Kultur

Skånska Anders De la Motte kan ha skrivit årets bästa deckare igen

Anders De la Motte kan för andra året i rad ha skrivit årets bästa svenska kriminalroman. Foto: pernilla Ekdahl
Artikel Kultur och Nöje Skånska Anders De la Mottes Slutet på sommaren var en av fem nominerade när Svenska Deckarakademin på torsdagen presenterade vilka som böcker som kan bli årets bästa svenska kriminalroman 2016.

Anders De la Mottes Ultimatum utsågs till årets bästa kriminalroman 2015. När Svenska Deckarakademin under Deckarfestivalen i Sundsvall presenterade årets nomineringar fanns Anders de La Motte med igen. I år med den fristående kriminalromanen Slutet på sommaren.

De la Motte konkurrera om utmärkelsen med veteranen Håkan Nessers Eugen Kallmans ögon, Anders Roslund och Börge Hellströms Tre minuter, Malin Persson Giolitos Störst av allt samt Sara Lövestams Luften är fri. Sara Lövestam som är relativt ny i sammanhanget belönades med Svenska Deckarakademins debutantpris förra året för sin Sanning med modifikation.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lund

Tre träffpunkter öppnar igen

Många har längtat efter att träffpunkterna ska öppna igen. På torsdag öppnar Lunds kommun träffpunkterna Möllaregården, Linero och Dalby för anpassade aktiviteter.
Foto: Mikael Ankarvik
Lund
Lund Den första oktober slår träffpunkterna Möllaregården, Linero och Dalby upp portarna igen. Detta efter att ha varit nedstängda på grund av coronapandemin.
– Vi har gjort en riskbedömning och funnit att de här tre träffpunkterna har bäst förutsättningar, säger Anna Borgius, chef för vård- och omsorgsförvaltningen.

Framför allt anses det faktum att de tre träffpunkterna inte ligger i anslutning till ett särskilt boende vara en stor fördel.

– Jag tror att det kommer att fungera ypperligt. Vi har ju gjort anpassningar och kommer att följa hur smittspridningen utvecklas. Skulle något förändras får vi ta nya beslut, säger Anna Borgius.

Är det då aktuellt att öppna upp fler träffpunkter.

– Det går inte att svara på i nuläget. Vi får följa hur pandemin utvecklar sig.

Öppnas succcessivt

De tre träffpunkterna som nu öppnas upp har enligt vård- och omsorgsförvaltningen goda förutsättningar för att kunna öppnas på ett kontrollerat säkert och successivt sätt. Aktiviteterna ska ske under tydliga former där rekommendationer och restriktioner följs.

– Till exempel kommer aktiviteter för endast mindre grupper på tio besökare att anordnas, så att avstånd mellan besökarna kan hållas.

Besökarna måste även boka plats till aktiviteten i förväg. Det kan göras digitalt via e e-tjänst eller via telefon.

För att alla ska få chansen att delta i aktiviteterna så gäller maximalt en aktivitet per besökare i veckan, i mån av plats.

Ställs krav

Från vård- och omsorgsförvaltningen påminner man om att det kommer att ställas krav på att besökare tar ett stort personligt ansvar och inte kommer om de har minsta symptom. Viktigt är också att man håller avstånd till varandra och går hem om man skulle börja känna sig sjuk. I övrigt är det att tvätta händerna noggrant och ofta som gäller.

– Det är bra att det kommer igång igen. Det är inte bara besökarna som har saknat träffpunkterna, även personalen har saknat besökarna, säger Anna Borgius.

När det gäller besöken på särskilda boenden som ska anordnas då besöksförbudet hävs den första oktober så fortsätter förberedelserna. Rutiner tas fram liksom informationsmaterial för att skapa så goda förutsättningar som möjligt ur ett smittskyddsperspektiv. Informationen går ut via så kallade anhörigbrev och ytterligare information går ut när förordningen är fastställd.

Inrikes

Kaotisk kö till högskoleprovet öppnar igen

Den som vill skriva högskoleprovet i år har en hel del konkurens att vänta – och många timmars kötid. Arkivbild.
Foto: FREDRIK PERSSON / TT
Inrikes
Inrikes Nu fortsätter det lågintensiva dramat – anmälan till årets högskoleprov.
Den dygnslånga digitala kön öppnar åter klockan åtta med tiotusentals könummer att beta av.

– Vi förstår att vi inte är den mest populära myndigheten i dag.

Åke Lernefalk, pressansvarig på Universitets- och högskolerådet (UHR), beklagar frustrationen hos alla dem som väntar.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev det en allt annat än smidig historia: tekniskt strul med betalningar, fusk och timmar av väntan. Belastningen på anmälningssajten blev för stor – och vid 21-tiden pausades den rekordlånga kön, för att återupptas på lördag morgon, klockan 08.

TT: Vad har ni gjort för att samma problem inte ska uppstå igen?

– Vi har jobbat med det och kommer gå ut med besked om vad som är vidtagit, men jag har inga uppgifter om det i nuläget, säger Åke Lernefalk till TT.

Beskedet kommer "så snart som möjligt efter klockan nio", fortsätter han.

Tiotusentals i kö

Prognosen under fredagen var 16 timmars väntetid. Och det är många som väntar.

Hittills har knappt 9 000 personer fått en plats på högskoleprovet, enligt UHR, och totalt finns cirka 27 000 platser till förfogande. Den som precis ställt sig i kön har i skrivande stund ett könummer på närmare 80 000.

Åke Lernefalk säger att UHR:s mål är att alla anmälningar ska vara klara under lördagen.

Fuskare upptäckta

Den som ställde sig i kö under fredagen har fått behålla sin plats i kön under natten.

– Det hade inte varit rimligt att hålla folk vakna mitt i natten av det här skälet, sade den nationelle provsamordnaren Peter Honeth till TT på fredagskvällen.

UHR har hittills identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. Fler fuskare eftersöks.

"Under all kritik"

Många har hört av sig till Universitets- och högskolerådet i frustration. På UHR:s Facebooksida går det att läsa en del av kritiken som riktas mot anmälningsstrulet.

"Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och nu får enbart 27 600 chansen att skriva provet.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Inrikes

Jobb mot nyrekrytering redan i förskoleklass

Therese Rosengren, lokalpolisområdeschef i Rinkeby, berättar hur polisen arbetar tillsammans med socialtjänsten och skolan för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Polisen i Rinkeby i Stockholm ska börja jobba mot nyrekryteringen till kriminella gäng redan bland sexåringar.
– Vi tror att det är lättare att få hjälp av föräldrarna när de är så pass små, säger Therese Rosengren, tf lokalpolisområdeschef.

Therese Rosengren säger att polisen jobbar tätt tillsammans med socialtjänsten och skolan för att stoppa nyrekryteringen av barn och ungdomar till kriminella gäng.

– Vi måste stoppa nyrekryteringen om vi ska få bukt med skjutningarna och de kriminella nätverk som vi tampas med i vårt område, säger hon.

Kriminell vardag

Polisens erfarenhet är att många som växer upp i området socialiseras in i en kriminell vardag.

– Om man ser att stora bröder, eller andra ungdomar, står och säljer narkotika vid lekplatsen eller att man blir ombedd att hantera vapen för äldre kriminella då är det väldigt lätt att välja den banan när man själv sedan blir lite äldre, säger hon, och tillägger:

– Med äldre menar jag 15-årsåldern. Vi ser att gärningspersonerna i de här grova brotten blir allt yngre, därför måste vi fokusera på de yngre åldrarna.

Just nu söker polisen upp ungdomar som de känner oro över, och erbjuder proaktiva samtal.

– Det är ungdomar som våra poliser på gatorna kanske träffar på i olämpliga miljöer, vid fel tid på dygnet och i fel sällskap. Men även skolan identifierar de här barnen i tidig ålder, säger Therese Rosengren.

Ger alternativ

När skolan upptäcker barn som riskerar att hamna i kriminalitet kontaktar de socialtjänsten. Polisen kopplas in först när barnen blir straffmyndiga eller umgås i kriminella miljöer. Med socialsekreterare i polishuset i Rinkeby överbryggs klyftan mellan myndigheterna.

– När socialsekreterarna till och med sitter i vårt polishus kan vi hjälpas åt att ge stöd till unga på ett bättre sätt. Det kan handla om att vi stöttar familjen, hittar andra skolformer eller ordnar en stödperson, säger Therese Rosengren.

För att kunna ge barn och unga alternativ till en kriminell karriär vill myndigheterna starta så tidigt som möjligt.

– Vi behöver gå hand i hand redan när de är sex år för att få bukt med nyrekryteringen till de kriminella gängen. Jag tror att vi kommer att komma långt med det här arbetssättet.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Särskilt utsatta områden

Polisen har beskrivit 60 områden i Sverige som utsatta, varav cirka 20 – däribland Rinkeby i Stockholm – är särskilt utsatta.

Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning, eller indirekta hot som offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet bland invånarna att delta i rättsprocessen. Det kan också kännetecknas av extremism, såsom systematiska kränkningar av religionsfriheten eller starkt fundamentalistiskt inflytande som begränsar människors fri- och rättigheter. En hög koncentration av kriminella är ytterligare ett kännetecken.

Källa: Polisen

Ekonomi

Länders kostnader för relationsvåld skyhöga

Samväldets generalsekreterare Patricia Scotland kallar studien i Lesotho banbrytande. Arkivbild.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Länder kan spara miljarder varje år genom att ta tag i problemet med våld i relationer. Det visar en ny rapport från den mellanstatliga organisationen Samväldet.

I studien har man undersökt kostnaderna för våldet i det lilla landet Lesotho i södra Afrika. Runt var tredje kvinna i landet har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, ofta av en partner, vilket är ungefär samma nivå som genomsnittet globalt. Studien har kommit fram till att kostnaderna uppgår till 5,5 procent av Lesothos BNP, eller motsvarande en dryg miljard kronor om året.

Då ingår inte bara direkta kostnader som sjukvård, polisinsatser och rättsprocesser, utan även bredare framtida konsekvenser som att våldet leder till förlorade inkomster, frånvaro från skola och arbete och permanenta skador för barn som bevittnat våldet, säger Samväldets generalsekreterare Patricia Scotland.

Hon kallar studien "banbrytande" och säger att länder som hävdar att de inte har råd att ta tag i problemen, borde se över vad det redan kostar dem.

– Konsekvenserna drabbar inte bara den här generationen utan även kommande generationer, säger Patricia Scotland.

Inrikes

Väktare förd till sjukhus efter attack

En väktare anfölls under natten till lördagen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En väktare attackerades bakifrån strax före halv två natten till lördagen, när han kontrollerade ett hål i ett staket till en bilfirma i Karlskoga.

Väktaren fördes till sjukhus efter överfallet, men det är ännu oklart hur pass allvarliga hans skador är.

– Han har blivit slagen i ryggen och bak på kroppen och uppfattar det som om det är två personer som attackerat honom. De försvann därefter från platsen, säger Torbjörn Roos, vakthavande befäl vid polisen.

Överfallet kommer att rubriceras som misshandel, alternativ våld mot tjänsteman.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Inrikes

Storbrand i restaurang i Knivsta

Restaurangen i Knivsta fick brinna ner. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Vid tvåtiden natten till lördagen började en restaurang i Knivsta, söder om Uppsala, att brinna explosionsartat.

Kringliggande bostäder evakuerades snabbt, men räddningstjänsten fick fort kontroll på branden och de boende kunde återgå till sina bostäder.

– Det är oklart hur branden startade, men ingen är skadad, säger Marcus Svensson, RLC-befäl vid polisen.

Räddningstjänsten lät restaurangen brinna ner till grunden.

Utrikes

Här är Donald Trumps heta domarkandidater

Den federala domaren Amy Coney Barrett är en av dem som USA:s president Trump kan tänkas utse till ny domare i Högsta domstolen.
Foto: Rachel Malehorn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han har lovat att det ska gå fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump väntas ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.
Att det blir en konservativ jurist står bortom allt tvivel. Här är tre heta namn.

Amy Coney Barrett, 48 år, federal domare:

Hon är i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de "rätta" moralkonservativa värderingarna. Amy Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.

Louisianafödda sjubarnsmamman Coney Barrett har även arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare. Liksom sin tidigare chef är Coney Barrett en så kallad originalist, det vill säga hon tycker att USA:s grundlag som ratificerades 1788 ska tolkas bokstavstroget.

Hon har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan få bäring på HD-beslutet "Roe mot Wade" från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA.

President Trump uppges ha "sparat" Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lär den i USA redan så infekterade debatten om abort och kvinnors rättigheter ta ny fart.

Barbara Lagoa, 52 år, federal domare:

Hon är uttalat konservativ, har kubanskt påbrå och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsågs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama). Med en juristutbildning från ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som både åklagare och domare har trebarnsmamman Lagoa beskrivits som "essensen av en domare" av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.

Hennes bakgrund är inte oviktig, så här sex veckor före presidentvalet. Florida är den viktigaste så kallade vågmästardelstaten och opinionsmätningar visar att det är mycket jämnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden där. Att utse en Floridabo till HD-domare skulle kunna ge Trump en skjuts i opinionen.

Om hon nomineras lär Lagoa få frågor om varför hon inte hörsammade den begäran som demokrater i senatens justitieutskott i somras skickade till henne. I den ombads hon kliva åt sidan och inte döma i ett fall om tidigare brottsdömdas rätt att rösta – eftersom hon har arbetat med det tidigare. Men Lagoa satt kvar och var en del av den majoritet som upprätthöll den Floridalag som kräver att brottsdömda måste betala sina domstolsavgifter innan de återfår sin rösträtt.

Allison Jones Rushing, 38 år, federal domare:

Sina unga år till trots utsågs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjärde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).

Gift sedan 2016, ett barn.

Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har också jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.

Jones Rushing är medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund. Den sistnämnda har kritiserats för sin inställning till hbtq-personers rättigheter, noterar webbtidningen The Hill. Det lär Jones Rushing få frågor om, om hon nomineras till HD-domare.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den federala domaren Barbara Lagoa.
Den federala domaren Barbara Lagoa.
Foto: Florida Supreme Court/AP/TT
Den federala domaren Allison Jones Rushing.
Den federala domaren Allison Jones Rushing.
Foto: Tom Williams/CQ Roll Call/AP/TT

Ekonomi

Nyanställdes mitt i krisen: "Hamnade i limbo"

Marie Langaard nyanställdes mitt i krisen, och sitter nu ensam på kontoret medan kollegorna arbetar hemifrån.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Digitala anställningsintervjuer, möten via videolänk och kontor hemma vid köksbordet.
För många som nyanställts mitt i krisen har distansjobb blivit vardag direkt – och vissa har inte ens träffat sina kollegor än.

– Hade du frågat mig i höstas så hade jag aldrig kunnat tro att det var så här jag skulle börja mitt drömjobb, säger Marie Langaard, som skrattar till och sedan blir tyst.

Sedan ett par veckor tillbaka är hon regionchef på Sensus studieförbund i västra Sverige. Utanför kontoret i centrala Göteborg mullrar spårvagnarna förbi, men inomhus är det stillsamt. Nästan alla de 75 medarbetarna jobbar hemifrån på grund av pandemin, så Marie Langaard sitter ensam framför sin dator.

Hennes historia är ett skolboksexempel på hur coronakrisen krävt omställning. Styrelsen som anställde henne tillträdde på en digital årsstämma och har aldrig ens träffat varandra, än mindre henne. Rekryteringsprocessen var helt digital, och även om hon är en optimist som beskriver det som "spännande" så hade det sina nackdelar.

"Hamnade i limbo"

Småpratet inför intervjun, som i vanliga fall skulle skett medan hon hälsade och hängde av sig jackan, försvann. I stället startade videosamtalet och intervjun började direkt, pang på. Dessutom förändras dynamiken i själva samtalet när det sker över video, berättar Marie Langaard.

– Det kan vara svårt att nå ut. Mycket av gesterna försvinner och du ser inte samspelet i rummet mellan dem som intervjuar dig. Släpper du ögonkontakten så märks det tydligare och samtalet böljar inte fram och tillbaka lika naturligt, det blir små pauser hela tiden, säger hon.

När osäkerheten var som störst sattes hela rekryteringsprocessen på paus, och det hann gå nästan ett halvår innan Marie Langaard till sist kunde skriva på kontraktet.

– Jag hamnade lite i limbo, det blev jobbigt såklart, säger hon.

Att som nyanställd direkt börja arbeta digitalt utan att träffa sina kollegor kan vara svårt. Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, betonar att arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön – även vid hemarbete. Eller som i Marie Langaards fall, när alla arbetar hemma utom hon.

Särskilt viktigt är det med en bra introduktion, annars finns risken att man som nyanställd som arbetar hemifrån känner sig isolerad eller ensam.

– Det är speciellt att arbeta via videolänk eller telefon, då måste arbetsgivaren anstränga sig extra mycket för att få in personen i gruppen, säger Ulrich Stoetzer.

Köksbordet blev arbetsplats

Som arbetsgivare gäller det därför att vara uppmärksam på hur den nyanställda mår, eftersom personen kanske känner sig för osäker för att lyfta frågan själv.

– Som ny kan det vara svårt att berätta om man upplever någon form av problem eller risker. Det är alltid viktigt att göra det, men nu kanske det är ännu viktigare, säger han.

I Stockholm hann Katrin Sjölin knappt börja sitt nya arbete som globalt utbildningsansvarig på Alfa Laval innan pandemin möblerade om livet. Plötsligt skulle hon jobba hemifrån, och köksbordet blev såväl arbetsplats som matplats.

Men just det att hon var nyanställd gjorde omställningen lättare, berättar hon.

– Jag kom från en vardag som arbetssökande, så jag var van vid att bygga min egen vardag hemma. Jag hade den dagliga strukturen av att gå upp, sätta mig vid datorn, gå igenom mejl och ta kontakt med människor.

Att hon faktiskt hann arbeta några veckor på kontoret gjorde dessutom stor skillnad.

– Jag hade ett namn och ansikte på många, och visste vart jag skulle vända mig med mina frågor.

"Inte jobbigt – bara annorlunda"

När Katrin Sjölin nu blickar tillbaka säger hon att det hela har gått "fantastiskt bra".

– Jag är imponerad över hur Alfa Laval har hanterat den här hemgången för personalen. Det här är förutsättningar som ingen av oss hade planerat för eller var beredda på. Man får göra det bästa av situationen, säger hon.

Marie Langaard tänker i samma bana:

– Jag tycker inte att det blev jobbigt att det blev som det blev. Det blev bara annorlunda, säger hon.

Båda två är nöjda med hur arbetsgivarna har hanterat situationen, och betonar att det inte bara har fört med sig nya utmaningar – utan även nya möjligheter.

– Vi har fått vara kreativa och utveckla nya sätt att lösa problem. Och kunde organisationen klara det här, att göra en såhär bra förändringsresa och omställning, ja då klarar vi nog ganska mycket, säger Marie Langaard.

För henne dröjer det innan hon får sällskap i lunchrummet i Göteborg. Men Katrin Sjölin börjar nu sakta återgå till kontoret efter nästan ett halvår hemma vid köksbordet. Mest ser hon fram emot att träffa kollegorna i verkligheten.

– Jag har saknat det fysiska mötet. Det blir ett helt annat utbyte, säger hon.

Alice Nordevik/TT

'Jag tycker inte att det blev jobbigt att det blev som det blev. Det blev bara annorlunda', säger Marie Langaard om att börja på ett nytt jobb under coronakrisen.
"Jag tycker inte att det blev jobbigt att det blev som det blev. Det blev bara annorlunda", säger Marie Langaard om att börja på ett nytt jobb under coronakrisen.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
I princip alla 75 medarbetare på Sensus studieförbund i västra Sverige, men som regionchef behöver Marie Langaard vara på plats.
I princip alla 75 medarbetare på Sensus studieförbund i västra Sverige, men som regionchef behöver Marie Langaard vara på plats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Katrin Sjölin hann knappt börja på sitt nya arbete på Alfa Laval innan pandemin slog till, och hon fick arbeta hemifrån.
Katrin Sjölin hann knappt börja på sitt nya arbete på Alfa Laval innan pandemin slog till, och hon fick arbeta hemifrån.
Foto: Privat
NÄSTA ARTIKEL