Recension.

Het skrattfest på Fredriksdal i sommar

Thomas Petersson, Eva Rydberg och Robert Rydberg. Foto: Mikael Lindell Bohlin
Artikel Recension. Komikern Thomas Petersson är något av ett wild card i årets uppsättning på Fredriksdalsteatern - och det blir en fullträff, tycker vår recensent.

Säg I hetaste laget och de flesta tänker på filmen med Marilyn Monroe, Jack Lemmon och Tony Curtis. Det handlar alltså om sångerskan Sugar Kane, hon som hela tiden olyckligtvis förälskar sig i saxofonister som krossar hennes stackars hjärta innan de drar vidare. Musikalen Sugar som bygger på filmen från 1959 kom 1972 och spelas ganska ofta – och det är den värd. Historien håller väl ihop och har inga longörer.

En av dem som tidigare regisserat musikalen är Anders Aldgård – och visst sitter minnet av uppsättningen på Nöjesteatern för 16 år sedan kvar i minnet. Aldgård kan sin Sugar och har förfinat sin tolkning inför premiären på Fredriksdalsteatern i Helsingborg, där musikalen spelas i sommar. Och han har även den här gången haft ett superbt gäng att dirigera på scenen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Välkomnar avskalad säsong: "Väldigt slitsamt"

Det går inte att prestera på topp på alla tävlingar under en normal världscupsäsong, tycker Hanna Falk. Arkivbild.
Det går inte att prestera på topp på alla tävlingar under en normal världscupsäsong, tycker Hanna Falk. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Färre tävlingsorter och mindre resande.
Det kan mycket väl bli verklighet när skidsäsongen kommer i gång i vinter.
– Det vore spännande att testa, säger sprintåkaren Hanna Falk.

Hur det blir med den kommande skidsäsongen är det ännu ingen som kan ge svar på.

Enligt Niklas Jonsson, som sitter i Fis längdkommitté, finns det alltjämt förhoppningar i det internationella skidförbundet att genomföra världscupen som planerat. Men på grund av rådande pandemiläge är det troligt att det i stället blir tal om ett coronaanpassat upplägg – en så kallad "plan B" med tävlingar i ett begränsat antal områden för att minska mängden resande.

– Min förhoppning är att det blir en världscup men man får vara beredd på att det inte kommer se ut som det gjort tidigare, säger Jonsson.

Men att banta ner det vanliga världscupformatet behöver inte bara vara negativt.

"Hade blivit mellanmjölk"

En som inte skulle ha något emot en "plan B"-säsong är den svenska landslagsåkaren Hanna Falk – som förutom klimat- och smittskyddsaspekten pekar ut andra fördelar med färre tävlingar.

– Vi har haft väldigt mycket resor och väldigt mycket tävlingar i längdskidåkningen. Sen kanske inte jag är den som åker alla tävlingar ändå, men har man ambitioner att vinna totala världscupen och åka allt så är det ju väldigt, väldigt slitsamt. Skulle jag gjort så hade jag inte kunnat prestera så bra, utan det hade blivit lite mellanmjölk av allting. Får man lite luft emellan och kör på samma ställe så kanske man kan tävla lite mer, säger Falk.

Efter förra höstens ryggoperation gjorde 30-åringen comeback i början av mars innan coronaviruset avslutade världscupen i förtid.

– Jag har haft en del ryggproblematik, det blir mycket sitta i bussar och flyg. Det har varit slitsamt genom åren, även om jag älskar att resa runt och tävla.

Får medhåll

TT: Hade det varit skönt med färre tävlingar och fler lopp per tävlingstillfälle generellt?

– Jag har inte reflekterat jättemycket över det, men om det är det som krävs för att vi ska tävla nu så är jag med på det. Det gäller också att tänka strategiskt, var man lägger tävlingarna. Det är inte bara vi som ska ta oss dit utan hela teamet med alla fordon, våra skidor och allting. Det är en ganska stor apparat som åker runt och det går säkert att lägga upp på ett ännu bättre sätt om man ska tänka hållbarhet, både för människan och för miljön.

Falk får medhåll av sprintkollegan i landslaget Maja Dahlqvist.

– Det ligger lite i det, absolut. Det är det som är häftigt med VM och OS, det är då man vill vara som bäst och det blir extra coolt att lyckas där. En världscuptävling blir lite som en i mängden. Med färre tävlingar blir det hårdare krav just där och då, säger Dahlqvist.

Pelle Strandman/TT

FAKTA

Fakta: Skidsäsongen 2020–2021

Preliminärt världscupschema:

27–29 november: Ruka, Finland.

5–6 december: Lillehammer, Norge.

12–13 december: Davos, Schweiz.

19–20 december: Dresden, Tyskland.

1–10 januari: Tour de Ski (Val Mustair, Schweiz, Toblach, Italien, Val di Fiemme, Italien).

16–17 januari: Ulricehamn, Sverige.

23–24 januari: Lahtis, Finland.

30–31 januari: Falun, Sverige.

5–7 februari: Premanon, Frankrike.

20–21 februari: Nove Mesto, Tjeckien.

10 mars: Drammen, Norge.

13–14 mars: Oslo, Norge.

19–21 mars: Peking, Kina.

VM avgörs 25 februari–7 mars i Oberstdorf, Tyskland.

FAKTA

Fakta: Skidvärldscupens plan B

Block 1, 27 november–20 december

Antal tävlingshelger: 2–3.

Antal lopp: 6–8.

Aktuella länder: Finland och/eller Norge.

Block 2, Tour de Ski, 1–10 januari.

Antal tävlingshelger: 6–10 dagar.

Antal lopp: 5–7.

Aktuella länder: Schweiz och/eller Italien.

Block 3, 23 januari–7 februari.

Antal tävlingshelger: 2–3.

Antal lopp: 6–8.

Aktuella länder: Sverige och/eller Finland och/eller Norge.

VM i Oberstdorf, Tyskland, 23 februari–7 mars.

Block 4, 17–21 mars.

Antal tävlingshelger: 1.

Antal lopp: 3–4.

Aktuella länder: Kina.

Inrikes

Linde varnar för israelisk annektering

Ann Linde (S), utrikesminister, vid regeringens sommarfika på torsdagen.
Ann Linde (S), utrikesminister, vid regeringens sommarfika på torsdagen.
Foto: Ali Lorestani/TT
Inrikes
Inrikes Om Israel annekterar delar av Västbanken får det konsekvenser för relationen med Sverige och EU.
Det varnar utrikesminister Ann Linde (S).

– Om det skulle begås brott mot folkrätten, som en annektering innebär, då kommer inte den relationen att se likadan ut, säger Linde.

Hon pekar på att reaktionerna från EU och EU-länder på Israels annekteringsplaner har varit kraftiga och på att EU inlett diskussioner om hur man ska agera om Israel fullföljer planerna.

Linde vill dock inte gå in på vilka åtgärder från EU:s sida som kan bli aktuella.

– Men det handlar inte om till exempel bojkott, Det finns inte alls i några sådana diskussioner och det är inte Sverige för heller.

Israels annekteringsplaner skulle ha förverkligats i går, men det steget har ännu inte tagits. Linde tror att det kan bero på en massiv internationell mobilisering mot en annektering, inte minst från EU:s och Storbritanniens sida.

– Jag vågar inte vara så optimistisk och säga att risken för annektering nu är över. Risken finns kvar, säger hon.

Linde understryker vikten av att hålla kvar ett starkt internationellt tryck i frågan.

– Ett beslut om annektering skulle undergräva möjligheterna att skapa en livskraftig palestinsk stat, det skulle äventyra en tvåstatslösning i enlighet med Osloprocessen och det skulle vara en mycket allvarlig vändpunkt i konflikten mellan israeler och palestinier, säger utrikesministern.

Hon uppger att regeringen står bakom EU:s utrikeschef Josep Borrells uttalande om att inte erkänna Israels suveränitet över annekterad mark.

Peter Wallberg/TT

Utrikes

Merkel till Bryssel för budgetsamtal

Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer till Bryssel för att diskutera coronastöd och nästa långtidsbudget i EU. Arkivfoto.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer till Bryssel för att diskutera coronastöd och nästa långtidsbudget i EU. Arkivfoto.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nästa vecka kommer nya kompromissbud kring EU:s coronastöd och nästa långtidsbudget.
Planerna ska diskuteras med Tysklands förbundskansler Angela Merkel på plats i Bryssel.

Nej, nej, är Sveriges åsikt hittills om de förslag som EU-kommissionen lagt fram om lån och bidrag till coronadrabbade länder och en ny långtidsbudget i EU.

Ja, ja, är vad EU:s permanente rådsordförande Charles Michel i stället hoppas på, med hjälp av sitt kompromissförslag som nu utlovats till "andra halvan av nästa vecka".

I en middagsgenomgång för EU-ländernas ambassadörer i onsdags lovade Michel en "aningen" mindre budget, skriver nyhetssajten Politico Europe med hänvisning till diverse diplomatkällor. Samtidigt vill Michel behålla "storleken och ambitionen" i det extra coronastöd på 750 miljarder euro som EU-kommissionen vill låna upp och sedan till stor del ge som bidrag till drabbade medlemsländer.

"Till allas förmån"

Inför kompromissframtagandet ska Michel hålla särskilda överläggningar i Bryssel nästa onsdag med kommissionsordförande Ursula von der Leyen, EU-parlamentets talman David Sassoli och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

"Starkt politiskt ledarskap behövs för att föra det här arbetet till en snabb och framgångsrik slutpunkt. Det är vårt gemensamma ansvar att få klart det här återhämtningspaketet utan dröjsmål och visa alla européer att EU är redo att agera till allas förmån", skriver von der Leyen i ett uttalande inför mötet, där Merkel deltar i och med att Tyskland från och med i onsdags har tagit över som ordförandeland i EU:s ministerråd.

Rabatter blir kvar?

Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike tillhör de mest skeptiska till liggande budget- och coronaförslag. De fyra länderna kan dock trösta sig med att den rabatt de får på betalandet av EU:s medlemsavgift med största sannolikhet blir kvar.

Kraftigt flankstöd kommer från just Tyskland, som ser det som nödvändigt att behålla rabatterna för att jämna ut inbetalningarna till budgeten.

Ekonomi- och energiminister Peter Altmaier konstaterar samtidigt att landet inte är ute efter att enbart driva igenom sin egen åsikt.

– Som ordförande gäller det att agera med politisk återhållsamhet. Du behöver tjäna hela EU:s intressen och även de andra medlemsländernas. Annars kommer du inte att göra några framsteg alls, säger Altmaier i ett webbmöte med allehanda Bryssel-korrespondenter.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Kampen om budgeten

EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058. EU-kommissionen hoppas att det ska kunna göras genom införandet av direkta EU-skatter på exempelvis utsläppsrätter och av multinationella nätbolag.

Parallellt har EU-kommissionen ändrat i sitt förslag till ny långtidsbudget för EU under åren 2021–27. Det nya förslaget landar på 1 100 miljarder euro, jämfört med 1 135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018. I förslaget ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften.

Ekonomi

Coronaskulder tynger företag

Skuldproblemen bland företagen ökar under coronakrisen. Arkivbild.
Skuldproblemen bland företagen ökar under coronakrisen. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Åtta av tio svenska företag säger att de tvingas stå ut med att deras kunder dröjer med att betala fakturor. Det gör svenska företag sämst på att betala i hela Europa.

– Det kan finnas en tradition i Sverige med många stora företag som kan pressa sina leverantörer att stå ut med långa betalningstider. Stora företag använder detta som ett sätt att finansiera sig och det är små och medelstora företag som drabbas, säger Mikael Ericson, koncernchef på kredithanteringsföretaget Intrum till TT.

Intrum har sammanställt en rapport om tillståndet bland europeiska företag. Undersökningen bygger på intervjuer med chefer på 9980 företag i 29 länder.

Kort varsel

En av de viktigaste faktorerna för ett företags överlevnad är likviditeten, pengar som man kan betala med, med kort varsel. När stora kunder dröjer med att betala slår det mot de mindre företagen som får försämrad likviditet och som därmed får svårare att betala sina skulder.

– Därmed sprider sig betalningsproblemen från företag till företag, säger Mikael Ericson.

Han vill att fler företag följer det EU-direktiv som säger att räkningar ska betalas inom 30 dagar. Men direktivet är inte tvingande.

I studien säger 82 procent av de svarande företagen i Sverige att de står ut med att vänta längre med att få betalt från sina kunder, för att inte skada relationen till kunderna. Det placerar Sverige i en extrem position tillsammans med Polen. I andra änden finns Nederländerna där bara 34 procent av företagen svarar likadant. Genomsnittet i EU är 69 procent.

Existens hotas

Vartannat företag i Europa säger att dess existens hotas av att kunder dröjer alltför länge med att betala sina räkningar under coronakrisen. Mer än hälften av företagen säger att det land där de arbetar befinner sig i en lågkonjunktur – eller kommer att göra det inom ett år.

Enligt rapporten medför nu branta fall i ländernas ekonomier, i form av sjunkande BNP, att företagens intäkter också sjunker.

– Många företag kämpar nu för sin överlevnad eftersom de har tvingats stänga sin verksamhet till följd av de nedstängningar som regeringar i Europa har beslutat om under pandemin, säger Mikael Ericson.

Av de europeiska företagen i undersökningen svarade 51 procent att sena betalningar hotar deras existens. Företagen fick också frågan om de tror att en lågkonjunktur pågår eller är omedelbart förestående i det land där de verkar. Nära sex av tio företag, 56 procent, svarade ja. Ett år tidigare svarade 28 procent ja på samma fråga.

I Italien svarade 83 procent av företagen att en lågkonjunktur pågår eller ligger runt hörnet. Genomsnittet i EU är 56 procent. Sverige ligger nära genomsnittet med 51 procent.

– Coronapandemin är verkligen en chock för de europeiska ekonomierna. Vi ska inte tro att faran är över, säger Mikael Ericson.

Största hotet

Undersökningen gjordes i februari och maj i år, alltså strax före den verkliga coronakrisen och därefter när krisen hade slagit till över hela Europa. Därför finns det också en särskild uppdelning i rapporten som visar svaren före krisen och under pågående kris.

Före krisen svarade 42 procent av företagen att deras land befann sig i lågkonjunktur eller snart skulle göra det. Under pågående kris hade andelen ökat till 64 procent.

Av företagen i EU anser 57 procent att en lågkonjunktur i hela Europa är det största hotet mot att kunder betalar sina skulder i tid. Sverige ligger över genomsnittet, här tror 65 procent av de tillfrågade företagen att en europeisk lågkonjunktur är det största hotet mot att kunder betalar sina skulder i tid. I Spanien är pessimismen betydligt större, där är andelen 92 procent.

Björn Dickson/TT

FAKTA

Fakta: Pandemins inverkan på svensk ekonomi

Covid-19-pandemin leder enligt statliga Konjunkturinstitutet till att Sveriges BNP minskar med ca 10 procent det andra kvartalet i år. I bland annat euroområdet väntas nedgången bli betydligt större. En anledning till att den svenska ekonomin inte drabbas fullt lika hårt det andra kvartalet är att de svenska myndigheternas åtgärder för att bromsa smittspridningen har varit mindre långtgående än i många andra länder.

Källa: Konjunkturinstitutet

Inrikes

Medicinföretag bekräftar: USA har köpt lagret

Remdesivir ska förkorta sjukhustiden för covidpatienter som får syrgastillskott. Arkivbild.
Remdesivir ska förkorta sjukhustiden för covidpatienter som får syrgastillskott. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Inrikes
Inrikes Sverige får klara sig på sitt befintliga lager av covidläkemedlet remdesivir, meddelar tillverkaren Gilead.
Detta efter att USA har köpt upp nästan all medicin för nästkommande månader.

På onsdagen rapporterade brittiska The Guardian att USA köpt upp nästan hela lagret av remdesivir, vilket skulle resultera i att det inte fanns något kvar för resten av världen i åtminstone tre månader. Läkemedlet kan förkorta sjukhustiden för patienter med covid-19.

Tillverkaren Gilead bekräftar bilden för TT.

"Vi har ett begränsat utbud av remdesivir under de kommande tre månaderna", skriver Anette Hummelgård, medicinskt ansvarig för Gilead Sciences i Norden, i ett mejl.

Leveransen till USA bestämdes under en diskussion med den amerikanska regeringen, efter det att förekomsten av covid-19 ökat stort under den senaste tiden, berättar tillverkaren.

"Vi är medvetna om den globala skalan på pandemin och arbetar så snabbt som möjligt för att möjliggöra åtkomst runt om i världen", skriver Hummelgård i mejlet.

Donation tillräcklig

Sverige har också en viss tillgång av remdesivir, sedan regionerna mottagit en donation från Gilead. Omfattningen av donationen är hemlig, men ska endast räcka till ett fåtal patienter. Största andelen av donationen går till Stockholmsregionen på grund av stor befolkningsmängd och många sjuka i covid-19.

"Det finns ett begränsat utbud av remdesivir till hands i många länder för användning i kliniska prövningar och donation inom ramen för beviljade licenser. Vi förväntar oss att detta utbud är tillräckligt för att möta den nuvarande efterfrågan i Sverige", skriver Anette Hummelgård.

Företaget menar dock att andra länder än USA kan få tillgång till medicinen. Då kommer länder med hög sjukdomsfrekvens att prioriteras förutsatt att läkemedlet är godkänt i landet. Gilead uppger också att företaget jobbar för att tillverka mer på kortare tid.

"Vi har kommit överens med den amerikanska regeringen att outnyttjade doser till och med september kan tilldelas för andra användningsområden, inklusive till länder utanför USA", skriver Hummelgård i mejlet.

Svensk fördel

Jämfört med andra länder har Sverige en fördel när tillgången till remdesivir är låg, enligt Anders Sönnerborg som är professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska institutet.

– Ur ett svenskt perspektiv, som det ser ut nu, har vi nått den värsta toppen och antalet inneliggande patienter som är i behov av remdesivir är avsevärt färre nu än i april och maj, säger han.

– Men det innebär inte att det inte finns ett behov. Det är självklart att behovet existerar och det finns de som verkligen skulle ha glädje av det.

Erik Nilsson/TT

Läkemedelstillverkaren Gileads huvudkontor i Foster City, Kalifornien. Arkivbild.
Läkemedelstillverkaren Gileads huvudkontor i Foster City, Kalifornien. Arkivbild.
Foto: Ben Margot/AP/TT
Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet. Arkivbild.
Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet. Arkivbild.
Foto: Stefan Zimmerman/TT

FAKTA

Fakta: Remdesivir

Remdesivir är en antiviral läkemedelssubstans, som antibiotika fast mot virus. Medicinen, som först togs fram för att motverka ebola, säljs av tillverkaren Gilead under varumärket Veklury.

Läkemedlet ska hindra coronaviruset från att föröka sig. Viruset tar sig in i kroppens celler och förökar sig genom att använda cellernas eget maskineri. Medicinen tar sig också in i cellerna för att stoppa denna process.

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har rekommenderat ett så kallat villkorat godkännande av remdesivir. EMA:s utvärdering av läkemedlet bygger till stor del på en amerikansk studie som visar att läkemedlet förkortar vårdtiden, framför allt för personer med covid-19 som vårdas på sjukhus med syrgas.

Sammantaget visade studien att patienter som behandlades med remdesivir återhämtade sig efter i genomsnitt 11 dagar, jämfört med 15 dagar för patienter som fick placebo. I undergruppen av patienter med andningsbesvär återhämtade sig remdesivirgruppen efter 12 dagar, att jämföra med 18 dagar i placebogruppen.

Källa: Läkemedelsverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Ekonomi

H&M draglok på stigande börs

Bred uppgång på Stockholmsbörsen. Arkivbild.
Bred uppgång på Stockholmsbörsen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen stiger, i likhet med ledande Europabörser, och följer tidigare uppgångar i Asien och på Wall Street.

Vid 11-tiden har OMXS-index ökat 0,7 procent.

Förhoppningar om ett vaccin mot covid-19 överskuggar dystra rapporter om ökningar av antalet insjuknade i bland annat USA.

Senare i dag väntar också nya amerikanska jobbsiffror med förhoppningar om signaler på ekonomisk återhämtning.

Uppgången är bred. Klädjätten H&M ökar 3,0 procent, mest av storbolagen följt av ståljätten SSAB som lyfter 2,8 procent och Swedbank, upp 2,6 procent.

Låsföretaget Assa Abloy lyfter 2,3 procent efter en höjd köprekommendation och riktkurs från Deutsche Bank.

Tobaksbolaget Swedish Match och telekombolaget Telia hör till de största förlorarna och backar 2,6 respektive 1,0 procent.

Utanför OMXS30-listan rusar bioteknikbolaget Hansa Biopharma över 18 procent efter nyheter om ett avtal om en ny global licens för ett av bolagets läkemedel.

Kultur och nöje

Nyinstiftat pris till Benny Fredrikssons minne

Kulturhuset Stadsteatern och operasångerskan Anne Sofie von Otter instiftar ett pris på 100 000 kronor till minnet av Benny Fredriksson, som dog 2018.
Kulturhuset Stadsteatern och operasångerskan Anne Sofie von Otter instiftar ett pris på 100 000 kronor till minnet av Benny Fredriksson, som dog 2018.
Foto: Christine Olsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Kulturhuset Stadsteatern och operasångerskan Anne Sofie von Otter instiftar ett pris på 100 000 kronor till Benny Fredrikssons minne, skriver Kulturhuset Stadsteatern i ett pressmeddelande. Syftet med priset är att: "lyfta fram kulturskapare som med spännande uttryck har en vilja att nå ut brett", skriver man i pressmeddelandet.

Benny Fredriksson var vd för Kulturhuset Stadsteatern mellan 2013 och 2017 och dog i mars 2018. Han var även skådespelare och regissör och gift med Ann Sofie von Otter.

"Bennys nyfikenhet och passion för sitt yrke och sin roll som kulturarbetare var enastående och underbar. Han gav allt med oupphörlig entusiasm. Vi vill ge vårt Bennypris till någon som delar hans kärlek till konsten och som har förmågan att nå ut med den självklarhet och oräddhet som han gjorde", säger Anne Sofie von Otter i pressmeddelandet.

Utrikes

En misstänkt för nedrivning av brittisk staty

Statyn av slavhandlaren Edward Colston när den firades upp ur Avonfloden i Bristol den 11 juni. Arkivbild.
Statyn av slavhandlaren Edward Colston när den firades upp ur Avonfloden i Bristol den 11 juni. Arkivbild.
Foto: Bristol City Council/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En man har gripits misstänkt för inblandning i den uppmärksammade nedrivningen av en staty av slavhandlaren Edward Colston i Bristol i västra England, uppger brittisk polis.

Det var under en demonstration mot rasism i början av juni som statyn slets ner och dumpades i floden Avon.

Den gripne mannen, en 24-åring, har släppts i väntan på utredning, uppger den lokala polisen. Han misstänks för skadegörelse.

Edward Colston blev på 1600-talet en förmögen man genom att handla med slavar från Västafrika och hans staty har länge varit ett kontroversiellt inslag i Bristols gatubild. Statyn har fiskats upp från floden och stadens borgmästare Marvin Rees har sagt att den framöver kommer att ställas ut på ett museum, tillsammans med plakat från Black Lives Matter-demonstrationen.

NÄSTA ARTIKEL