Opinion

Be­gränsa plikten att hjälpa

Opinion
Opinion Krönika Vi har en plikt att rädda liv men inte att livs­va­rigt för­sörja an­dra.

Ska tig­ge­ri för­bjudas? De so­ci­al­de­mo­kra­tiska mi­nis­trarna Ardalan Shekarabi och Ylva Johansson vill ut­reda frå­gan. Det är bra att de vågar säga nå­got, men för­bud leder tankarna åt fel håll. Det leder till un­der­skattning av det so­ci­ala pro­blemet med rör­lig­het mel­lan länder.

Vi ogillar tiggandet där­för att det ut­löser mot­stri­diga käns­lor inom oss. Vi tyc­ker illa om tig­ga­rnas mi­sär och un­der­ord­ning, men många an­ser ändå att det är tvek­samt att ge pengar.

Eko­nomen Ro­bert Östling har på bloggen Ekonomistas upp­skattat kost­naden för obe­haget. Om två mil­joner svenskar mö­ter tig­ga­re en gång per vecka handlar det om cir­ka 100 mil­joner mö­ten per år. An­talet tig­ga­re i Sve­ri­ge kan upp­skattas, vi vet inte sä­kert, till 4 500 in­di­vider.

Om den upp­levda kost­naden för var­je så­dant möte är tio kro­nor, mot­svarar det to­talt en mil­jard kro­nor. Var­je tig­ga­re in­ne­bär då en kost­nad i form av obe­hag på 200 000 kro­nor. Det är själv­fal­let så att de som tigger har det vär­re i sin mi­sär än de som upp­lever obe­hag.

Där­till har kom­munerna en kost­nad för tig­ga­rnas verk­sam­het och liv. EU:s an­svars­lösa re­glering av mi­gra­tionen ska ses som be­skattning av Sve­ri­ge och som att folket har från­tagits sin ur­gam­la rätt att sig själv be­skatta.

Vi har en plikt att rädda liv men inte att livs­va­rigt för­sörja an­dra. Riks­dagen måste prio­ri­tera vil­ka åtaganden vi som bor i Sve­ri­ge har mot an­dra. EU-mi­granter kommer långt ned på lis­tan över dem vi ska hjälpa med of­fent­liga el­ler pri­vata me­del. Bi­ståndet är vik­tigare än stöd till ar­bets­föra tig­ga­re.

In­gen ska dock be­höva tigga och sova ut­om­hus. Den be­prö­vade lö­sningen är att ordna sär­skilda ar­be­ten som ga­ran­terar rim­lig för­sörjning och ord­nade för­hål­lan­den.

Den starka in­vändningen är att ju mänsk­ligare po­li­tik vi för des­to fler kommer att söka sig till Sve­ri­ge för att tigga el­ler ut­fö­ra myc­ket lågt avlönade upp­gifter. Kravet på ge­ne­ro­si­tet blir näst­in­till oänd­ligt. Det finns var­ken fi­lo­so­fiska ar­gu­ment för el­ler po­li­tiska möj­lig­heter till det­ta. Det är bara ge­nom att göra plikten av­gränsad som den blir le­gi­tim och be­tinget möj­ligt.

Re­gleringen av mi­gra­tionen in­ne­bär att landet med de mest li­be­rala lagarna kommer att be­ta­la det högsta priset. Det ut­löser starkare po­li­tiska re­ak­tioner än i länder med min­dre li­be­rala re­gler. Mi­gra­tionen inom EU är en or­sak till att Stor­bri­tan­ni­en går ur EU.

Ut­vidgningen av EU var oge­nom­tänkt. Det är inte klok po­li­tik att ha en ge­men­sam ar­bets­mark­nad med länder som har en fem­te­del av Sve­ri­ges lö­ne­kost­nad. Kon­se­kvenserna av flö­det av va­ror och tjänster skiljer sig från mi­gra­tion. Re­gleringen måste utgå från hur den på­verkar både ar­bets­kraften som mi­grerar och i det mot­tagande landet. Den måste förena so­ci­ala rät­tig­heter med skyl­dig­heter.

Mi­gra­tionen minskar män­ni­skors till­tro till att staten kan be­vara vär­det av be­folkningens so­ci­ala rät­tig­heter. Allt­fler ser nu att överliberal po­li­tik leder fram till en auk­to­ri­tär epok.

Det är dags att so­ci­al­de­mo­kraterna, för att vara re­le­vanta för väl­ja­rna, skyddar be­folkningen. Näs­tan fri rör­lig­het är inte för­en­lig med de­mo­kra­ti, väl­färd och sam­ar­be­te inom EU.

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Utrikes

Biden hånade Fox News-journalist

USA:s president Joe Biden förolämpade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News efter en presskonferens.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Joe Biden kallade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News för "jävla idiot" när en mikrofon fortfarande var påslagen vid en fotosession i Vita huset.

Det var när en presskonferens höll på att avslutas och människor hade börjat lämna rummet som journalisten Peter Doocy frågade Biden om den höga inflationen i landet var en politisk belastning för honom.

Presidenten, som troligen var omedveten om att mikrofonen fortfarande var på, svarade sarkastiskt: "Den är en stor tillgång. Mer inflation", och muttrade "Vilken jävla idiot".

Doocy ryckte senare på axlarna åt förolämpningen i en intervju med Fox News.

– Ja, ingen har faktagranskat honom ännu och sagt att det inte är sant, svarade han nonchalant.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

Läkare blandade ihop patienter – förlorar leg

En läkare förlorar sin legitimation sedan Ivo bedömt att han är oskicklig. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

En hyrläkare som verkat på flera ställen i landet blir av med sin läkarlegitimation sedan Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har granskat 42 patientfall som visar på stora brister. Mannen ska bland annat ha blandat ihop patienter, misskött journalföring, skrivit ut läkemedel felaktigt samt gjort oacceptabla uttalanden i patientkontakter.

Läkaren har blivit anmäld av flera vårdställen, bland annat i Nyköping, skriver Sörmlands Nyheter. Ivo anmälde efter sin granskning ärendet till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som fann så många bevis på grov oskicklighet att legitimationen återkallas.

Läkaren säger sig vara chockad över Ivos bedömning. Han tycker inte att han är en så dålig läkare som Ivo påstår och säger sig ha arbetat i hårt tempo och varit överbelastad med många patienter.

Utrikes

8 500 amerikanska soldater i förhöjd beredskap

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina. De är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Ekonomi

Utlåningen ökar hos pantbanken

Pantbanken Sveriges utlåning ökade 2021, efter en svag inledning på året. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson / TT
Ekonomi
Ekonomi

Förra året började som ett dåligt år för Pantbanken Sverige, landets största pantbank. Men nedgången vände och kunderna återkom.

Totalt ökade utlåningen till 938 miljoner kronor under 2021, jämfört med 898 miljoner kronor 2020 – en ökning med drygt fyra procent.

"I början av pandemin var människor försiktiga och konsumtionen minskade och därmed behovet att låna. Man satt helt enkelt still och väntade ut pandemin", säger Peter Sundström, vd för Pantbanken Sverige, i ett pressmeddelande.

Nedgången under början av pandemin var kraftigare än under finanskrisen 2008, uppger han.

"Men med vaccinet återkom kunderna snabbt och utlåningen är nu tillbaka på nivåer till och med högre än före pandemin", säger Peter Sundström.

Under det fjärde kvartalet 2021 ökade utlåningen med 13 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Pantbanken Sverige har 21 kontor i landet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL