Det var ett FC Rosengård i storform som kom till spel när Umeå på söndagseftermiddagen gästade Malmö IP.

De regerande mästarna hade fyra raka segrar i bagaget och när man klev ut på konstgräset för att befästa sin serieledning gjorde man det i ett nytt rosa matchställ – en symbol får engagemanget i kampen mot cancer och samarbetet med Cancerfondens Rosa Bandet.

Inför matchen berättade Ali Riley för Sydsvenskan om hur hon befann sig i Sverige när hennes mamma fick cancer för andra gången.

– Vem som helst kan få det, ingen kan förbereda sig och det påverkar så många. Hon gick igenom en operation och jag åkte hem till USA. Jag såg hur hon kämpade. Jag vill att fler ska få uppleva att man kan klara cancer. Min mamma har gjort det två gånger. Vi hade tur. Nu är det som om det inte har hänt. Men hon äter tabletter varje dag, det är en påminnelse.

Rosa oktober

Klubben kommer att spela i rosa under hela “rosa månaden” oktober.

Tabellsjuan Umeå spelade å sin sida med kniven på strupen, laget är i behov av att plocka poäng för att säkra damallsvenskt spel nästa säsong.

De inledande minuterna bytte lagen chanser men sedan tog Rosengård ett allt hårdare tag om taktpinnen. Några mål blev det dock inte.

Larsson inbytt

Rosengård försökte öka trycket den sista halvtimmen genom att byta in Mimmi Larsson, som varit borta från spel i nästan en månad på grund av en lårskada.

Ytterligare ett par minuter senare kom fixstjärnan Caroline Seger in.

Men det hjälpte föga. Och den offensiva motorn Jelena Cankovic tvingades också kliva av hårt lindad runt låret och samtidigt stod det också klart att Kopparbergs/Göteborg ledde med 2–0 mot Piteå och att Rosengård behövde vinna för att hålla försprånget intakt.

I den 90:e minuten fick Rosengårds Anna Anvegård det gyllene läget ensam i straffområdet, men skottet räddades av en storspelande Agnes Granberg.

Matchen slutade därmed 0–0 och nu skiljer bara en poäng mellan serieledande Rosengård och tvåan Kopparbergs/Göteborg.

Martin Hardenberger/TT

En efterlyst man i 40-årsåldern greps på lördagskvällen efter en biljakt som startade i Kungsbacka och slutade i havet.

– Han var sedan tidigare anhållen i sin frånvaro för en rad grova brott, säger polisens presstalesperson Fredrik Svedemyr till TT.

Jakten inleddes i trakten kring Åsa vid halv tiotiden på lördagen efter att mannen inte stannat på polisens tecken.

– Han körde över en spikmatta men färden fortsatte trots det i riktning mot Torkelstorps småbåtshamn. Där körde han rätt ut på en brygga och landade på en båt. Både båten och bilen sjönk.

Mannen lyckades ta sig ur bilen och fortsatte flykten genom att simma iväg.

– Men han valde självmant att vända tillbaka. Polisen fick hjälpa honom upp ur vattnet.

Mannen har förhörts under söndagen. Utöver brotten han var efterlyst för är han även misstänkt för bland annat vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri samt skadegörelse på bryggan och båten.

Filippa Curmark har varit ett av de stora utropstecknen i Göteborg FC den här säsongen och blev nyligen lagets senaste landslagsspelare, även om det inte blev någon speltid för henne under EM-kvalmatcherna mot Ungern och Island.

Nu visade hon – och hennes rygg – vägen i söndagens match mot Piteå, en av alla måstematcher i damallsvenskans guldstrid.

I den 41:a minuten fick Göteborg FC en hörna, som Rebecka Blomqvist slog in i straffområdet. Där mötte Curmark upp och fick, i en duell med sin försvarare, bollen i ryggen, varpå 1–0 något turligt studsade in i Piteåmålet.

Ingen straff

Det blev ett förlösande mål för Göteborg FC, som radade upp bra lägen i den första halvleken utan att lyckas ta ledningen.

I inledningen av den andra halvleken utökade hemmalaget dessutom till 2–0.

Piteå hade precis haft ett bra läge till kvittering och ropade på straffspark när Nina Jakobsson föll i en duell. Men i stället fick gästerna en kontring emot sig, där Rebecka Blomqvist drev fram bollen på mitten och hittade rätt från med ett skott någon meter utanför straffområdet.

Tungt för Piteå

Ett par minuter in på tilläggstiden gjorde Blomqvist dessutom 3–0 på straff. Det gav till slut en bekväm trepoängare för Göteborg, som i och med Rosengårds poängförlust mot Umeå nu bara är en poäng bakom i guldstriden.

För Piteå blev det däremot en ny tung förlust i jakten på nytt kontrakt. Norrbottenslaget har haft en tuff säsong, med långa och täta resor samt en rejäl formsvacka.

Bland annat tack vare Madelen Janogy återkomst kom visserligen en seger igen precis före landslagsuppehållet. Men trots ett par bra lägen var det aldrig riktigt nära poäng mot Göteborg.

Jens Bornemann/TT

Striderna mellan de två länderna bröt ut på söndagen med uppgifter om dödsoffer på båda sidor.

Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts och tio soldater uppges ha dödats. Armeniska människorättsaktivister säger att två civila, en kvinna och ett barn, har dödats i beskjutningen från Azerbajdzjan. Från azeriskt håll uppger man att flera medborgare har dödats och sex skadats. Uppgifterna har inte bekräftats.

Anklagar varandra

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian säger att Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach och att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre drönare.

"Regeringen har beslutat att förklara krigslag och en total mobilisering", skriver Pasjinian på Facebook.

Regionens försvarsdepartement sade senare under dagen att man förstört fyra azerbajdzjanska helikoptrar, 15 drönare och tio stridsvagnar i striderna.

Azerbajdzjan anklagar i sin tur Armenien för att ha inlett attackerna.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Landets försvarsdepartement uppger att man intagit och "befriat" sex byar som kontrolleras av Armenien längs regionens frontlinje.

Våldsam historia

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet. Konflikten blossade åter upp i juli i år, då 15–20 armeniska och azeriska soldater dödades i strider.

Söndagens strider är de största sedan 2016 och från omvärlden kommer nu uppmaningar om att lugna ner situationen. Frankrike, Tyskland och EU med flera stormakter vädjar om dialog.

"Militära åtgärder måste snarast upphöra för att förhindra en ytterligare upptrappning", twittrar Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande.

Från ryskt håll har utrikesminister Sergej Lavrov börjat föra diskussioner för att minska spänningarna i regionen, rapporterar Interfax.

– Lavrov för intensiva kontakter i ett försök att uppmuntra båda sidorna till elduppför och påbörja förhandlingar för att stabilisera situationen, säger hans talesperson Maria Zacharova.

När Emmanuel Macron besökte Libanon i början av september lovade landets politiska partier att försöka bilda en ny regering inom två veckor, för att lösa den rad av problem landet står inför. Men under lördagen fick premiärministerkandidaten Mustafa Adib till slut ge upp.

– När försöken att bilda regering närmade sig slutfasen blev det tydligt att det inte längre fanns en konsensus, sade Adib under lördagen.

Det innebär att Libanon är tillbaka på ruta ett – med ett stort folkligt missnöje, en ekonomisk kris, enorm förstörelse sedan hamnexplosionen i Beirut i augusti, och nu även ökad spridning av coronaviruset.

Nu riktas blickarna mot Frankrikes president Emmanuel Macron, som upprepade gånger lovat att göra vad han kan för att hjälpa Libanon, som var ett franskt protektorat under mellankrigstiden.

I veckan ska Macron besöka Libanon igen, men redan under söndagen ska en presskonferens hållas där presidenten väntas lägga fram ett förslag på hur landet kan fortsätta framåt.

Den fransk-georgiska filmen med den engelska titeln "Beginning" kammade hem utmärkelsen Guldsnäckan för bästa film på filmfestivalen i den baskiska regionen San Sebastián i Spanien. "Beginning" vann dessutom pris för bästa manuskript, och dess regissör Dea Kulumbegashvili vann pris för bästa regissör.

– Jag vill tacka juryn för den här fantastiska, otroliga dagen. Det betyder mycket för mig, det är en stor ära, sade hon på prisceremonin.

"Beginning" är den 34-åriga Kulumbegashvilis debutfilm. Den handlar om en landsbygdsförsamling inom den kristna sekten Jehovas vittnen, med särskilt fokus på ledarens fru som spelas av Ia Sukhitashvili, som vann pris för bästa kvinnliga skådespelare.

Filmen skulle ha haft premiär på filmfestivalen i Cannes, som ställdes in på grund av pandemin. Festivalen i San Sebastian hölls med krav på munskydd och med 40-60 procent färre sittplatser för att minska risken för smittspridning.

Utfrågningen av 48-åriga Amy Coney Barrett kommer troligtvis att inledas den 12 oktober, meddelar president Donald Trump. Det skulle betyda att senaten då har drygt tre veckor på sig att genomföra sin granskning och rösta om Coney Barrett innan valet den 3 november.

De slutgiltiga förhörsdatumen kommer dock att meddelas av ordföranden i senatens justitieutskott, Lindsey Graham.

– Med tanke på att den här kandidaten kan komma att sitta i domstolen i 30 år är det inget annat än en skandal att de vill godkänna henne inom loppet av en månad, säger den demokratiske senatorn Dick Durbin till CNN.

Biden vädjar

Strax efter att Trump tillkännagivit sin nominering av Coney Barrett krävde Demokraternas presidentkandidat Joe Biden återigen att senatens godkännande måste vänta.

"Senaten bör inte tillsätta den här vakansen förrän efter det att USA:s folk har valt sin näste president samt en ny kongress", skriver Biden.

Ledande republikaner i senaten säger att de förväntar sig en slutlig omröstning innan valdagen, eller allra senast före installationen av den nya presidenten i januari. Enligt en källa från Vita huset kommer Coney Barrett redan på tisdag att börja ha individuella möten med senatens ledamöter, och först ut är majoritetsledaren Mitch McConnell.

"Enormt intellekt"

Konservativa Amy Coney Barrett nominerades till att efterträda liberala Ruth Bader Ginsburg, som avled i sviterna av cancer förra veckan, vid en ceremoni i Vita huset på lördagskvällen.

– I dag är det min ära att nominera en av landets mest briljanta och begåvade juridiska hjärnor till Högsta domstolen. Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet mot konstitutionen, sade Donald Trump.

Amy Coney Barrett tackade presidenten för nomineringen.

– Jag förstår att det här är ett betydelsefullt beslut för en president. Om senaten gör mig äran att bekräfta mig, svär jag att utföra mina uppgifter så bra jag förmår. Jag älskar USA, och jag älskar USA:s konstitution.

Djupt konservativ

Coney Barrett är en djupt konservativ federal domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Donald Trump har hittills under sin tid som president utsett två konservativa domare. Om Coney Barrett godkänns av senaten väntas domstolen i många år ha en stark konservativ slagsida med sex konservativa och tre liberala domare, även om en av de konservativa emellanåt röstar med den liberala falangen.

Demonstration

Anti-abortgrupper och religiösa grupper stöttar nomineringen. Men en majoritet i USA, 57 procent, är emot att en ny HD-domare utses före valet, jämfört med 38 procent som stödjer presidentens linje. Det visar en opinionsundersökning som The Washington Post och ABC har gjort, skriver AFP.

Aborträttsgrupper har också tagit initiativ till en stor protest utanför Högsta domstolen under söndagen.

– Domare Ginsburg måste vända sig i sin grav uppe i himlen över att se att deras val av kandidat tycks ha för avsikt att förgöra allt det som Ginsburg stod för, säger Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, enligt AFP.

Men Coney Barrett valde att framhäva och hylla Ginsburg i sitt nomineringstal.

– USA:s flagga vajar fortfarande på halv stång till minne av domare Ruth Bader Ginsburg. Hon hade inte bara sönder glastaket, hon krossade det.

Susanna Persson Öste/TT

För Bottas var det första formel 1-segern sedan premiären i juli i Österrike. Sedan dess har han hamnat i skuggan av Lewis Hamilton.

– Det är skönt att vinna igen, det var ett tag sedan, säger finländaren efter segern.

Verstappen tvåa

Bottas var 7 sekunder före nederländaren Max Verstappen på andraplatsen.

Lewis Hamilton hade möjligheten att vinna sitt 91:a grand prix-lopp och därmed tangera Michael Schumachers rekord i antal formel 1-segrar.

Britten ledde loppet och såg ut att gå mot ännu en klar seger då formel 1-domarna förstörde dagen för britten genom att bestraffa honom för något som hänt redan på uppvärmningen.

Hamilton fick dubbla tidsbestraffningar à fem sekunder för två provstarter på otillåten plats inför loppet och fick köra in i depån på 17:e av de 53 varven för att ta avtjäna straffet.

Undvek att svara

Britten tvingades sitta stilla i depån i tio sekunder innan han kunde byta däck och köra tillbaka ut på banan.

Hela proceduren tog bortåt 40 sekunder och Hamilton återvände till banan först på elfte plats. Därifrån klättrade Hamilton till tredje plats, men kunde inte hotas Bottas om segern.

När Hamilton efter loppet fick frågan vad som gått fel och orsakat bestraffningen undvek han att svara på frågan.

– Det spelar ingen roll, gjort är gjort. Jag tar de poäng jag fick i dag.

Finländaren Bottas knappar därmed in på sin stallkamrat i sammandraget, men Hamiltons ledning är fortfarande stor, 44 poäng. Nästa formel 1-lopp körs på Nurburgring i Tyskland om två veckor.

Mikael Forsell/TT