Opinion

Svenska vär­der­ingar ny M-tak­tik

Opinion
Opinion Krönika Anna Kin­berg Batras be­to­ning av ”svenska vär­der­ingar” har vissa lik­heter med den danska ”kul­tur­kampen”, dis­kus­sionen om dansk­het och danska vär­der­ingar.
PREMIUM

När Anna Kin­berg Batra på na­tio­nal­dagen i sitt som­mar­tal gjorde ”svenska vär­der­ingar” till hu­vud­in­rikt­ning var det ett nytt till­tal. Säl­lan har det svenska be­tonats i po­li­tiska sam­man­hang.

M-le­da­ren tog sin ut­gångs­punkt i den un­der­sökning om vär­der­ingar (World Va­lues Sur­vey) som visar att Sve­ri­ge är ex­tremt. Bild­ligt ligger Sve­ri­ge i ena hörnet med de nor­diska länderna en bit ifrån.

Det är fram­för­allt sekularismen, att inte låta re­li­gi­onen spela nå­gon roll utan­för den pri­vata sfären, som gör Sve­ri­ge udda. Men ock­så in­di­vi­du­a­lismen och jäm­lik­hets­fo­kuset är svenska sär­drag som sticker ut.

Men när Anna Kin­berg Batra på­stod att ”den svenskaste av vär­der­ingar är att göra rätt för sig” är det svårt att för­stå hen­ne. Det in­går i de flesta länders kul­tur, att den som kan ar­beta och för­sörja sig ock­så ska göra det.

Att hon som M-le­da­re nämnde jäm­lik­het som en svensk vär­dering var in­tres­sant. Det skulle få, om ens nå­gon, av hen­nes fö­re­trä­da­re ha gjort. Hen­nes mar­kering av att ”Sve­ri­ge är för alla” och att ”inte lämna nå­gon utan­för” är ”vik­tiga svenska vär­der­ingar” var ock­så vik­tig.

Anna Kin­berg Batras be­to­ning av ”svenska vär­der­ingar” har vissa lik­heter med den danska ”kul­tur­kampen”, dis­kus­sionen om dansk­het och danska vär­der­ingar. Den­na är del­vis grunden för Dansk folkepartis fram­gångar de senaste åren men hade djupare his­to­riska rötter.

Man kan undra över om Kin­berg Batra sneglat mot den danska de­batten och om hen­nes tal om svenska vär­der­ingar är ett för­sök att ta till­ba­ka en del av de väl­ja­re som läm­nat M till för­mån för SD.

Det är dock en tvek­sam stra­te­gi. I Förening Nor­dens myc­ket in­tres­santa års­bok Väl­ja­rnas hämnd. Po­pu­lism och na­tio­na­lism i Norden (Carls­sons för­lag) av den mång­å­riga Nordenjournalisten Bengt Lind­roth visas att i de länder där de stora par­tierna an­passat sin po­li­tik ef­ter po­pu­list­par­tiernas bud­skap, främst mot­ståndet mot in­vandring, har des­sa fått fort­satta fram­gångar.

Å an­dra si­dan är miss­nö­jes­par­tierna i de nor­diska länderna av olika ka­rak­tär och med helt olika bak­grund. Me­dan Sverigedemokraterna har sin grund i na­zismen startades Dansk folkeparti och Fram­stegs­par­ti­et i Norge av skatte­kve­ru­lanter (Mo­gens Glist­rup re­spek­ti­ve An­ders Lange) och har först senare ut­vecklat främ­lings­fi­ent­lig­heten till pro­fil­frå­gan fram­för an­dra. I Fin­land kan Sannfinländarna hämta sina rötter ur Veik­ko Vennamos Lands­bygds­par­ti som hade fram­gångar på 1960- och 1970-talen.

Ofta kallas de hö­ger­po­pu­lister, men hö­ger­be­teck­ningen är del­vis tvek­sam. I klas­siska hö­ger-väns­ter­frå­gor är de snarare väl­färds­na­tio­na­lister och vill gär­na likt väns­ter­par­tierna ha bätt­re so­ci­ala för­måner. .

Ra­sism är hel­ler inte en­bart en hö­ger­fråga, vil­ket inte min­st an­ti­se­mi­tismen i de kom­mu­nis­tiska länderna i Öst- och Cen­tral­eu­ro­pa un­der ef­ter­krigs­ti­den visar. I vär­der­ings­frå­gor är po­pu­listerna dock kon­ser­va­tiva (men knappast M nu­me­ra).

Om Kin­berg Batras tal om svenska vär­der­ingar är en ny stra­te­gi och om den i så fall lyckas locka väl­ja­re i gräns­landet mel­lan SD och M åter­står att se. Hen­nes sys­kon­par­tier i Norden har inte lyc­kats sär­skilt väl.

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Inrikes

Sol på fredag – mer ilsket väder till helgen

En saltstänkt stormspanare på Scaniabadet i Malmö när höga vattennivåer i Öresund och stormbyar skapade höga vågor på torsdagen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den hårda vinden i västra och södra Sverige avtar under natten. På fredagen väntas sol i stora delar av landet. Men till helgen drar ett nytt busväder in.

– Det är fortfarande blåsigt, framför allt i Skåne och Halland. Men vinden avtar under natten och fortsätter att avta i morgon, säger SMHI-meteorologen Mattias Lind på torsdagskvällen.

Stormvarningen för västkusten har blåst bort. Men SMHI varnar fortfarande för kuling under kvällen och natten.

Påverkar tågtrafiken

Med anledning av torsdagens oväder har Trafikverket beslutat att stänga av tågbanor på sträckorna Ystad-Simrishamn samt Eslöv-Teckomatorp-Helsingborg från klockan 15.00 på torsdagen till klockan 12.00 på fredagen. Även sträckan Halmstad-Värnamo stängdes av vid lunchtid på torsdagen och är stängd till klockan 12 på fredagen.

På fredagen väntar lugnare väder med uppehåll då en högtrycksrygg passerar.

– Det kan även bli ganska soligt under stora delar av morgondagen i större delar av landet, säger Mattias Lind.

Nytt busväder

Ett nytt djupt lågtryck lurar från norska havet. Det drar in över lördag eftermiddag och då blir det rejält blåsigt, framförallt i Götaland.

– Sannolikt med stormbyar på en del platser lördag kväll och natt mot söndag.

Även en hel del nederbörd väntas på lördagen, inledningsvis med snö i norr och regn i söder.

– Det ser ut att bli stora snömängder i södra Norrland under lördag kväll.

När lågtrycket sedan drar bort österut drar det ner kallare luft, med snö även i Svealand och delvis även i Götaland.

– Söndag morgon ser ut att bli rejält blåsigt och även snöfall i östra Svealand.

– Det ser ut att bli ganska besvärligt, säger Mattias Lind.

Alice Nordevik/TT

Jonas Grönvik/TT

Utrikes

Stormen Ana skördar liv i södra Afrika

Översvämningsdrabbade Malawi.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Närmare 80 personer har omkommit när den tropiska stormen Ana har dragit fram i södra Afrika. Stormen drabbade först Madagaskar i måndags för att sedan dra vidare till Moçambique och Malawi.

Skadorna rapporteras mycket omfattande, och tiotusentals invånare är drabbade när infrastruktur knäckts och byggnader förstörts.

Omfattningen på skadorna är ännu inte möjliga att överskåda enligt räddningsmyndigheter. Men bara i Malawi tvingades 130 000 invånare fly sina hem.

Dessutom varnar meteorologiska myndigheter för att en ny tropisk storm, Batsirai, är i antågande de närmaste dagarna.

Utrikes

Mystiska rymdobjektet – "ska inte vara möjligt"

Om objektet är en magnetar kan det se ut ungefär så här. Bilden är en dataanimering.
Foto: Icrar/handout/TT
Utrikes
Utrikes Astronomer studerar förbryllat något som aldrig tidigare skådats: Ett snurrande objekt som var 18:e minut sänder ut energipulser så starka att de borde vara omöjliga.
– Det finns inga kända fenomen som beter sig så, säger astrofysikern Natasha Hurley-Walker.

Objektet upptäcktes av studenten Tyrone O'Doherty som arbetade med en uppsats, och då tittade ut i rymden via MWA (Murchison Widefield Array) – ett radioteleskop långt ut på den australiska landsbygden, där förhållandena för rymdspaning är gynnsamma.

Upptäckten var så sensationell att ett helt expertlag, lett av Natasha Hurley-Walker, kallades in. Genom att gå igenom data flera år tillbaka har de fastställt att objektet ligger ungefär 4 000 ljusår bort – relativt nära i vår galax Vintergatan – och uppenbarligen är oerhört energirikt. Det kan lysa väldigt starkt, och har ett "ultra-kraftfullt" magnetfält.

En "magnetar"?

Kanske märkligast av allt är att objektet skickar ut extrema strålningspulser med den stabila frekvensen 18,18 minuter, alltså ungefär tre gånger i timmen.

– Objektet syntes och försvann under de timmar vi observerade det, säger Hurley-Walker, som arbetar vid Curtin-universitetet i Perth.

– Det var helt oväntat. Det känns spöklikt som astronom, det finns inga kända fenomen som beter sig så, berättar hon enligt en kommuniké från universitetet.

En teori är att det handlar om en "magnetar", ett relativt nyupptäckt fenomen som har universums starkaste magnetfält. Men frekvensen liknar inte andra magnetarers. Dessutom:

– Om man tittar på det matematiskt blir resultatet att den inte kan ha tillräckligt med energi för att producera dessa radioutbrott var 20:e minut, säger Hurley-Walker.

– Det ska inte vara möjligt.

En annan gissning är att det kan vara en "vit dvärg", rester av en förstörd stjärna. Men även i det fallet är forskarna tveksamma, eftersom objektet är för stort och starkt.

För stort spann

Forskarteamet har även undersökt möjligheten att någon form av intelligent liv står bakom energipulserna. Men frekvensspannet är för stort för det, enligt Hurley-Walker.

– Det innebär att detta måste vara en naturlig process, det är inte en konstgjord signal.

De första rönen om objektet har nu publicerats i vetenskapstidskriften Nature. Men eftersom så många frågor återstår fortsätter studierna.

– Det kan så klart också vara något som vi aldrig ens föreställt oss, funderar Hurley-Walker.

– Det kan vara något helt nytt.

Henrik Samuelsson/TT

Vår galax Vintergatan sedd från jorden, med platsen för det nyupptäckta objektet utmärkt med en vit stjärna till höger.
Vår galax Vintergatan sedd från jorden, med platsen för det nyupptäckta objektet utmärkt med en vit stjärna till höger.
Foto: Natasha Hurley-Walker/Icrar/handout/TT
'Tile 107', som utgör en del av radioteleskopet MWA långt ut på obebodd landsbygd i delstaten Western Australia.
"Tile 107", som utgör en del av radioteleskopet MWA långt ut på obebodd landsbygd i delstaten Western Australia.
Foto: Peter Wheeler/Icrar/handout/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL