Det

Kräver flygförbud över Måkläppen

Artikel Det måste införas ett generellt flygförbud för naturreservatet Måkläppen. Det kräver Måkläppsföreningen sedan någon stört djurlivet genom att flyga med drönare över halvön.

Det var i början av mars som föreningens tillsynsman såg hur några män vid två tillfällen flög över halvön med en så kallad drönare. Flygfarkosten skrämde iväg både måsar och änder.

Händelsen
– plus tidigare överflygningar av helikopter och flygplan
– gör att föreningens ordförande Bertil Ringberg och vice ordföranden Jan-Åke Hillarp nu kräver ett generellt flygförbud över naturreservatet.

” Måkläppsföreningen, som bildades 1899 för att skydda djurlivet på Måkläppen och sedan dess har verkat för öns, numera halvöns, skydd och som bevakar att länsstyrelsens föreskrifter för djurskyddsområdet efterföljs, anser att drönare är ett framtida hot mot djurlivet på Måkläppen. Drönare kan på låg höjd under kort tid störa djurlivet över en stor yta och gör en avsevärt större skada än en ensam person”, skriver de i ett brev till länsstyrelsen.

De föreslår ett generellt överflygningsförbud för all flygning under 300 meter över Måkläppen av i stort sett alla typer av luftfarkoster.

”Varken av drönare (i kategorin bör även annat radioflyg inräknas) eller luftfarkoster (ballong, flygplan, segelflygplan, helikopter, gyrokopter, ultralätta flygplan, skärmflygare och övriga, som kan hänföras till kategorin). Undantag bör endast tillåtas för räddningsoperationer och forskning”, anser de.

Inrikes

Jägare gjorde guldfynd

En 1 500 år gammal guldring – 43 gram tung – har hittats i de bohuslänska skogarna.
Foto: Carl-David Granbäck/TT
Inrikes
Inrikes En uppmärksam jägare har gjort ett riktigt guldfynd i skogarna utanför Tanum Han hittade en ring som bedöms vara omkring 1 500 år gammal.

I söndags var Carl-David Granbäck ute i skogen för att jaga rådjur. Plötsligt såg han ett glimrande föremål i en skreva.

Det visade sig vara en guldring från folkvandringstiden, en period för cirka 1 500 år sedan, skriver länsstyrelsen i Västra Götaland i ett pressmeddelande.

Ringen är en cirka 2,5 centimeter stor spiral med några varv av tjock guldtråd. Den är tung och väger ungefär 43 gram. Guldringar som den här tros ha använts som betalningsmedel. Man knipsade av och vägde en bit, men den här ringen är intakt.

"Det känns overkligt, nästan så att jag fortfarande inte tror att det är sant", säger Carl-David Granbäck i pressmeddelandet.

Det har gjorts liknande fynd i norra Bohuslän men ett av den här digniteten är sällsynt, enligt länsstyrelsen.

"Det är ett helt fantastiskt fynd. Trodde knappt att jag skulle få uppleva något liknande", säger Niklas Ytterberg, arkeolog vid länsstyrelsen.

Fyndplatsen har undersökts, men inga andra föremål hittades. Ringen finns för tillfället på Bohusläns museum i väntan på att Riksantikvarieämbetets beslut om var den slutligen ska förvaras.

Upphittaren kan nu förvänta sig en hittelön från Riksantikvarieämbetet.

Sport

Spanien till EM-final efter seger mot Danmark

Spaniens Aleix Gómez var vass i EM-semifinalen mot Danmark.
Foto: Anna Szilagyi/AP/TT
Sport
Sport

Spanien är som första lag klart för EM-finalen i handboll. De två senaste EM-turneringarnas mästarlag vann något överraskande semifinalen mot Danmark med 29– 25 (13–14).

Danskarna, världsmästare i fjol, var annars det lag som hade imponerat mest på vägen mot medaljmatcherna i Budapest. Förhandsfavoriten hade också en tremålsledning strax före halvtid, när Spanien började hämta i kapp underläget.

Tio minuter in i andra halvlek satte Aleix Gómez 17–16 och gav Spanien ledningen för första gången i matchen. Danmark avslutade svagt, medan matchvinnaren Gómez var närmast ostoppbar och sköt elva av de spanska målen.

Den andra semifinalen, Sverige–Frankrike, börjar klockan 20.45.

Utrikes

Diplomater från Finland utsatta för spioneri

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Finska diplomater har utsatts för spioneri genom den kontroversiella israeliska mjukvaran Pegasus. Cyberspioneriet bekräftas av utrikesministeriet i Helsingfors på fredagen.

– Vi kan nu bekräfta att det har funnits spionverktyg i våra telefoner, säger Matti Parviainen som är chef för UD:s säkerhetsavdelning.

Diplomaterna som blivit utsatta har varit utsända, med utrikesministeriet vill inte säga vilka diplomater det rör sig om, eller vart man riktar misstankarna.

– Vi har rimliga gissningar på hur länge spioneriet pågått, och att det inte längre sker, fortsätter Parviainen.

Bolaget N SO, som står bakom programmet Pegasus, meddelar att det kommer att samarbeta fullt ut med Finland.

Pegasus kan koppla på en telefons kamera eller mikrofon och sedan hämta information. Verksamheten mötte enorm kritik sedan det blev känt att omkring 50 000 personer, däribland journalister, politiker och advokater, granskats genom Pegasusprogrammet.

Sport

Klart: Vlahovic till Juventus i jätteaffär

Dusan Vlahovic är klar för Juventus. Arkivbild.
Foto: Massimo Paolone/AP/TT
Sport
Sport Dusan Vlahovic är klar för Juventus, bekräftar Serie A på sin hemsida.
Storklubben rapporteras betala 75 miljoner euro (cirka 790 miljoner kronor) för stjärnanfallaren.

Den 21-årige serben har gjort 17 mål på 21 ligamatcher för Fiorentina den här fotbollssäsongen – men nu går flyttlasset till rivalen Juventus.

På fredagen meddelade Turinklubben att Vlahovic genomgick en läkarundersökning inför flytten, och senare på kvällen bekräftades övergången på Serie A:s hemsida.

Enligt flera medier kommer Juventus att betala 75 miljoner euro (cirka 790 miljoner kronor) för att köpa loss målsprutan.

Fiorentina och Juventus har en rivalitet som sträcker sig långt tillbaka, och Vlahovic ska ha fått mordhot riktade mot sig från Fiorentinasupportrar efter att ryktena om den känsliga övergången började florera.

De senaste åren har Juventus även värvat Federico Bernardeschi (2017) och Federico Chiesa (2020) från rivalklubben, vilket retat upp "Viola"-supportrarna.

Vlahovics intåg innebär att konkurrensen om de offensiva startplatserna hårdnar för svenske stjärnan Dejan Kulusevski, som fått sparsamt med speltid under säsongen.

Inrikes

Politiker gissar fel på väljarnas åsikter

Åsiktsrepresentationen i riksdagen har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande finns sakfrågor där riksdagsledamöterna inte har koll på vad väljarna tycker. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes Nu är det valår och politikerna vill locka röster. Men vad vill väljarna egentligen?
En ny undersökning visar att politiker inte alltid har koll på sina väljare.

Sedan 1969 har Valforskningsprogrammet samlat in och analyserat svar från riksdagsledamöterna om vad de tycker i sakfrågor och hur de uppfattar väljarnas vilja. Den senaste undersökningen gjordes 2018 och har sammanställts i boken "Folkviljans förverkligare".

De senaste åren har gapet minskat mellan det väljarna vill och det politikerna gör. Men riksdagsledamöterna går emot sina väljare i viktiga frågor och överskattar sin egen förmåga att förstå vad väljarna vill.

Andelen sakfrågor där riksdagsledamöternas och väljare åsikter överensstämmer har under de senaste 50 åren hållit sig kring 75 procent med en topp runt 80–85 procent under åren 2014–2018.

– Väljarnas åsikter är bättre representerade i dag än de var förr, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på ett webbsänt seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Ideologiskt skifte

När det gäller klassisk höger–vänster-politik syns ett ideologiskt skifte i riksdagen.

Tidigare var de politiska representanterna i genomsnitt viktade mer åt vänster än sina väljare, men på senare tid (2014–2018) har tyngdpunkten skiftats och politiska företrädare ligger i stället lite till höger om sin väljarbas.

År 2018 när mätningen gjordes var samtliga borgerliga partier och Centerpartiet till höger om sina väljare, medan V och S stod till vänster om sina väljare. Miljöpartiet låg till höger om sina väljare. Sammantaget har riksdagen en något mer högerorienterad inriktning än väljarbasen.

En annan skillnad som synts i mätningarna på senare år är att politiker följer svängningar i opinionen i större utsträckning än tidigare.

Riksdagspolitiker upplever att de har bättre koll på sina väljares åsikter än vad de faktiskt har. Ledamöterna tror sig vara på samma sida som sina väljare i snitt i 88 procent av frågorna. I själva verket är det bara på samma sida i snitt 70 procent av frågorna.

Det fanns frågor som partiernas representanter hade särskilt svårt att gissa rätt på gällande vad en majoritet av deras väljare tyckte.

Många förklaringar

De flesta socialdemokratiska väljarna är emot att avskaffa rut-avdraget, men endast 25 procent av ledamöterna för S gissade att så var fallet. Moderaternas väljare är överlag för att minska inkomstskillnaderna i samhället, men endast 20 procent av Moderaternas riksdagsledamöter gissade att så var fallet.

Centerpartiets väljare är emot att den offentliga sektorn ska minskas, men endast 12 procent av ledamöterna trodde att så var fallet. Liberalernas väljare är för tiggeriförbud, men det har bara 12 procent av deras representanter fångat upp.

Sverigedemokraternas väljare är för Nato-medlemskap, men bara 14 procent av SD:s ledamöter gissade att en majoritet av deras väljarna tyckte så vid mätningen år 2018.

Förklaringarna till skillnaderna kan vara många, men i längden blir det ett representationsproblem, konstaterar Anders Sundell, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till ett kapitel i "Folkviljans förverkligare".

– När det år efter år kvarstår viktiga skillnader mellan vad väljare och representanter anser, utan att någon anpassning sker på endera sidan, är det uppenbart att representationen inte fungerar helt tillfredsställande, säger han.

Tea Oscarsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Personligt

Med hjälp av nuets förnöjsamhet hanterar hon sjukdom

Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ideon, i Lund.
Foto: Catharina Nilsson
Personligt
Lund
Personligt Vetskapen om en tumör i sin hjärna kan få den starkaste att bryta ihop. Men hur bryter man ihop och kommer igen, om man överlever? Och fortsätter leva med en oviss diagnos inför framtiden? Ulrika Sandén har forskat på saken, och även upplevt situationen själv.
– Jag tycker att vi ska gå tillbaka till det som gör oss till människor. Vi överkomplicerar tillvaron när vi blir sjuka, säger hon.

Scenen är ett fikarum på Ingvar Kamprad Designcenter i Lund. Det här är Ulrika Sandéns arbetsplats, en byggnad tillhörande Lunds universitet. Ulrika Sandén har något finurligt i blicken och skrattar ofta under intervjun. Hon älskar att analysera och plocka isär uppgifter och undersöker dem noggrant. Om något är motsägelsefullt låter hon omgivningen få veta det, eller skrattar åt saken om situationen så tillåter. I höstas disputerade hon i innovationsteknik efter att ha intervjuat 19 cancersjuka patienter och 17 anhöriga för att sammanfatta hur de hanterar tillvaron med cancersjukdom. Ulrika har själv erfarenhet av att ha haft en tumör som opererats bort och har nyligen fått vetskap om att det sannolikt finns något tumörliknande på en annan plats i hennes hjärna. På frågan hur hon mår i dagsläget svarar hon:

– Jag är inte frisk, men jag mår bra.

I vardagen övar sig denna nyfikna och envisa kvinna i att leva efter den teori hon själv iakttagit under sin forskning, att fokusera på nuet. Att dela upp tillvaron i korta tidsrymder och göra något vettigt med tiden inom ett kort tidsspann. Skriva ned planer och lämna dem därhän, inte älta. Göra något altruistiskt, alltså att hjälpa någon annan, till exempel att stångas mot sjukvårdsadministrationen vilket hon tränat på. Söka gemenskap och leta upp umgänge.

Vad är viktigt för dig i dag?

– Att ha champagne på kylning och så är det nog att få till en vettig vårdsituation för mig själv.

FAKTA

Profilen

Ålder: 48 år.

Bor: I Lund.

Familj: Två bröder.

Gör: Forskar på att leva med cancer från ett patientperspektiv.

Aktuell: Disputerade i höstas i innovationsteknik vid Lunds Universitet med avhandlingen ”The art of bouncing back - patient perspective on living with cancer.” Var gäst i januari månad i podden Psykologbyrån med ”Nuets förnöjsamhet” som ämne för samtalet.

Utgivna böcker: ”... och jag vill leva” (2006), ”Nuets förnöjsamhet” (2019), sistnämnda är en populärvetenskaplig version av avhandlingen.

Ulrika Sandén växte upp i Tumba i ett akademikerhem med naturvetare, föräldrarna var kemist respektive mattelärare, och bröderna växte upp och utbildade sig till ingenjörer. När Ulrika var barn drömde hon om att bli skådespelerska eller få Nobelpriset och var säker på att hon skulle arbeta med något där hon behövde ”tänka efter riktigt ordentligt”, som hon uttrycker det. Hon valde att utbilda sig till socionom vid Lunds Universitet när tiden var inne. Under studieåren hade hon små epileptiska anfall, hon föll bort i medvetandet korta stunder, eller fick fokala anfall, ofrivilliga ryckningar av armar och ben, och vården tolkade situationen som ångest. Ulrika gick i terapi i många år och berättar skrattande:

– Jag har rett ut alla problem med alla i familjen.

– Men så träffade jag en klok äldre läkare på en vårdcentral som tyckte att jag skulle göra en MR, en magnetröntgen, berättar hon.

Upptäckte tumör med röntgen

Det ledde till upptäckten av en tumör, en cysta trodde sjukvården då att det var. I samma veva flyttade Ulrika och dåvarande sambon till Växjö och Ulrika sökte en second opinion på Lunds universitetssjukhus. Lundasjukhuset erbjöd förtur i operationskön och tumören opererades bort. Det var en oerhört svår tid då sambon lämnade henne, under förevändning att han skulle på en affärsresa. I själva verket kom han aldrig tillbaka. Den närmsta tiden efter operationen hade Ulrika svårt att laga mat och gick ofta vilse. På jobbet hade tumören ställt till svårigheter innan den opererades bort. Ulrika hade problem med minnet och hade i rollen som socialarbetare tagits ifrån sin delegation att betala ut bidrag för att hon inte mindes att hon redan betalat ut bidrag. Hon var arg, förtvivlad och sjukskriven. Efter hjärnskaderehabilitering på Orup i Höör började livet återkomma. Hon lovordar betydelsen rehabiliteringspersonalen har haft för henne.

– Vårdpersonalen där har trott att jag skulle komma tillbaka, men att jag behövde mer tid, förklarar hon och berättar om mångårig stöttning.

Vägrade sjukpensionera sig

Försäkringskassan ville sjukpensionera Ulrika men hon vägrade. Som en kompromiss skrev en försäkringsläkare i ett underlag: ” Kan utföra anpassade arbetsuppgifter i skyddad verksamhet”, återger Ulrika. Hon skrattar högt och ser sig menade omkring i universitetslokalerna. Efter rehabiliteringen började Ulrika så småningom arbeta på deltid igen, och utökade arbetstiden tills hon började känna sig i ganska bra form och blev riktigt äventyrslysten. Hon bestämde sig för att ta ett jobb norr om Poolcirkeln och fick en tjänst i norska Vesterålen. Den här fyraåriga vistelsen kom att göra stort intryck på Ulrika och det blev ett fint minne. I ett litet kargt fiskesamhälle i norska Vesterålen blir hon mottagen av invånarna med öppen famn. Invånarna visar var nycklarna till hemmen ligger, byter dag för vinterbadarna för att hon ska kunna vara med och tar henne på skidturer på fjället och välkomnar henne på familjefester. Och en för henne namnlös man ger henne nycklarna till sin nya Mercedes när hennes bil går sönder. Allt är inte rosenskimrande i byn men gemenskapen är stark, hon är inkluderad och de gör det bästa av livet trots motstånd från en vild och oförutsägbar natur som ibland kräver sina offer.

En leende kvinna framför en byggnad.
Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ingvar Kamprad Designcenter i Lund.
Foto: Catharina Nilsson

Ulrika studerar hur människorna hanterar sin vardag och hon kallar teorin som myntades för ”Nuets förnöjsamhet”. Den bygger på att hon observerade hur man aktivt tog tag i saker samtidigt som man accepterade tillvaron såsom den var. I stället för att gnälla att stormen var på väg in så band man fast alla lösa föremål, förberedde sig för det som komma skulle, och när man var klar återgick man till att ha det trevligt i stunden, kanske med en kaffe Bailyes hos grannen.

– Varje gång man bemästrar en situation så växer hoppet. I stället för att hoppas på att stormen inte ska göra så stor skada så förbereder man sig för det som komma skall. Historiskt handlade det om liv och död, konstaterar Ulrika.

Finns en tröst i förberedelser?

Hon har sedan arbetat med att se om ”Nuets förnöjsamhet” skulle kunna hjälpa cancersjuka till en bättre tillvaro. Efter att ha intervjuat cancersjuka såg hon gemensamma problem och önskemål, men där de cancersjuka saknade många av de strategier som hade vuxit fram i generationer i Vesterålen.

– Genom att förbereda sig för olika resultat i samband med en undersökning så kan man lära sig att hantera verkligheten även om den är fylld av sjukdom. Rädslan finns kvar men det är svårt att älta när man har planen klar, säger Ulrika och fortsätter:

– Jag tror det är förödande för självkänsla och den inre hoppfullheten av att känna sig trygg, när cancersjuka blir ombedda att hoppas på goda resultat. Då förflyttar man tanken till en osäker framtid som man inte kan påverka.

När man har planerat, skrivit ned saker eller agerat på annat sätt mot ”fienden” som kan vara naturkatastrofer, sjukdom eller en administrativ sjukvårdsapparat med sprickor, är det dags att göra något välgörande, om så bara för en stund, umgås, uppleva konst eller andra friskfaktorer som går att påverka i samtiden, men inte i framtiden, är en kortfattad beskrivning av slutsatserna.

– Det är inte rocket science jag håller på med, det handlar egentligen om gammalt bondförnuft, säger Ulrika sammanfattningsvis och tillägger:

– Jag tycker att det ska vara upp till varje patient att få delta i sin vård om denne orkar och vill, alternativt att lämna över till läkare om man inte vill.

Sport

Klæbo tog privatjet hem – inga nya coronafall

Johannes Høsflot Klæbo. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Sport
Sport Coronakrisen i det norska längdlandslaget har åtminstone tagit en paus.
Inga nya positiva fall har rapporterats efter den senaste testrundan i OS-truppen.

En som tog det säkra före det osäkra på fredagen var Johannes Høsflot Klæbo. 25-åringen, ett av Norges stora guldhopp inför OS i Peking, flög med privatjet hem från förlägret i italienska Seiser Alm där det norska längdlandslaget suttit fast i karantän de senaste dagarna, efter flera positiva coronafall i OS-truppen, skriver nyhetsbyrån NTB.

Det var Klæbos huvudsponsor som stod för transporten.

– Det hade varit fint om fler åkare hade följt med honom, men landslagsledningen rekommenderade bara en åkare i det lilla planet. De andra herråkarna ska komma hem på ett tryggt sätt i morgon, säger stjärnans manager och far Haakon Klæbo, enligt NTB.

"Bra lösning"

Landslagstränaren Eirik Myhr Nossum:

– För oss handlar det om att få hem folk, och därefter få dem på flyget till Kina. Det här blev en väldigt bra lösning.

Heidi Weng, Anne Kjersti Kalvå och Simen Hegstad Krüger har alla testats positivt i veckan och skapat stor oro i världens bästa längdlandslag.

Fredagens testsvar var dock negativa för alla övriga åkare, skriver det norska längdförbundet i ett pressmeddelande.

"Nya tester kommer att genomföras som planerat i morgon (lördag), och planen är fortsatt att herråkarna reser med flyg till Oslo i helgen. Damerna ska fortsatt följa sin tänkta plan med flyg från Zürich till Peking den 1 februari", skriver det norska förbundet.

"Lite av ett kaos"

Johannes Høsflot Klæbo hämtades på Gardermoens flygplats av sin pappa, som själv isolerat sig de senaste tio dagarna för att kunna träffa sonen inför resan till Kina.

"Det är klart att situationen är omöjlig att överblicka, ja lite av ett kaos", säger Johannes Høsflot Klæbo i ett pressmeddelande.

"Det är fel att säga att man har kontroll för det har vi absolut inte. Men vi i längdlandslaget håller ihop. Här har alla gjort sitt bästa för att inte bli smittade."

Lasse Mannheimer/TT

Kultur och nöje

Göteborgs filmfestival invigd i hela landet

På duken förklarade kulturminister Jeanette Gustafsdotter Göteborgs filmfestival invigd .
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) invigde Göteborgs filmfestival med en uppmaning till publiken att fortsätta härda ut:
– Vi längtar efter att få trängas i biosalongerna igen.

Det filmade invigningstalat visades under fredagskvällen på Stora teatern i Göteborg men också – för första gången – på 70 biografer över hela landet inför den publik som restriktionerna medgav. Invigningen strömmades också till alla festivalbesökare hemma i sofforna.

– Jag är glad över att vi lever i en tid där vi trots en pandemi har möjlighet att uppleva kulturen på distans, sade kulturministern och konstaterade att pandemin försatt hela kulturlivet, inklusive filmen, i ett "väldigt tufft läge".

– Jag har stor förståelse för att det är svårt att hantera ovissheten, oron för ekonomin, personal och hur pandemin påverkar hela filmens ekosystem framöver. Därför är det glädjande att åtminstone en framåtsyftande process äntligen är på gång – produktionsincitamenten för film, sade Jeanette Gustafsdotter.

När det gällde själva festivalen lyfte hon särskilt fram satsning på hypnosbio, där besökare under några föreställningar på Stora teatern i Göteborg får chans att låta sig hypnotiseras inför filmvisningen.

– Det låter som en otrolig upplevelse.

I fjol gjorde 40 000 digitala festivalbesökare Göteborgs filmfestival till världen största, konstaterade festivalens vd Mirja Wester. Den digitala satsningen fortsätter i år, i väntan på att fysisk trängsel åter blir möjlig.

– Tyvärr är inte omständigheterna riktigt som vi hade hoppats, det kommer inte riktigt att bli den där folkfesten vi hade hoppats med fulla biografer, stimmiga barer och härliga fester. Inte i år – men snart.

Göteborgs filmfestival pågår 28 januari–6 februari.

Erika Josefsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL