Opinion

Vad vill Birgitta Ohlsson?

Opinion
Opinion Krönika Vad vore skillnaden med Ohlsson?
PREMIUM

Striden kring liberalen Birgitta Ohlsson handlar inte främst om henne eller partiledaren Jan Björklund. Problemet är större än så. Väljarflykten. Och att färre stöder mittfåran i svensk politik.

”Av riksdagspartierna var det Folkpartiet som hade svårast att behålla 2010 års väljare (endast 42 procent av väljarna 2010 röstade även på partiet 2014).” (Flytande väljare. SCB)

Jämfört med valet 2014 vinner Liberalerna fram till maj sympatisörer från Socialdemokraterna, 0,6 procent, från Miljöpartiet 0,3 procent och från Kristdemokraterna 0,2. procent. Men Liberalerna har tappat 0,6 procent till Moderaterna och 0,2 till Sverigedemokraterna och står still på 6,1 procent. (PSU. SCB.)

Jag gillar verkligen Ohlssons mod och stil, ibland har jag beundrat hennes rättframhet, men är hon, vilket hennes anhängare hävdar, socialliberal? Ohlsson är inte kulturellt konservativ, emot monarki och för relativt fri invandring men det är inte samma sak som socialliberal. Socialliberaler anser att statlig inblandning kan behövas för att få marknadsekonomin att fungera bättre. Socialliberaler vill till skillnad från marknadsliberaler ha starkt socialt skyddsnät. Tar Ohlsson strid med marknadsliberalerna? Nej.

Sverige är i det mest besvärliga inrikespolitiska läget sedan 1920-talet. Vare sig Björklund eller Ohlsson arbetar för starkt skyddsnät. Liberaler står nu för press nedåt på löner och sociala villkor och tror att bara arbetslösa söker jobb får dom ett. Utrikesfödda arbetslösa har en sjättedels chans, i förhållande till inrikes födda, att få ett jobb.

Alliansen har tappat röster till SD och förlusten kan bli än större i nästa val. Därför skickar Björklund signaler om förbud mot starta nya religiösa friskolor. Det är en kulturkamp med SD om väljarnas stöd. Det gillar inte Ohlsson. Innebär inte Ohlssons stöd för religiösa friskolor att flickor och kvinnor kommer att underordnas män? Är det socialliberalt?

Väljarnas sympatier har flyttat till SD bland annat för att väljare inte accepterar sänkta pensioner eller för att de som är åkare eller chaufförer ser sina inkomster sänkta på grund av oschysst konkurrens från Östeuropa. Eller de för att de riskerar bli utkastade ur sjukförsäkringen.

Birgitta Ohlsson hemsida visar hennes hjärtefrågor: Feminism, EU, globalisering, mänskliga rättigheter, frihandel, demokrati, solidaritet och djurskydd. Profilen är snarlik Miljöpartiets. Utrymmet för den politiken är begränsat. Det visar Miljöpartiets numera svaga stöd i opinionen.

Jag står på gatan med en äldre kvinna. Hon har blivit utelåst från sitt vård- och omsorgsboende innanför Stockholms tullar. Jag frågar om hennes tidigare arbete och det antyder att hon kan ha varit folkpartist. Det tar en rejäl stund, flera samtal till olika tjänstgörande i Stockholms socialförvaltning, innan vi skiljs åt. En låst glasdörr öppnas till slut.

Är Birgitta Ohlsson en ledare som utöver de stora frågorna i världen också bryr sig om vanliga människor med vanliga problem? Sveriges demokrati behöver en borgerlig vänster som är socialliberal och som inte ytterligare polariserar Sverige. Samt begränsar överströmningen av otrygga borgerlig väljare till Sverigedemokraterna.

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Inrikes

Skottlossning mot radhus i Nacka

Polisen utreder en skottlossning mot ett radhus i Nacka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En familj i Nacka, öster om Stockholm, väcktes sent på måndagen av ljudet av smällar och glaskross. En ruta hade krossats och det fanns glassplitter i ett rum.

– Vi bedömer att det skett en skottlossning. Ingen har skadats och ingen har gripits, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Polisens tekniska undersökning visar att flera skott gått in i bostaden.

– Vi har spår, men exakt vad vill jag inte kommentera.

I det inledande utredningsarbetet har polisen bland annat granskat kameramaterial. Händelsen rubriceras som grovt vapenbrott.

TT: Har ni någon misstänkt som ni söker efter?

– Vi har uppslag att jobba med, säger Jari Kalliorinne.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

Biden hånade Fox News-journalist

USA:s president Joe Biden förolämpade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News efter en presskonferens.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Joe Biden kallade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News för "jävla idiot" när en mikrofon fortfarande var påslagen vid en fotosession i Vita huset.

Det var när en presskonferens höll på att avslutas och människor hade börjat lämna rummet som journalisten Peter Doocy frågade Biden om den höga inflationen i landet var en politisk belastning för honom.

Presidenten, som troligen var omedveten om att mikrofonen fortfarande var på, svarade sarkastiskt: "Den är en stor tillgång. Mer inflation", och muttrade "Vilken jävla idiot".

Doocy ryckte senare på axlarna åt förolämpningen i en intervju med Fox News.

– Ja, ingen har faktagranskat honom ännu och sagt att det inte är sant, svarade han nonchalant.

Inrikes

Läkare blandade ihop patienter – förlorar leg

En läkare förlorar sin legitimation sedan Ivo bedömt att han är oskicklig. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

En hyrläkare som verkat på flera ställen i landet blir av med sin läkarlegitimation sedan Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har granskat 42 patientfall som visar på stora brister. Mannen ska bland annat ha blandat ihop patienter, misskött journalföring, skrivit ut läkemedel felaktigt samt gjort oacceptabla uttalanden i patientkontakter.

Läkaren har blivit anmäld av flera vårdställen, bland annat i Nyköping, skriver Sörmlands Nyheter. Ivo anmälde efter sin granskning ärendet till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som fann så många bevis på grov oskicklighet att legitimationen återkallas.

Läkaren säger sig vara chockad över Ivos bedömning. Han tycker inte att han är en så dålig läkare som Ivo påstår och säger sig ha arbetat i hårt tempo och varit överbelastad med många patienter.

Utrikes

8 500 amerikanska soldater i förhöjd beredskap

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina. De är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL