I

Tid för dans och teater i Domkyrkan

Har du tid? spelas i augusti och september. Fri entré är det också.Foto: Lisa Carlberg
Artikel I morgon har Lunds stifts kyrkospel Har du tid? premiär. En ensemble av unga oprövade skådisar och dansare ställs mot äldre mer erfarna. Människans kamp mot tiden och sin egen existens kan börja.
PREMIUM

Det är kyligt och tomt i Lunds Domkyrka. Stort. Längst fram vid altaret och trappan dansar skådespelare i gula och röda dräkter. Ärmarna är förlängda och slingrar sig som serpentiner genom luften. En äldre kvinna står blick stilla och stirrar ut i tomrummet. Hon tar sakta ett steg mot oss. Öppnar munnen.

– Alla säger att de inte har tid, men tid är ju det enda vi har. Allt annat är ju bara till låns, säger hon sakta.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kriserna stärker Hizbollahs grepp om Libanon

En mamma och hennes barn tar skydd undan torsdagens gatustrider.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes När bränslebrist försatt Libanon i mörker rullar Hizbollah in lastbilar med olja från Iran.
– En lyckad pr-kupp, säger Hizbollahforskaren Rola El-Husseini.
Men den terrorklassade rörelsen styr också genom hot om våld, vilket syntes när Beiruts gator återigen förvandlades till en stridszon.

I södra Libanon pryder bilder på Irans högsta ledare, ayatolla Khamenei och hans företrädare Khomeini husväggar. Lojaliteten med den islamistiska staten i öst är stark bland den shiamuslimska majoritet som bor där.

När stora delar av regionen skadades under kriget mot Israel 2006 betalade Iran för att bygga upp den igen, genom Hizbollah som sedan länge också driver ett nätverk av andra välfärdsinstitutioner som skolor och sjukhus.

Och när den libanesiska staten havererar, efter snart två års ekonomiskt förfall som lett till omfattande bränslebrist, rullar konvojer med iransk olja in som Hizbollah beställt och delar ut till samhällsviktiga instanser.

– De har befäst sin makt under de senaste åren. Jag skulle kalla Hizbollah för en stat i staten, de styr i praktiken landet, säger Rola El-Husseini, som forskar om bland annat sekterism och Hizbollah vid Lunds universitet.

Hotar med våld

Men det är inte bara genom att erbjuda samhällsviktiga tjänster som Hizbollah, som är terrorstämplat av USA och EU, säkerställer sitt inflytande. När en förort söder om Beirut i förra veckan återigen förvandlades till en stridszon visade Hizbollah vad som är att vänta om de inte får sin vilja igenom.

Hundratals män med automatvapen gick på Hizbollahs och det allierade partiet Amals uppmaning ut på gatorna i en protestmarsch för att kräva Tarek Bitars avgång, domaren som utreder hamnexplosionen 2020.

– Det var ett skådespel, politisk teater, säger Rola El-Husseini.

– De gick ut i krigsmundering i samma område där inbördeskriget bröt ut 1975. Hizbollah och Amal ville skicka ett budskap, att om inte Tarek Bitar avsätts så kan det bli inbördeskrig igen.

Domaren Tarek Bitar har gjort sig ovän med stora delar av Libanons ledarskikt genom att kalla mäktiga politiker till förhör om varför tusentals ton högexplosivt material förvarades mitt i Beirut, vilket medförde att hundratals människor dog och stora delar av huvudstaden förstördes i fjolårets explosion.

Våldsamheter som bröt ut under protestmarschen påminde den redan ärrade befolkningen om inbördeskrigen som härjade mellan 1975 och 1990.

100 000 beväpnade

Enligt Hizbollahledaren Hassan Nasrallah har rörelsen 100 000 beväpnade krigare till sitt förfogande. I ett tv-sänt tal varnar han för att ett inbördeskrig är nära förestående, och säger att han berättar om styrkans omfattning för att förhindra ett krig.

Sju personer dödades i våldsamheterna som bröt ut i samband med marschen. Shiamiliserna anklagar anhängare till det kristna partiet, LF, för att ha öppnat eld först, eld som besvarades snabbt och häftigt av männen från marschen. Libanesiska armén avlossade också skott.

De flesta avlidna tillhörde Hizbollah eller Amalpartiet, men även fembarnsmamman Mariam Farhat dödades i sitt hem när hon träffades av skott från gatustriderna utanför.

Liknar inbördeskriget

På bilder från den blodiga torsdagen syns hur skolbarn lär sig ta skydd under skolbänkar eller i korridorer, där förlupna kulor inte riskerar att tränga in.

"Beirut i dag liknar det Beirut jag växte upp i", skriver en mamma på Twitter.

Händelsen skedde nästan på dagen två år efter det att tusentals unga libaneser gick ut på gatorna för att kräva revolution från det sekteristiska politiska systemet. Då trodde många att förändring var möjlig, att den splittrade befolkningen kunde enas oavsett religiös tillhörighet och tillsammans kräva ansvar från staten.

– Men om man tittar på vilka som dog i våldsamheterna häromdagen, många av dem var unga män, nyförlovade eller med småbarn hemma och hela livet framför sig. Ändå följer de Hizbollah och Amals order om att gå ut på gatorna, säger Rola El-Husseini.

Sophie Tanha/TT

Hizbollah och Iran hyllas i staden al Ain när bränslekonvojen rullas in i mitten av september.
Hizbollah och Iran hyllas i staden al Ain när bränslekonvojen rullas in i mitten av september.
Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Förra veckans våld påminde den redan ärrade befolkningen om inbördeskrigen 1975-1990.
Förra veckans våld påminde den redan ärrade befolkningen om inbördeskrigen 1975-1990.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

FAKTA

Fakta: Libanons statsskick

I Libanon delas makten sedan 1943 upp efter religion: presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till att bli politiker.

Källa: Landguiden

FAKTA

Fakta: Hizbollah

Hizbollah ("Guds parti") är ursprungligen en utbrytargrupp ur shiitiska Amalrörelsen, som byggdes upp med stöd av Irans revolutionsgarde 1982 efter den israeliska invasionen av södra Libanon samma år.

Hizbollah har både en politisk och en militär gren. Gruppen presenterade ett politiskt program 1985 och valdes 1992 in i parlamentet. Under tiden fortsatte gerillakriget mot israeliska armén. Israels reträtt beskrevs av Hizbollah som en seger.

Hizbollah får fortfarande starkt stöd av Teheran och även från Damaskus, och strider sedan början av 2013 öppet på regimens sida i Syrien.

Den stridande grenen har gjort sig skyldig till kidnappningar och självmordsattacker.

Bland de som har terrorstämplat Hizbollah finns USA och EU. EU har dock bara terrorstämplat gruppens militära gren, som kan vara svår att skilja från huvudorganisationen.

Inrikes

Vad händer om världen missar klimatmålen?

Det finns risk för att extremväder förstärks betydligt vid en global uppvärmning på 1,5 grader. Bilden är från det översvämningsdrabbade tyska Passau i somras.
Foto: Peter Kneffel/AP/TT
Inrikes
Inrikes Världens länder har enats om att försöka begränsa den globala uppvärmningen genom att minska sina utsläpp. En halv grad spelar stor roll när det gäller de effekter som väntar på vår allt varmare planet.

I december 2015 såg Parisavtalet världens ljus. För att begränsa klimatförändringarna och dess effekter enades parterna om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser. Det går dock trögt.

Uppvärmningen ligger redan på omkring 1,1 grader och utsläppen fortsätter att öka – inte minska. De beslut och löften som har tagits gör att världen i nuläget befinner sig på en bana mot en uppvärmning på 2,7 grader, varnar FN.

Utan stora förändringar kan världen passera 1,5 graders uppvärmning om ungefär tio år, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Något större marginaler finns för att lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader.

Så vad händer om världen missar klimatmålen? IPCC – som sammanställer det vetenskapliga läget om klimatförändringarna – har tagit fram exempel på vad som väntar i en värld som värms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer.

* Maxtemperaturerna i vissa områden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvärmning på 1,5 grader och 4 grader om uppvärmningen når 2 grader.

* Värmeböljor som i dag inträffar en gång varje årtionde kommer att bli fyra gånger mer sannolika vid 1,5 grader och nästan sex gånger troligare vid 2 grader.

* Oddsen för extrema värmeböljor som i dag inträffar vart femtionde år kommer att öka med nästan 9 gånger vid 1,5 grader och 40 gånger om uppvärmningen blir 4 grader.

* Fler människor kommer att känna av effekterna. 14 procent av mänskligheten kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst vart femte år vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvärmning.

*Vid 1,5 graders uppvärmning kommer extremt regn, snöfall eller annan nederbörd att vara 10 procent tyngre och 1,5 gånger mer sannolikt.

*I regioner utsatta för torka kommer torra perioder att bli dubbelt så troliga i en värld som har värmts upp 1,5 grader och fyra gånger mer sannolika om temperaturhöjningen landar på 4 grader.

*Begränsas den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader snarare än till 2 grader skulle det förhindra att ytterligare 200-250 miljoner människor drabbas av allvarlig brist på vatten.

*I en värld som är 2 grader varmare jämfört med förindustriell tid kommer 7-10 procent av jordbruksmarken inte längre att kunna odlas.

Inrikes

För mycket fossilt för att klara klimatmål

Utsläpp orsakade av förbränning av utvunna fossila bränslen, miljarder ton CO2.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Många länder lovar bättring i klimatarbetet. Trots det är den planerade utvinningen av fossila bränslen mer än dubbelt så stor än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt en rapport.

Om mindre än två veckor går startskottet för det klimatmöte som ses som det viktigaste sedan den banbrytande konferens som hölls i den franska huvudstaden 2015.

Den övergripande ambitionen i Glasgow är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid vid liv. Det är en stor utmaning eftersom utsläppen fortsätter att öka, vilket enligt FN:s klimatpanel IPCC betyder att världen kan ha missat målet redan om tio år.

Många länder lovar dock höjda ambitioner och sätter upp mål om nettonollutsläpp. Men det räcker inte, visar The Production Gap Report som har gjorts av Stockholm Environment Institute (SEI) i samarbete med bland andra FN:s miljöprogram UNEP.

Den mäter gapet mellan regeringars planerade utvinning av fossila bränslen och de globala produktionsnivåer som krävs för att klara Parisavtalets temperaturmål.

"Väldigt allvarligt"

Fossila bränslen är den avgörande källan till utsläppen av växthusgaser. Av rapporten framgår att regeringar planerar att producera 110 procent mer fossila bränslen 2030 än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och 45 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

Gapet mellan produktionsplanerna och klimatmålen är lika stort som det har varit de senaste åren, trots pandemin.

– Det händer väldigt lite med produktionen av fossila bränslen. Det är väldigt allvarligt eftersom diskrepansen gör att vi inte kommer att klara klimatmålen, säger Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute.

Den globala olje- och gasproduktionen ser ut att öka de kommande 20 åren medan kolet minskar – dock mycket blygsamt. Produktionsplanerna och prognoserna för 2030 pekar fortfarande mot 240 procent mer kol än vad som är förenligt med 1,5-gradersmålet och 120 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

– Det viktigaste är att få en ambitionshöjning internationellt för att fasa ut och minska på kolkraften, säger Nilsson.

– De fossila subventionerna måste bort. De har ökat de senaste två åren, vilket är kopplat till pandemisatsningar som tyvärr inte har gått till förnybart och fossilfritt i den utsträckning som hade behövts.

Missar målet

TT: Tror du att det går att nå 1,5-gradersmålet?

– Nej, det är inte realistiskt. För sex år sedan fanns det nog en chans men länderna har bara fortsatt att producera och släppa ut i stället för att minska, säger Nilsson.

– Men 1,5 grader är ingen magisk gräns utan riskerna ökar gradvis. Och det finns fortfarande ett fönster att nå under 2 grader, som ju också är ett av Parisavtalets mål.

TT: Finns det några ljusglimtar?

– Det tycker jag. Vi ser en minskad kolanvändning i exempelvis Kina och USA, tyvärr balanseras det ut av ökningar på andra ställen, säger Nilsson.

– Vad Kina, Europa och USA gör kan sätta agendan globalt. Att EU diskuterar koldioxidtullar för att vår industri, som betalar ganska mycket för sina utsläppsrätter, ska kunna konkurrera globalt är en ljusglimt. Att det slutar vara gratis att släppa ut är det viktigaste instrumentet, det gör att kolkraften försvinner ganska snabbt i Europa.

"Berg-och-dalbana"

Energikrisen som har drabbat vissa delar av världen har tornat upp sig som ett moln över klimatmötet i Glasgow. Efterfrågan på kol ökar och vissa har uttryckt oro för att det ska komma att bromsa omställningen från fossilt till förnybart.

Men Michael Lazarus, klimat- och energipolitisk forskare vid Stockholm Environment Institute, framhåller att situationen till stor del beror på effekter av pandemin såväl som på klimatrelaterad påverkan på försörjningskedjorna – och inte på någon direkt brist i elproduktionen.

– Experterna pekar på att priserna snart kommer att sjunka, säger han på en briefing.

– Det här är en möjlighet att inse att om du har en ekonomi baserad på fossila bränslen kommer du att att befinna dig i den här berg-och-dalbanan. En snabb omställning kan förhindra den typen av chocker i framtiden.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: The Production Gap Report

The Production Gap Report sammanställer världens planerade utvinning av fossila bränslen och jämför med de produktionsnivåer som är förenliga med Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjning med 1,5 grader och 2 grader.

Bedömningen av produktionsgapet baseras på de senast tillgängliga planerna och prognoserna för produktionen av fossilt bränsle, som publicerats av regeringar och institutioner.

Rapporten tittar också på hur världens regeringar stödjer fossil bränsleproduktion genom sin politik, sina investeringar och andra åtgärder.

Rapporten sammanställs av Stockholm Environment Institute (SEI), FN:s miljöprogram (UNEP), Overseas Development Institute (ODI), International Institute for Sustainable Development (IISD) och E3G. Över 40 forskare från universitet, tankesmedjor och andra forskningsorganisationer har bidragit med analyser och översyn.

FAKTA

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Eftersom förra årets klimatkonferens sköts upp på grund av pandemin har länderna haft sex år på sig att komma med uppdaterade klimatlöften inför COP26 i Glasgow i november.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Sport

Lindahls oro – petad i fyra raka matcher

Hedvig Lindahl under en träning inför VM-kvalet i Dublin.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport Först trodde hon att det berodde på skadan. Sedan förstod Hedvig Lindahl att hon blivit petad i Atlético Madrid.
– Om jag fortsätter att bli satt på bänken hela tiden så fattar jag åt vilket håll det barkar, säger landslagsmålvakten.

En ren artighetsfras kan avslöja en hel del. Så när Hedvig Lindahl på frågan "hur är läget?" svarar att det "faktiskt känns ganska bra just nu", är det uppenbart att fotbollslivet inte varit helt på topp på sistone.

När hon i helgen vaktade Atlético Madrid-målet i 1–1-matchen mot Granadilla var det första gången på fem ligaomgångar som hon fick chansen från start. Det betyder trots allt en hel del när hon nu är på plats i Dublin för torsdagens VM-kvalmatch mot Irland.

– Jag hade väl inte dött om jag inte hade fått spela den matchen. Men det är skönt att komma hit och nyss ha spelat, så att man inte potentiellt får spela på torsdag utan att ha spelat på ett tag, säger Hedvig Lindahl.

Åkte på knäskada

Den 38-åriga målvakten inledde den spanska ligasäsongen med Atlético Madrid så bra som man kan begära. Två matcher gav två hållna nollor, men i den andra, mot Real Madrid den 12 september, gjorde hon också illa knäet.

Sedan åkte Lindahl på VM-kvalsamling och stod en av två matcher – 4–0 hemma mot Georgien – men väl tillbaka i Spanien var hon plötsligt utanför klubblagets elva.

I fyra raka matcher gick förtroendet i stället till 28-åriga spanjorskan Lola Gallardo. Utan att Lindahl egentligen förstått varför.

– Vi har inte pratat faktiskt, tränaren (Óscar Fernández Novillo) och jag. I början tänkte jag att det var vila för knäet, men sedan … jag vet inte. Jag valde att inte fråga, jag valde att bara jobba på.

TT: Har situationen stört dig?

– Lite har det stört. Och det är väl naturligt. Man vill vara behövd och känna att man bidrar. Så när man blir satt åt sidan blir det lite ”vad ska jag göra nu då?”. Så det var mentalt jobbigt. Men efter att jag tillät mig känna efter lite så kände jag att ”nej, nu går vi vidare”. Och då blev det lite bättre igen, säger Lindahl.

Satsar på framtiden?

I landslaget har förbundskapten Peter Gerhardsson gjort klart att ålder och framtida potential är oväsentliga faktorer. Så länge Hedvig Lindahl är bättre än sina yngre kollegor är det hon som står.

Annat är det i Atlético Madrid, där hon fajtas mot en tio år yngre spansk landslagsmålvakt.

– Absolut finns det en sådan aspekt. Det blir kanske mer naturligt i ett klubblag som behöver planera med kontrakt och så. Så visst finns den aspekten, och det är sådant man går runt och tänker på lite. Men det är inget jag kan påverka.

Kontraktet med Atlético går ut sommaren 2022.

– Det enda jag kan göra är att göra varje träning så bra jag kan och väljer de mig så väljer de mig. Men om det fortsätter att jag blir satt på bänken hela tiden, så fattar jag åt vilket håll det barkar.

Lasse Mannheimer/TT

FAKTA

Fakta: Hedvig Lindahl

Född: 29 april 1983 i Katrineholm (38 år).

Moderklubb: Gropptorps IF.

Position: Målvakt.

Klubb: Atlético Madrid.

A-landskamper/mål: 178/0.

Seniorlubbar: Värmbol (1996–1998), Tunafors (1998–2000), Malmö FF (2001–2003), Trion (lån, 2003), Linköping (2004–2008), Göteborg (2009–2010), Kristianstad (2011–2014), Chelsea (2015–2019), Wolfsburg (2019–2020), Atlético Madrid (2020–).

Meriter: OS-silver (2021 och 2016), VM-silver (2003), VM-brons (2011, 2019), engelsk ligamästare (2015, 2018), tysk ligamästare (2020) engelsk FA-cupmästare (2015, 2018), tysk cupmästare (2020), svensk cupmästare (2006, 2008), Diamantbollen (2015, 2016), årets målvakt i Sverige (2004, 2005, 2009, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019), målvakt i Fifas och Fifpros världselva 2018.

Kultur och nöje

Tio ljuddramer ska ge samtida insikt

Kultur och nöje
Kultur och nöje Ådalen 1931 fram till Drottninggatan 2017 – via Teckomatorp och Estonia. Sveriges Radio Drama producerar nu en stor ljuddramasatsning utifrån händelser som man menar har förändrat Sverige.

Med start 12 november kommer projektet "Före – efter" att portioneras ut under två och ett halvt år. Först ut är "Före–efter Drottninggatan 2017" respektive "Före–efter Bulltoftakapningen 1972". Just flygplanskapningen ger en bakgrund till det kommande kriget på Balkan men också till händelser i Sverige, framhåller Moa Gammel, konstnärligt utvecklingsansvarig på Sveriges Radio Drama.

– Inga brytpunkter sker i ett vakuum utan i en kontext. Till exempel så får man en bakgrund till orsakerna till de såriga slitningarna i forna Jugoslavien i Bulltoftakapningen, en händelse som även gav upphov till de antiterroristlagar som instiftades av Palme och som fortfarande är praxis i dag, allt hänger ihop.

Varje historisk händelse skildras i serier på fyra till sex avsnitt, skrivna av författare som exempelvis Bengt Ohlsson, Henrik Bromander och Katarina Wennstam. Valen av händelser är inte gjorda av historiker utan utifrån de tillfrågade manusförfattarnas preferenser.

– Det finns otroligt många brytpunkter under den här tidsaxeln. Vi utgick ifrån vad manusförfattarna skickade in och vad de brann för att berätta. Henrik Bromander till exempel ville skriva om en man som blir besatt av att hämta tillbaka sin frus kropp från Estonia.

Rörlig inspelning

Ljuddramerna är till skillnad från den tidigare radioteatern inspelad på liknande sätt som filmen – fast med ljud i stället för bild. Inspelningarna är rörliga och sker ofta ute på plats, inte med stillastående skådespelare framför en mikrofon i studio. Allt för att få ett mer naturalistiskt ljud och tonfall. "Före-efter"-serierna är samhällsdramer inspirerade av verkliga händelser men med fiktiva karaktärer, framhåller Moa Gammel.

– Vi har velat bygga dramer som skildrar hur människor runt omkring påverkas.

Henrik Schyffert ska regissera ljuddramat om Nya Karolinska. "Före-efter Anna Lindh 2003" regisseras av Helena Bergström och handlar om Anna Lindhs politiska arv mer än om själva mordet.

– Annars är det så lätt att hon blir ihågkommen som ett mordoffer när hon egentligen var en politiker som skulle bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Vi lyfter fram hennes arv genom hennes tal och den hon var som politiker. Jag ville undersöka hur individerna runt henne påverkades av tragedin och av ett samhällstrauma.

Ambitiöst projekt

Moa Gammel beskriver "Före-efter" som "ett otroligt ambitiöst projekt. Varje avslutad serie ska också följas upp med ett samtal som journalisten Johar Bendjelloul leder med forskare och experter kring respektive händelse.

– När man lyssnat klart på säsongerna ska man förstå hur händelser som inträffade då påverkar oss än i dag och hur vi alla behöver få djupare insikt om vårt förflutna för att förstå vår samtid, säger Moa Gammel.

Erika Josefsson/TT

FAKTA

Fakta: "Före-efter"

"Före–efter Drottninggatan 2017" – släpps hösten 2021

"Före–efter Bulltoftakapningen 1972" – släpps hösten 2021

"Före–efter Estonia 1994" – släpps våren 2022

"Före–efter Anna Lindh 2003" – släpps våren 2022

"Före–efter Nya Karolinska" 2010

"Före–efter Ådalen 1931"

"Före–efter Peter Mangs 2009"

"Före–efter Pensionssvindeln 2013"

"Före–efter Giftskandalen 1975"

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Känd rysk oligark rannsakas av FBI

FBI bär ut bevismaterial från en fastighet på Manhattan i New York som kopplas till oligarken Oleg Deripaska.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Federal polis har undersökt två fastigheter i Washington DC och New York som kopplas till den ryske oligarken Oleg Deripaska, en bundsförvant till Rysslands president Vladimir Putin.

Vid fastigheten i New York, som ligger i stadsdelen Greenwich Village på Manhattan, syntes tiotals poliser fylla en skåpbil med lådor med bevismaterial.

Husrannsakningarna har koppling till USA:s sanktioner mot Deripaska, uppger hans talesperson som säger att de genomsökta bostäderna tillhör släktingar till honom. Sedan 2018 är oligarken nämligen förbjuden att göra affärer eller äga fastigheter i USA, på grund av landets sanktioner mot honom.

FBI bekräftar att man har genomfört husrannsakningar på de två adresserna, men vill inte uttala sig mer om insatsen eller säga om man utreder Deripaska för något.

Deripaska är mycket förmögen, bland annat tack vare affärer i aluminiumbranschen. Han står också nära den ryske presidenten Vladimir Putin.

Oligarkens namn förekom flera gånger i utredaren Robert Muellers rapport om utländsk inblandning i 2016 års presidentval. Dessutom har Deripaska även nära band till tidigare president Donald Trumps före detta kampanjchef Paul Manafort. Manafort dömdes till fängelse för ekonomisk brottslighet, men benådades av Trump.

När sanktionerna mot Deripaska infördes för tre år sedan påpekade USA:s finansdepartement att han hade både utretts för penningtvätt samt anklagats för att ha hotat affärsrivaler till livet, olagligt avlyssnat en regeringstjänsteman och deltagit i utpressning.

Tre bolag med kopplingar till Deripaska har dock tagits bort från finansdepartementets sanktionslista, då Deripaskas ägande i dem ansågs ha minskat. Sanktionerna mot Deripaska personligen finns däremot kvar.

FBI fyllde en skåpbil vid New York-fastigheten med lådor
FBI fyllde en skåpbil vid New York-fastigheten med lådor
Foto: John Minchillo/AP/TT

Hörby

Eleverna som tar slöjden in i framtiden

Framtidssatsning på slöjden på Georgshillsskolan. Eddie Schubert, Pontus Persson och Nicklas Klyft har på eget initiativ renoverat den här bänken.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Eleverna på Georgshillsskolan tar slöjden in i framtiden. Här jobbar ungdomarna med riktiga projekt, och lär sig samtidigt att lösa problem och tänka utanför boxen.
– Det är roligt att göra något som man vet kommer till användning, säger Ina Andersson i 8b.

Det är trä och metallslöjd på schemat för eleverna i 8 b när Skånskan kommer på besök. Ina Andersson, Tage Persson och Linnea Åberg-Cronin håller på att skruva ihop träramen till en platå som ska användas på den nyrenoverade förskolan i Västerstad. Tack vare platån blir det lättare för förskolebarnen att nå upp och titta ut genom fönstren.

– Det är bra att det vi gör kommer till nytta. Och det är praktiskt att vi bygger platån, så behöver skolan inte lägga pengar på att köpa in grejorna, säger Linnea.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Inga bidrag till trafikåtgärder

Eslövs kommun får klara sig utan pengar för Trafikverket om de vill genomföra de tre projekten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eslöv
ESLÖV Trafikverket säger nej till att medfinansiera tre trafikprojekt som Eslövs kommun planerar.

Det första och största av de tre projekten gäller en ny gång- och cykelväg på Skolgatan och Åkervägen i Löberöd, med syfte att separera oskyddade trafikanter. Projektet bedöms kosta cirka tio miljoner kronor och Eslövs kommun sökte medfinansiering från Trafikverket, men får avslag med motiveringen att verket inte har tillräckligt med pengar för att kunna säga ja till alla ansökningar som kommer in.

Avslag blir det även för bidrag till hastighetsdämpande åtgärd vid ett övergångsställe på Onsjövägen, vid Norrevångsskolan. Där handlar det om en mindre kostnad, 327 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL