Opinion

Osynlig hand bakom kriget

Opinion
Opinion I snart sex års tid har Sy­ri­en splittrats i ett blo­digt in­bör­des­krig mel­lan As­sad­re­gimen och olika grupper av mot­stån­da­re, allt­ifrån IS till an­dra ji­ha­dister och den nå­got ode­fi­nie­rade ska­ra som brukar be­nämnas re­beller.

I snart sex års tid har Sy­ri­en splittrats i ett blo­digt in­bör­des­krig mel­lan As­sad­re­gimen och olika grupper av mot­stån­da­re, allt­ifrån IS till an­dra ji­ha­dister och den nå­got ode­fi­nie­rade ska­ra som brukar be­nämnas re­beller.

När vi nu ser nå­got slags slut på striderna kring öst­ra Alep­po är det vik­tigt att ha klart för sig att hu­vud­delen av staden har varit lo­jal med pre­si­denten och rege­ringen. Där­för ut­bröt ome­del­bart ju­bel­scener i större delen av Alep­po när de olika re­vol­terande grupperna änt­li­gen kö­rdes ut ur den öst­ra delen. När den USA-ledda ko­a­li­tionen an­grep Sad­dam Hus­seins Irak 2003 tog det tre vec­kor in­nan Bag­dad föll. Ku­wait­kri­get varade en månad. Nor­malt är att mi­li­tär över­lägs­en­het snabbt kan be­segra en svagare mot­stån­da­re. Så har det inte varit i Öst­ra Alep­po. Striderna började 2011. Den sy­riska armen var re­la­tivt stark och väl­ut­rus­tad. Ändå tog det åra­tal in­nan öst­ra Alep­po föll. Helt av­gö­ran­de blev dess­utom att Ryss­land en­ga­ge­rade sig mi­li­tärt från 2015.

Det är nå­got som skaver våld­samt i den en­si­diga me­die­bild som för­medlats kring hän­del­serna i Sy­ri­en.

De olika upp­rors­grupper som slagits mot den sy­riska re­gimen har varit väl­ut­rus­tade, sär­skilt IS-kri­ga­rna. Un­der flera års strider har det fö­rts in va­pen till des­sa för mång­mil­jard­be­lopp. Det har up­pen­bart funnits en osyn­lig hand som önskat och un­der­stött kriget och sett till att för­länga be­folkningens lidande. Vil­ka är des­sa cy­niska krafter?

Bilden från olika käl­lor är rätt sam­stäm­mig. Länder som Sau­di Ara­bi­en och Qa­tar har di­rekt un­der­stött upp­roret i Sy­ri­en efter­som des­sa sun­ni­mus­limska länder varit fi­ent­liga till As­sad­re­gimen och dess hu­vud­al­lie­rade, Iran. På de upp­ro­riskas sida har ock­så funnits en ohe­lig ko­a­li­tion med USA i spetsen som sett till att för­se upp­rors­ma­ka­rna med va­pen, efter­som Sy­ri­en varit i al­li­ans med Iran, ett land som USA gjort till sin hu­vud­fi­en­de. Den som vill in­for­mera sig re­kom­men­deras följa det unga stjärn­skottet i ame­ri­kansk po­li­tik, de­mo­kraten Tulsi Gabbard, som gjort sig känd som en av de hårdaste kri­tikerna av USA:s in­blandning i Sy­ri­en.

Me­di­er i väst­världen lever i dag i en fil­ter­bubbla där få av­vi­kan­de röster kan göra sig gäl­lan­de. När det gäller Sy­ri­en­rap­por­teringen är det plåg­samt tyd­ligt. Den ka­na­den­siska jour­na­listen Eva Bart­lett, som själv varit i Sy­ri­en och Alep­po flera gånger, nu senast i no­vem­ber, har gett en mot­bild som borde få om­världen att skämmas. På You­tu­be finns flera in­slag där hon med stor pe­da­go­gisk tyd­lig­het ger en ny­an­serad bild av Sy­ri­en­kon­flikten, en rik­tig ögon­öp­pnare.

En käl­la i ny­hets­för­med­lingen har länge varit Det sy­riska män­ni­sko­rätts­ob­ser­va­to­ri­et, en be­teck­ning som får det att låta som en tro­vär­dig in­sti­tu­tion. Men den­na ofta citerade käl­la är en­ligt Bart­lett i själva verket en kläd­hand­la­re i den brit­tiska staden Coventry. De hyllade ”Vita hjälmarna” i Alep­po är en­ligt hen­ne en ob­skyr or­ga­ni­sa­tion grun­dad av en brit­tisk mi­li­tär och fi­nan­sierad från väst.

Kriget i Sy­ri­en kommer att pågå länge än. Men en vik­tig sak har upp­nåtts i och med att för­söket att krossa re­gimen har miss­lyc­kats. Det är att den et­niska ren­sning som de sun­ni­mus­limska länderna har äg­nat sig åt mot shia­mus­limer, kris­tna, kopter och an­dra grupper har av­värjts. Nu borde FN borde ta ini­tia­tiv till att ut­reda vil­ka krigets fi­nan­si­ärer har varit som satt Sy­ri­en i brand, öst in va­pen och med­ve­tet skapat en av vår tids största tra­ge­dier.

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Lagfarter SkD

Fastigheten på Bokeslund Folke Svens Väg 17 i Höör såld igen – andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Leif Rickard Hansson, 36, och Leif Allan Henric Nordstedt, 38, är nya ägare till fastigheten på Bokeslund Folke Svens Väg 17 i Höör. Köpet gjordes klart i januari 2022 och priset på huset blev 1 500 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som december 2020 för 1 300 000 kronor. På fastigheten står ett mindre hus med byggår 1971 och en boyta på 63 kvadratmeter samt en stuga på 48 kvadratmeter.

Alldeles i närheten såldes så sent som för två månader sedan ett hus, på Bokeslund Folke Svens Väg 25. Där landade priset på 2 325 000 kronor för det 77 kvadratmeter stora huset.

Inrikes

Fejkbrev om vaccin skickades i regionens namn

Brev som ser ut att komma från Region Västerbotten har skickats ut till skolor i Skellefteå. Breven ska ha uppmanat till att inte vaccinera barn. Arkivbild.
Foto: Emil Langvad/TT
Inrikes
Inrikes

Brev med falsk information om vaccin mot covid-19 har i veckan skickats ut till minst en skola i Skellefteå, rapporterar lokala medier. Avsändaren ser ut att vara från Region Västerbotten, men detta är felaktigt.

Breven, som har skickats i regionens egna frankerade kuvert till skolors rektorer och sjuksköterskor, uppmanar att inte vaccinera barn på skolorna och innehåller vilseledande information om vaccinet. Hur många brev som ska ha skickats ut är okänt. Region Västerbotten har polisanmält de falska breven.

– Att någon kommit över och använder våra förfrankerade myndighetskuvert utan tillåtelse samt sprider vilseledande information i organisationens namn är mycket allvarligt, säger Tommy Svensson, regiondirektör i Region Västerbotten till VK.

Sport

Barty till historisk final – möter Collins

Ashleigh Barty är klar för final i Australian Open.
Foto: Hamish Blair/AP/TT
Sport
Sport Världsettan Ashleigh Barty behövde bara en timme för att ta sig till final i Australian Open och bli den första australiskan på 42 år att få spela final på hemmaplan.
– Det är osannolikt, otroligt, säger hon.

I semifinalen slog australiskan ut amerikanskan Madison Keys med 6–1, 6–3. I finalen väntar Danielle Collins som slog ut Iga Swiatek.

Det är första gången som Barty går till final i hemmaturneringen i Melbourne. Och det är första gången på 42 år som en australisk kvinna spelar final i grand slam-turneringen efter Wendy Turnbull 1980.

– Det är osannolikt, otroligt, jag älskar den här turneringen. Och jag är glad att jag kunnat spela min bästa tennis så att jag får chansen att spela för titeln här, säger hon i segerintervjun på banan.

"Jag älskar det"

Hon säger att förhållandena var lite annorlunda jämfört med tidigare, att det var mer fuktigt vilket gjorde spelet lite långsammare eftersom bollen blev tyngre.

– Jag älskar det, säger hon till publikens jubel.

– Jag försökte bara att springa mycket och anpassa mig. Och tog det bara poäng för poäng.

Barty har två grand slam-titlar sedan tidigare, från Franska mästerskapen 2019 och Wimbledon i fjol.

Stod upp hela tiden

I finalen på lördag ställs hon mot den 27:e-seedade amerikanskan Danielle Collins som slog ut den sjundeseedade polskan Iga Swiatek med 6–4, 6–1. Matchen var över efter 1.18.

För Collins blir lördagens final hennes första i en grand slam-turnering.

– Det känns otroligt att jag nått hit, framför allt efter hälsoutmaningarna som jag haft. Jag är så tacksam och glad, säger Collins, som genomgått en operation för den smärtsamma kvinnosjukdomen endometrios.

Collins säger att hennes aggressiva och snabba spel mot Swiatek var helt enligt matchplanen. Faktum är att Collins inte ens satte sig ner under vilopauserna.

– Det känns som att jag inte har tid att sätta mig. Jag har stått upp under hela turneringen, även när jag sover – nej inte en chans, säger hon med ett skratt.

Ingela Ahlberg/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL