Michael Palmgren, SEA-U, och Lasse Gustavsson, Oceana, tror att Öresund har en ljus framtid - om man ger det chansen. Foto: Håkan Jacobsson
Forskarna har sökt igenom Öresunds bottnar för att kunna dokumentera livet - och döden – där. Foto: Oceana/Carlos Minguell
Död mans fingrar kallas den här korallen. Foto: Oceana/Carlos Minguell
Expeditionen har genomsökt Öresund från två båtar. Foto: Oceana/Enrique Talledo
En krabba i utsatt läge. Foto: Oceana/Carlos Minguell

Öresund har en framtid

MALMÖ Kelpskogar och bubbelrev fulla av liv – och alldeles döda hålor. Organisationen Oceanas undersökning av livet under ytan i Öresund har gett både positiva och negativa besked. Men det övergripande beskedet är att läget trots allt har blivit bättre och att Öresund kan bli ett rikt och produktivt hav igen.

– Patienten lever, men är fortfarande inlagd.
Så sammanfattas läget för Öresund av Lasse Gustavsson, chef för Oceanas europeiska del.
Oceana har under tre veckor arbetat med att undersöka Öresund. Nu ska man ägna månader åt att sammanställa resultaten. Men redan nu kan Lasse Gustavsson berätta att man kommer att arbeta för att det bildas en sammanhängande nationalpark i Öresund, mellanstatlig, på samma sätt som den som Sverige och Norge samarbetar kring i Kosterhavet.
De tre veckorna på havsbotten har gett både goda och dåliga besked.
Om vi börjar med det dåliga: Trålfisket fortsätter att skada bottnarna:
– Det har varit trålförbud i Öresund sedan 1932 – men det fiska fortfarande med trål, säger Lasse Gustavsson.
Han nämner sandsugning som en annan stor fara för livet i sundet och berättar att den numera är förbjuden i Sverige, men tillåten i Danmark. Men han menar att vi inte ska slå oss för mycket för bröstet, eftersom vi köper en del av den där sanden.
Men det har varit tillåten i Sverige. Forskarna har tittat på bottenhålor som orsakats av sandsugning på 1950-talet. Där finns fortfarande inget liv – de är som bottenöknar. Norr om Barsebäck finns till exempel en sådan på 400×400 meter, utanför Lomma finns ännu en.
Det där är sådant som egentligen redan är känt, men det är bra att det lyfts fram, påpekar Michael Palmgren, chef för SEA-U Marint kunskapscenter i Malmö, som deltagit i undersökningen,
Han har dykt i sundet i 40 år och minns hur illa det såg ut då; Öresund var i princip uträknat. Men det har blivit bättre och vårens undersökning har visat på en del glädjeämnen.
Bland annat har man i sundets norra del hittat ett så kallat bubbelrev – sådana bildas av gaser som läcker upp genom havsbotten och ger förutsättningar för ett rikt undervattensliv.
Man har också hittat livfulla så kallade skogar av algen kelp också det ett glädjeämne.
– Kelpskogarna i Öresund är bättre än på många håll i världen, säger Lasse Gustavsson.
Positivt och överraskande är också att man funnit så kallade sjöpennor i Öresund – det är ett djur som hänger ihop med hummerförekomst.
Värre är att man inte längre hittar så kallade haploops i Öresund – det är små kräftdjur som är ett gott underlag för biologisk mångfald.
– Generellt är blåmusslan på tillbakagång. Den är en väldigt viktig del av näringskedjan, avgörande för torsken, säger Lasse Gustavsson.
Men slutsatsen som forskarna drar är att Öresund har en ljus framtid – om man kommer åt trålfisket, om man får stopp på sandsugningen.
Nu börjar Oceana arbetet på att övertyga Sveriges och Danmarks politiker om vikten av att skapa en marin nationalpark, för att ytterligare stärka skyddet.
– Alla förutsättningar finns för att det ska bli ett rikt och produktivt hav.
Lasse Gustavsson är optimistisk, men vet att det tar tid när två länders beslutsapparater ska docka:
– När det gällde Kosterhavet tog den politiska processen fem år.
Oceana är en privat miljöorganisation. Som WWF eller Greenpeace, fast helt koncentrerade på haven, säger Lasse Gustavsson.
Oceana arbetar för att skydda haven, bedriver egen forskning.
– Vi tar resultaten vi får och bedriver politiskt påverkansarbete.
Oceana har sitt europeiska högkvarter i Madrid; som orsak nämner Lasse Gustavsson att Spanien är den europeiska stormakten när det gäller fiske. Och att man där nu verkligen går före när det gäller att skydda haven.
Oceana finns i stora delar av världen, är än så länge representerade där 40 procent av världens fiskekapacitet finns.
I Öresund har Oceana haft folk från Finland, Spanien, England och Kanada – förutom Danmark och Sverige.
De spanska dykarna ser för övrigt fram emot att lämna det kalla Öresund – det blir varmare kring Malta, där Oceana har sitt nästa projekt.

Dagens fråga

Brukar du äta lutfisk på julafton?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev