar Gunilla Wedding en tjuvtitt på deckaråret 2017.

Januari Först ut på det nya deckaråret är Anders Roslund och Stefan Thunberg som i En bror att dö för (Piratförlaget) fortsätter sitt spännande utforskande av verklighetens Militärliga och av såriga relationer mellanbröder och fäder och söner.

Ytterligare ett deckarförfattande par är aktuella i januari – Camilla Grebe och Paul Leander Engström som kommer med tredje delen i sin Moskva Noir-serie. I Den sovande spionen (Massolit) återvänder deras huvudperson Tom Blixen till Sverige efter många år i Ryssland och börjar arbeta för kraftbolaget Swekraft. Efter ett möte med en rysk tjänsteman insjuknar företagets vd i poloniumförgiftning och Tom Blixen måste till slut avvärja så väl en konflikt mellan Sverige och Ryssland som en eventuell kärnkraftskatastrof.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Efter skadorna – Kristianstad trippelvärvar

Kristianstads tränare Elísabet Gunnarsdóttir. Arkivbild.
Kristianstads tränare Elísabet Gunnarsdóttir. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Sport
Sport

Damallsvenska Kristianstad har drabbats av flera tunga avbräck under säsongen. Nu förstärker tabelltrean med tre nyförvärv.

Moa Olsson och Elise Kellond-Knight är korsbandsskadade sedan tidigare och i förra veckan bröt försvararen Mia Carlsson benet.

Nu värvar Kristianstad tre nya spelare. Den amerikanska försvarsduon Hailie Mace, 24, och Lauren Barnes, 31, kommer från North Carolina Courage respektive OL Reign i den nordamerikanska proffsfotbollsligan NWSL. Mace uppges också kunna spela som anfallare.

Dessutom plockar man ytterligare en försvarare, den 24-åriga tyskan Franziska Jaser från schweiziska FC Basel.

"Tre bra spelare som kommer betyda mycket för oss", säger tränare Elísabet Gunnarsdóttir i ett pressmeddelande.

Inrikes

Polisen: Explosion i Malmö kunde ha dödat

Polisens bombtekniker undersöker entrén till en butikslokal på Claesgatan vid Möllevångstorget i Malmö efter en detonation natten till fredagen.
Polisens bombtekniker undersöker entrén till en butikslokal på Claesgatan vid Möllevångstorget i Malmö efter en detonation natten till fredagen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Vad som misstänks vara en hemmagjord bomb orsakade en kraftig explosion vid entrén till ett växlingskontor på Möllevångstorget i Malmö natten till fredagen.
– Risken för att någon skulle komma till skada var stor, säger Calle Persson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Smällen hördes över ett stort område i Malmö strax efter klockan 03 och flera personer från olika delar av staden larmade, enligt polisen.

Till Sydsvenskan uppger Calle Persson under fredagseftermiddagen att det troligtvis rör sig om en hemmagjord sprängladdning, i och med hur kraftig explosionen var.

– Det har varit så pass farligt att om någon hade passerat när det exploderat hade det blivit stora personskador, kanske att liv hade gått till spillo, säger han till tidningen.

Skadorna på fastigheten har begränsats till trappan vid ingången till växlingskontoret. Dessutom har bilar utanför fått skador, men ingen person har hittats skadad. Polisen ser allvarligt på att explosionen skedde på en sådan offentlig plats.

– Det här är en av de platser i Malmö som kanske är mest vältrafikerad eftersom folk tar den vägen hem från krogen eller liknande. Så risken för att någon skulle komma till skada var stor, säger Calle Persson.

En anmälan om allmänfarlig ödeläggelse har upprättas.

Sport

Janogy redo för comeback: "Ska bli kul"

Piteås nyförvärv Madelen Janogy (jacka i mitten) är redo för comeback. Arkivbild.
Piteås nyförvärv Madelen Janogy (jacka i mitten) är redo för comeback. Arkivbild.
Foto: Pär Bäckström/TT
Sport
Sport Madelen Janogy mår bättre. Så pass bra att hon nu är redo att spela fotbollsmatcher i Piteå igen.
– Det ska verkligen bli kul, säger hon till TV4:s Fotbollskanalen.

I våras tog Janogy en paus från fotbollen på grund av sömnproblem och psykisk ohälsa.

Hon valde att bryta sitt kontrakt med tyska storklubben Wolfsburg och har sedan dess jobbat sig tillbaka med fokus på att må bra igen, men med förhoppningen att återvända till fotbollsplanen.

Häromveckan blev hon klar för comeback i damallsvenska Piteå.

På söndag kan 24-åringen göra sin första match på fem månader i bortamötet med Eskilstuna.

– Det ska verkligen bli kul att spela igen. Det var ett tag sedan, säger Janogy till Fotbollskanalen.

Anfallaren berättar att hon mår bättre nu än tidigare.

– Nu är det fler bra dagar. När jag tog en timeout från fotbollen var det inte alls så här bra. Då var det många dåliga dagar och mycket problem med sömnen.

– Men det är klart, alla dagar är ännu inte bra hela tiden. Det finns fortfarande dagar som kan vara jobbiga. Men det är ändå en stor skillnad om man jämför med hur jag mådde för några månader sedan, säger hon.

Senast Janogy spelade fotbollsmatch var med landslaget i Algarve Cup i Portugal den 10 mars.

Hon har gjort några träningar med Piteå och är inte helt säker på formen.

– Nej, svårt att veta exakt. Det har känts ganska bra, men det är klart att flåset kommer lite snabbare nu, säger Janogy.

Piteå ligger just nu sjua i tabellen.

Lund

Badet i byn firar 50-årsjubileum

Mattias Petersson från Flyinge by tycker att badet har allt som man kan förvänta sig.
Foto: Joakim Stierna
Lund
södra sandby Den 15 maj 1970 invigdes friluftsbadet i Södra Sandby. Det är lite mer än 50 år sedan, men på grund av coronakrisen väljer kommunen att fira först nu denna lördag, den sista dagen badet är öppet för allmänheten.
Mattias Petersson badade på fredagen tillsammans med dottern Iris Heurlin, 5 år.
Foto: Joakim Stierna
Denna sommar är Mathilda Ohlsson och Kirill Zakharov verksamhetsledare. De berättar hur mycket badet betyder för Sandbyborna.
Foto: Joakim Stierna
Kommunens badchef Magnus Haara hoppas att badet ska få glädja byborna i ytterligare 50 år.
Foto: Joakim Stierna
Barnbassängen är det senaste tillskottet på badet.
Foto: Joakim Stierna
Varför åka till stranden när man kan bada och sola på friluftsbadet i Södra Sandby? Men det gäller att hålla avstånden i dessa tider av pandemi.
Foto: Joakim Stierna

– Vi går inte ut med detta och jubilerar med pompa och ståt. Vi är fortfarande mitt i en pandemi. I annat fall hade vi nog haft gratis inträde, hoppborg och ansiktsmålning. Nu firar vi istället lite mer stillsamt genom att bjuda på isglass och fika. Det passar bra att göra detta den sista lördagen, säger Magnus Haara, badchef i Lunds kommun.

Men badet kommer nog ändå att få många gäster, även utan marknadsföring om jubileet, tror Matilda Ohlsson, som tillsammans med Kirill Zakharov är verksamhetsledare för Sandbybadet.

– Det är sista helgen för säsongen och det ska bli 29 grader, säger hon.

Magnus Haara har försökt att få fram lite fakta om Sandbybadets tillkomst och bilder från den tiden, men han har inte hittat något i kommunens arkiv. Inte heller vet han mycket om hur badet har utvecklats genom åren.

Christer Sörleden, verksamhetsutvecklare, tror detta kan ha något att göra med kommunsammanslagningen. Södra Sandby var en egen kommun fram till 1974 och det var vanligt att mindre kommuner, inför sammanslagningen, passade på att satsa ekonomiska reserver på projekt som kom de egna invånarna till gagna. Christer Sörleden betonar att han inte har några belägg på att detta var historien bakom Sandbybadet.

Året säsong har varit bra för Sandbybadet, som liksom de andra anläggningar av samma slag är undantaget regeln om maximalt 50 besökare.

– Som friluftsbad är vi väderberoende. Juni och augusti har vi haft väldigt många besökare. Det märks att folk har hemester, säger Kirill Zakharov.

De senaste åren har friluftsbaden successivt har tagits över organisatoriskt av Högevall. Badet i Veberöd är undantaget. Det drivs fortfarande av scouterna.

– Mycket har förändrats genom detta. Vi har fått nya rutiner, som i kundbemötande och städning. Som badvärd är vi levande marknadsförare, säger Kirill Zakharov.

Inför årets säsong har Sandbybadet också fått en ny bastu, och alla friluftsbaden har uppgraderats med liftar för funktionshindrade, vilket förbättrat tillgängligheten.

Magnus Haara har under sitt första år som badchef märkt hur mycket baden betyder för invånarna.

– Friluftsbaden är som oaser. De är oerhört omtyckta. Vi vill att kommunen fortsätter att erbjuda den servicen och förhoppningsvis kommer vi att sitta här om 50 år och fira 100-årsjubileet.

Malmö

Räliga drycker ackompanjerar äcklig mat

Man bakom bardisk med olika flaskor
Andreas Ahrens med några av dryckerna som kan betraktas som äckliga, beroende på vem du är och var du kommer ifrån.
Foto: Jeanette Thelander
Malmö
Malmö Nu får mask-osten, den ruttna hajen och haggisen sällskap av alkoholhaltiga, riktigt räliga drycker. Museet för äcklig mat i Caroli köpcentrum utökar sin meny med dryckjom.

– Vi kommer att ha 18 olika alkoholhaltig drycker i den första dryckesutställningen, berättar museidirektören Andreas Ahrens, framöver blir det andra teman som präglar utställningen.

På disken där några smakprov från den kommande utställningen står uppställda är en behållare särskilt iögonenfallande. Det är en bärnstensfärgad vätska med små obestämbara varelser på botten. Vid en närmare inspektion visar det sig vara möss. Receptet låter som något taget ur en samling häxbrygder från medeltiden och dess verkan tycks minst lika tillförlitlig:

100 musungar, max en dag gamla dränkta i risvin.
Foto: Jeanette Thelander

– Det är musvin från Kina, förklarar Andreas Ahrens. Man tar 100 nyfödda möss, högst en dag gamla, de får inte ha hår på kroppen. Sedan häller man över risvin och låter det dra. Man dricker det inte till maten precis, det är mer som medicin. Det sägs vara bra för levern.

Inträdesbiljetten till museet för äcklig mat är utformad som en spypåse och ja - det händer att folk behöver använda den.

– Hittills har det hänt 96 gånger. En belgisk journalist som var här en hel dag behövde använda den flera gånger. Men han var heroisk och fullföljde hela dagen och provsmakade allt.

Bäverhojt gjort av bland annat analkörtlarna från bäver och inträdesbiljett i form av spypåse (ja, de kommer till användning emellanåt).
Foto: Jeanette Thelander

En del av dryckerna kan man på eget bevåg avsmaka efter museibesöket. Bland de räliga dryckerna finns till exempel både Gammeldansk och Fernet Branca, liksom en malörtssnaps från USA.

– Vi tycker kanske inte att de är så märkvärdiga, men kommer man från ett annat land tycker man den bittra smaken är fullkomligt vidrig. Och det är kanske inte så konstigt egentligen, bittra ämnen ute i naturen är som regel giftiga. Och den här typen av drycker måste man lära sig dricka, det är nog ingen som tycker det är gott från första början, säger Andreas.

På museet finns även jäst stomjölk, kumys, som var en av Leo Tolstojs favoritdrycker. Den kan jäsas två gånger beroende på hur stark man vill att den ska vara.

Jäst stomjölk, uppskattat av bland andra Leo Tolstoj.
Foto: Jeanette Thelander

Bland de dyrare dryckerna finns också myr-gin, där varje flaska förutom gin också innehåller extrakt från 62 myror och kostar ungefär 3000 kronor flaskan.

På tal om dyrt, finns även öl bryggd på halvfermenterade kaffebönor, samma bönor som man gör världens dyraste kaffe av, kopi luwak. Palmmårdar äter kaffebönorna och bajsar ut dem halvsmälta, sedan plockas de, tvättas och används alltså till både kaffe och öl.

– Men man måste se upp så att det är etiskt producerat, säger Andreas Ahrens. Man har avslöjat att det finns palmmårdar som hålls i fångenskap under väldigt otrevliga förhållanden. Men det här ölet kommer från djur som lever i det fria.

Skål med bajskorvar, mestadels bestående av kaffebönor
Bajs från den indiska palmmården. När den äter kaffebönor passerar de nästan intakta genom matsmältningssystemet och kaffet som bryggs på de halvsmälta bönorna är världens dyraste. Nu finns även öl bryggd på bönorna.
Foto: Jeanette Thelander

Att den mänskliga uppfinningsrikedomen är stor när det handlar om att komponera både mat och dryck ges otaliga bevis för på museet. Här finns till exempel även prov på ryskt rakvatten och parfym som förvandlades från toalettartiklar till dryck när man försökte begränsa alkoholtillgången i Ryssland genom att höja priserna på vanlig sprit.

– Tyvärr innehöll rakvattnet metanol och det var flera tusen som dog, berättar Andreas Ahrens.

Någon brist på utställningsföremål lär museet, som enbart håller öppet på helger i dessa coronatider, inte ha inom överskådlig framtid. Besökarna delar nämligen gärna med sig av sina bästa tips på äckliga saker de ätit och druckit.

Man och kvinna sorterar postit-lappar vid bardisk
Andreas och Judith Ahrends sorterar bland alla tips som besökarna lämnar på äcklig mat och dryck.
Foto: Jeanette Thelander
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Hörby

Ägaren är själv arkitekt

Värnets ägare, Christer Rosenlöf, är arkitekt och är själv bosatt i Hörby kommun. När han var arkitektstudent blev han så fascinerad av det gamla värnet att han köpte tomten med byggnaden.
Foto: Toomas Laagus
Hörby
SÖDERTO/ÖSTRA SALLERUP Värnets nuvarande ägare är arkitekt och är bosatt i Hörby kommun. Det var den fascinerande arkitekturen som gjorde att Christer Rosenlöf en gång köpte det gamla skyddsvärnet.

Från hemmet i Östra Sallerup till skyddsvärnet i Söderto har 59-årige Christer Rosenlöf en dryg mil att köra.

Den sträckan kör han då och då för att titta till värnet och för att klippa gräset runt den den gamla hembyggda fästningen.

Värnet har varit i hans ägo sedan 1985. Eftersom han är uppvuxen i Hörby kommun kände han till byggnaden sedan tidigare. Men då på 80-talet, på arkitektskolan i Lund, gled det gamla skyddsvärnet upp som ett ämne i undervisningen.

Christer Rosenlöf minns det som att temat var säregna arkitektoniska skapelser, som var byggda av egen kraft, utan fackkunskap. Fascinationen växte och det slutade alltså med att han köpte tomten med det gamla värnet för en billig peng.

Genom åren har han tänkt att han kanske skulle inrätta någon slags sommarbostad eller ”retreat” i byggnaden, men samtidigt behålla dess säregna utseende. Men livet och arbetet har kommit emellan.

Nu ser han mest till att klippa gräset runt fästningen, så att man kan gå runt huset. Mest för att alla besökare inte ska börja trampa runt i den omgivande åkern och på så vis förarga bonden.

Han är lite kluven till att hans egendom har blivit en turistattraktion, där många inte drar sig för att klampa rakt in i byggnaden.

– Det är väl okej att man hår en runda runt värnet, men jag tar inget ansvar. Golvet på ovanvåningen är inte säkert. Det ju privat tomtmark, så man får egentligen inte gå in på tomten, även om det är ett ödehus. Men jag kan inte göra så mycket eftersom jag inte bor där.

Som arkitekt är han ändå lite imponerad av fortet som den gamle lantbruksarbetaren Karl-Göran Persson byggde.

– Han hade ju inga kunskaper men försökte ändå bygga i lite funkisstil. Han hade en egen stil och var inte så noga med rätvinklighet. Så det är ett intressant bygge. Jag tycker det är häftigt att man bygger något mot ett tänkt krig.

Sedan taket gav vika har Christer Rosenlöf märkt att det börjat rinna in vatten i byggnaden, vilket gör att förfallet tilltagit. Hans plan är att lägga nytt tag den dag tiden räcker till.

Han har själv haft kontakt med filmaren John Skoog när han gjorde en kortfilm om värnet för ett antal år sedan.

– Det är roligt att han nu vill göra en film om det hela, säger Christer Rosenlöf men blir samtidigt lite fundersam kring att fler kommer besöka värnet om det blir en hel långfilm om huset och dess ägare.

– Själv har jag inte så mycket planer för byggnaden, mer än att hålla det i ordning och kanske lägga nytt tak.

Hörby

”Värnet har blivit en turistattraktion”

– Värnet har blivit en turistattraktion, konstaterar Marie Wester. Hon och familjen bor grannar med värnet, som skymtar i bakgrunden på bilden.
Foto: Toomas Laagus
Hörby
SÖDERTO Det gamla ödehuset och värnet i Söderto är långtifrån bortglömt. Det vet Marie Wester som bor granne med byggnaden. Varenda helg kommer det nyfikna som vill titta på värnet.

Bara ett fält och omkring 200 meter skiljer det gamla värnet från huset där Marie Wester bor med sin familj.

– Det kommer en hel del för att titta på byggnaden. Den har blivit lite av en turistattraktion. Det kommer folk varje helg för att titta.

Många kommer bara för att kika, men Marie Wester har också varit med om att det spelats in musikvideos vid värnet. Vissa besökare drar sig inte för att ta en riktigt nära titt på huset.

– En del är uppe och klättrar på huset och går runt.

För egen del var det länge sedan hon själv var framme vid värnet för att kika närmare.

– Vi kallar det för ”funkishuset” i familjen. Det har blivit som ett riktmärke för oss, när folk ska hälsa på oss. ”Kör ni förbi det där värnet så har ni kört för långt”, säger vi. Jag har själv läst på lite om Karl-Göran Persson som byggde huset. Jag har fått bilden av att han var rätt stark och att vissa var lite rädda för honom.

Hörby

Hörbys egen ”prepper” hamnar på vita duken

Skyddsvärnets skapare, Karl-Göran Persson, dog redan 1975. Men legenden om honom lever vidare och hans bygge står kvar ute på åkern i Söderto.
Foto: Toomas Laagus
Hörby
SÖDERTO Lantbruksarbetaren Karl-Göran Persson ägnade årtionden åt att bygga ett skyddsvärn som skulle klara ett anfall från Sovjetunionen. Legenden om hans liv lever vidare långt efter hans död. Nu förbereder filmregissören John Skoog en långfilm om Södretobon och hans hemmabyggda fort.

I coronatider har människor börjat inse vikten av att förbereda sig för det värsta. Hyllmeter med toapapper har tömts fler och fler förvandlas till så kallade ”preppers”, som rustar sig för att stå emot de värsta kriserna och en hotande samhällskollaps.

I lilla Söderto, i trakten av Lyby, fanns en riktig föregångare till dagens ”preppers”. Där levde Karl-Göran Persson fram till sin död 1975. Men redan efter Andra världskrigets slut började han anlägga sitt hemmabyggda skyddsvärn. Sida vid sida med stugan han bodde. Till slut hade byggnaderna vuxit ihop och till sist bodde han också i sitt värn.

Skyddsvärnet, fortet, bunkern. Byggnaden har fått många namn genom åren.
Foto: Tomas Laagus

Den hemmabyggda fästningen byggde han med allt han kom över. Armeringsjärnen som höll ihop cementen kunde bestå av skrot, cykeldelar eller gamla metalldelar han hittat.

Värnet byggde han mot öster, för det var från det hållet han tänkte sig att fienden skulle komma. Rysskräcken var det som drev honom och hans primitiva skyddsvärn tänkte han skulle klara det han fruktade mest - ett anfall från Sovjetunionen. Broschyren ”Om kriget kommer” var hans lilla bibel och hans eget exemplar var sönderläst.

– Värnet har fått något nästan organiskt över sig och har blivit nästan som naturen själv, på ett väldigt spännande sätt. Det ser ut som en stor betongklump ute på ett fält. Det ser mer ut som en ruin nuförtiden, menar filmregissören John Skoog.
Foto: Toomas Laagus

”Var där som liten”

Efter hans död har fortet stått kvar där ute på ett fält i Söderto, som en ruin och ett minnesmärke.

För den nu 34-årige fimregissören Johns Skoog, uppvuxen i Kvidinge utanför Klippan, blev skyddsvärnet en del av barndomen.

– Det är en plats som jag har besökt ända sedan jag var liten, med mina föräldrar. Min mamma tog mig dit. Jag kommer ju från Kvidinge, så det var en lagom söndagsutflykt när man kom över åsen, att ha värnet som slutmål.

När han som vuxen utbildade sig till filmregissör kunde han inte släppa tankarna på det hemmabyggda skyddsvärnet, som i folkmun kallats både fortet och bunkern. År 2013 gjorde John Skoog en kortfilm om byggnaden.

Redan för sju år sedan gjorde John Skoog en kortfilm om värnet. Då träffade Skånska Dagbladet honom på platsen.
Foto: Claes Hall

Under arbetet med filmen pratade han med många äldre människor, som hade minnen av Karl-Göran Persson. Efter det har John Skoog slagit igenom som filmregissör. Men tankarna på skyddsvärnet och dess upphovsman har han inte kunnat släppa.

Skriver manus

Lite stödpengar gav honom en skjuts på vägen och tillsammans med annan manusförfattare sitter han nu och skriver ett manus som ska kretsa kring fortet och dess skapare. Manuset bygger på arkivmaterial och intervjuer som Johns Skoog också gjort själv.

– Men det är viktigt att säga att det jag gör är en fiktionsfilm. Materialet om honom är en utgångspunkt. Det är inte så att vi kommer berätta om hans liv biografiskt, från början till slut. Det är snarare så att vi tar fasta på olika händelser i hans liv.

Fortet har blivit ett besöksmål för många som fascineras av bygget och dess märkliga tillkomst.
Foto: Toomas Laagus

Han har svårt att förklara varför han inte kan sluta fascineras av särlingen som rustade sig mot en sovjetisk invasion.

– Mycket av det jag gjort hittills har handlat om människor som väljer att leva livet som de själva vill. Jag tycker det representerar en slags frihet, som upptar mig och som jag blir tagen av. Att man vågar leva livet så.

Inredningen har förfallit och träkonstruktionerna börjar murkna.
Foto: Toomas Laagus

”Snäll och stark”

Han är inte ensam om sin fascination. Åtskilliga tidningsartiklar har skrivit om värnet och dess konstruktör. John Skoog har svårt att förklara vad han själv har för bild av Karl-Göran Persson.

– Det är därför jag gör en film av honom. För att ta reda på vad min bild av honom är. Men av det jag hört och fått fram så står det klart att han var en väldigt snäll och väldigt stark person. Han han hade väldigt lätt att överdriva och var envis. När han tog sig för något så blev det ofta lite för stort, på ett eller annat sätt.

Filmregissören John Skoog slog igenom med filmen ”Säsong”. Nu riktar han blicken mot Lybytrakten och Söderto. Han vill göra en film om särlingen Karl-Göran Persson, som byggde ett eget skyddsvärn.

Trots att han var en särling verkar folk i hans närområde haft en välvillig inställning till värnets arkitekt.

– Han var väl på något sätt lite ”galen”, även om jag inte tycker om det uttrycket. Men han hade ett eget sätta att läsa tiden. Men det var också ett underlig tid.

”Fick inte bygga”

– När jag gjorde förra filmen om honom och åkte runt och pratade med folk i bygden så pratade alla med honom med en slags respekt. Men också förundran. Sedan finns det också uppgifter att folk kom och kastade sten genom hans fönster. Det var nog inte helt lätt för honom. Men allt det här är olika anekdoter, säger han och fortsätter:

– En sak som är säker är att kommunen inte ville att han skulle bygga. Han hade inte bygglov och de förbjöd handlare att sälja material till honom. Så han fick cykla längre och längre för att handla sitt material.

”En bild av 1900-talet”

John Skoog är minst lika fascinerad av själva bygget som av dess upphovsman.

– På ett sätt har han gjort ett väldigt fin bild av det moderna projektet. Blandningen av funktionalism och rädslan för krig, undergång och våld. Det kan man säga är rätt talande för hela 1900-talet och framförallt för den del av 1900-talet som han levde på.

Plats för kungen

I sitt bygge ville Karl-Göran Persson också ge plats år riktigt fint folk, om kriget kom.

– De sista åren byggde han ett rum år kungen också. Så om Stockholm föll så skulle även kungen kunna komma dit. Men han hade också gjutit in mjölkkannor i huset, för att alla som bodde i Lyby skulle kunna komma dit om kriget kom. I mjölkkannorna skulle man kunna ha sina värdesaker, Han tog sitt ansvar om kriget kom. Det är en väldigt fin idé, att man vill ta hand om alla.

Skyddsvärnet blir mer och mer ett med naturen.
Foto: Toomas Laagus

En fransk skådespelare, Denis Lavant, har redan gett klartecken till att han kan tänka sig att spela huvudrollen och gestalta Karl-Göran Perssons levnadsöde. Planen är att bygga upp en kopia av skyddsvärnet och som filmen ska spelas in i.

– Om allt går som det ska så kommer vi börja filma nästa sommar. Men i filmsammanhang är nästa sommar snart, det är nästan som att säga i morgon. I värsta fall blir det året därpå.

Efterlyser mer information

Även om filmen inte blir en exakt återgivning av Karl-Göran Persson liv så vill John Skoog ändå veta mer om honom. Därför skickar han med en efterlysning och en uppmaning att folk som har minnen av Karl- Göran Persson ska höra av sig till honom.

– Jag vill jättegärna prata med fler. Även om det inte bara blir hans liv som vi berättar om i filmen. Så det vore fantastiskt att träffa fler som har minnen av honom.

NÄSTA ARTIKEL