Lars.-Gunnar Bengtsson och per Jönsson är stolta över att ha fått ihop boken om Ribersborgs kallbadhus.
Marianne Klimm och Carl-Axel Hansson är stammisar.
Malmö stad lämnar nu sitt svar till länsrätten om Ribersborgs kallbadhus
Här är några av alla medverkande i boken om Ribersborg kallbadhus. foto: kristina davidson

Kallbadhusets spännande historia berättas i ny bok

MALMÖ Många har upptäckt tjusning med att bada bastu och hoppa i det iskalla vattnet. Nu berättas historien om Ribersborg kallbadhus och badvanor genom tiderna i en nyutkommen bok.

– Det började med att jag började skriva ner en del av kallbadhusets historia på Bastugillets hemsida när jag var webbansvarig. För två år sen väcktes idén att vi skulle göra en bok om vårt älskade Ribban eller Kallis som badhuset kallas bland badarna, berättar Lars-Gunnar Bengtsson.
Han är före detta bildproducent på Svt. Tillsammans med porträtt- och skolfotografen Per Jönsson började han planera boken i bastun, samlade in minnen och fotografier från olika tidsperioder och letade efter skribenter som ville berätta om sin bild av det populära kallbadhuset.
– Till slut hade vi 37 skribenter och fotografer som medverkar i boken, 15 kvinnor och 22 män. Ungefär hälften av dem som medverkar i boken är kvinnor och hälften är män, påpekar Lars-Gunnar Bengtsson.
Boken Ribersborgs kallbadhus och badvanor genom tiderna är uppdelad i tre delar. Den första handlar om byggnaden från 1898 och andra kallbadhus i samma stil.
– Vår tidigare stadsantikvarie Anders Reisnert skriver om badet som ett byggnadsminne och jag berättar om käppfabrikören Carl-Herman Richter, som var initiativtagare till att flytta badhuset från Nyhamnen till Ribersborg, berättar Lars-Göran Bengtsson.

Riksdagsmannen Allan Widman, som är en flitig badare, beskriver hur kallbadhuset räddades undan rivningshotet i slutet av 1980-talet och arkitekten Bengt Jacobsson berättar om när badet fick sin ursprungliga gröna fasad tillbaka.
Del två handlar om badvanorna genom tiderna. Här skriver bland andra Sven Rosborn, forskare i medeltidsarkeologi, om badvanorna innan badhusen kom, simskribenten Bo Hulthén ger en bild av kallbadhuset Malmös officiella simstadion fram tills att Simhallsbadet byggdes 1956 och läkaren och baderskan Helene Malm förklarar nyttan av kallbad och bastu.
Den tredje delen handlar om människorna som ligger bakom kallbadhuset och som har arbetat där eller varit flitiga badare.
– En spännande historia handlar om de två badvärdinnorna Hilda och Hulda som hade sin tjänstebostad i klocktornet på damsidan på 1930-talet och höll ordning på de yngsta badarna.
– Sen har vi förstås de kända simmarna Sally Bauer och Gunnar Larsson, som tog sina första simtag på kallbadhuset, säger Per Jönsson.
Två av de stammisar som finns med i boken är Carl-Axel Hansson och Marianne Klimm, som har badat vinterbad i 15 respektive 70 år, sen barnsben.
– Det bästa är den sociala gemenskapen på badet, menar Carl-Axel Hansson medan Marianne Klimm berättar att folk håller reda på varandra och hör av sig till varandra om någon badare inte har besökt kallbadhuset under en tid.

En flitig badare som har gått ur tiden är kyrkoherde Ingemar Simonsson. Han gav sin version av den demokrati som råder bland bastubadarna:
”När vi sitter här spritt språngande nakna företräder vi ingen annan än oss själva. Den roll och den position i samhället som kläderna ger oss utanför bastun har ingen betydelse här inne. Här är allas åsikt lika mycket värd och alla får komma till tals på lika villkor”.

Dagens fråga

Vad ska du ha för julgran i jul?

Visa resultat

Loading ... Loading ...