Med

Med inspiration från myterna

– Vissa människor har förmågan att kunna intuitivt förana något. I stället för att se det som något konstigt och mystiskt bör man se det som en naturlig gåva. Något som vi borde använda och inte se allt som linjärt, alltid vara så rationella, säger Lena Måndotter. Pressbild
Artikel Med sånger och dikter som cirkulerar kring det mytiska och kring drömmarna ger sig Lena Måndotter ut på en liten konsertturné i Skåne. ”Var mig nära” har hon döpt konserten till och det är på ett nära plan hon vill möta publiken. Det blir premiär på Palladium i Malmö och konserten ges också i Ystad och Simrishamn.

Lena Måndotter har hyllats både för sina egna sånger och för sina tolkningar av Leonard Cohens sånger, liksom av Patti Smiths, Laurie Andersons och Vladimir Vysotskijs. Hennes senaste cd, Live at the cathedral, innehåller liveinspelningar från en konsertturné 2013 där förutom Cohen också Ylva Eggehorn, Townes van Zandt och grekisk och hebreisk folkmusik stod på repertoaren. I höstas kom en serie cd-singlar med bland annat musik av Vysotskij.

Lena har bott flera år i en bergsby på Kreta och grekisk kultur och musik betyder mycket för henne. Myten om den grekiska sierskan Kassandra och hennes öde har blivit en klangbotten för den nu aktuella konserten. Kassandra är kvinnan i den grekiska mytologin som kunde se. Hon gjorde uppror mot Apollon och vägrade underkasta sig den patriarkala guden. Hennes straff blev att hon skulle få behålla sin syn, men ingen skulle tro henne. När den trojanska hästen fördes in genomskådade hon ”gåvan” och såg att det var en fara, men ingen trodde henne.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lund

Larm om brand i stallbyggnad

Lund
Sularp Räddningstjänsten ryckte tidigt på måndag morgon ut till en gård i Sularp efter larm om brand.

Styrkorna kunde dock vända tillbaka till station igen kort efter att ha anlänt till platsen.

– Vi trodde det var en brand i en stallbyggnad men det visade sig vara vattenånga från ett aggregat, säger Mats Nilsson, inre befäl räddningstjänsten Syd.

Utrikes

Uppgifter: Militärkupp i Sudan

Gatuprotester i Sudans huvudstad Khartum förra veckan.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes En statskupp orkestrerad av militären pågår i Sudan, enligt en mängd källor. Premiärministern och andra ledande politiker har satts i husarrest eller gripits, flygplatsen och internet har stängts ned, och demonstranter bränner däck på gatorna samtidigt som militären inskränker civilas rörelsefrihet.

Enligt källor till Reuters ska landets premiärminister Abdalla Hamdok ha satts i husarrest. Ett antal ministrar och personer från regeringsvänliga politiska partier uppges också ha gripits.

Samtidigt har proteströrelsen SPA, den mest framträdande gruppen inom demokratirörelsen, kallat till gatuprotester då man vill motverka vad som beskrivs som en militärkupp i görningen. En mängd demonstranter uppges vifta med flaggor och bränna däck på huvudstaden Khartums gator.

Det rapporteras också om avbrott i landets telefon- och internettillgång.

Den senaste tiden har flera protester skakat landet. Regeringsmotståndare vill att militären tar full kontroll över styret medan regeringsanhängare vill se en fortsatt utveckling mot demokrati och en fullt civil regering.

Sudan styrs sedan 2019 – då den hårdföre Omar al-Bashir avsattes – av ett civil-militärt råd och en civil regering. Spänningarna i övergångsstyret har ökat sedan myndigheter sade sig ha stoppat ett kuppförsök i september.

Malmö

Två bilar sattes i brand

Malmö
Malmö Det brann i två personbilar på Rosengård under natten mot måndag.

Vid klockan 03 larmades SOS om en brinnande bil på Thompsons väg i Malmö. Bilen ska ha varit helt övertänd när räddningstjänstens styrkor anlände och det förelåg även viss spridningsrisk till andra fordon, enligt uppgift. Brandmännen ska dock ha lyckats släcka elden innan den hunnit sprida sig.

En knapp timme senare var det dags igen. Larm inkommer om en bilbrand på Ramels väg, inte långt ifrån den första brandplatsen. Branden kunde släckas utan att andra fordon tog skada, uppger räddningstjänsten.

Polisen misstänker att bränderna anlagts och har upprättat anmälan om skadegörelse genom brand.

Inrikes

Magiska svampar och LSD – bot mot depression?

Omsättning på sajten Flugsvamp 2014–2021.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Magiska svampar, LSD och även MDMA. I forskarvärlden ökar intresset för hur psykedeliska droger kan användas mot psykisk ohälsa. Men det är inte okontroversiellt.

Läger där deltagarna får prova den hallucinogena brygden ayahuasca och andra psykedeliska retreats har använts inom hälsoindustrin – med löften om att det ska ge personlig och andlig utveckling. Men substanserna är olagliga och narkotikaklassade i Sverige.

Intresset för psykedelika finns även inom forskningsvärlden. I studier undersöks om det kan bota psykiatriska tillstånd som depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Psilocybin är en psykedelisk substans som man finner i den lilla, bruna svampen slätskivlingen, som växer vilt i Sverige.

Substansen i svampen påverkar 5HT2A-receptorn i människans hjärna och förstärker sinnesintrycken och förändrar perceptionen, stämningsläget och de kognitiva förmågorna.

På Karolinska institutet (KI) i Stockholm pågår just nu forskning kring psilocybin och om det kan hjälpa mot depression.

– Sedan tidigare finns det ett antal studier med psilocybin mot depression. Man har sett att det finns en effekt men för att reda ut hur stor den är måste man jämföra mot placebo, säger Mikael Tiger, forskare vid KI och involverad i studien.

Detta kommer att genomföras i KI:s studie PSIPET: Effekten av psilocybin på depressionssymptom och synaptisk densitet.

Två komponenter

Pär Halje, vid Lunds universitet, forskar på hur LSD påverkar hjärnvågor hos råttor.

Han säger att man än inte vet säkert varför psykedeliska substanser kan hjälpa mot till exempel depression – bara att de gör det.

När man använder psykedelika inom psykologisk behandling brukar man diskutera två olika komponenter. Dels den farmakologiska – vad substanserna rent av gör med hjärnan – och dels den psykoterapeutiska effekten.

I djurstudier har man kunnat se att psykedeliska substanser bidrar till strukturella förändringar i hjärnan – man får fler synapser (kopplingar mellan nervceller) och rikare förgreningar mellan nervcellerna.

– Här ser man att det sker anatomiska förändringar. Psykologiskt kan man tänka sig att själva upplevelsen i sig gör att man omvärderar synen på sig själv och problem som man tyckte var stora och viktiga tidigare kanske inte känns lika svåra, säger Pär Halje.

Kan trigga psykoser

Det är möjligt att vi kommer att se en mer utbredd användning av psykedelika inom psykologisk vård i framtiden, tror forskarna.

Samtidigt måste man vara försiktig med vilka patienter som får behandling. Psykedeliska substanser kan trigga psykoser för personer i riskzonen – och även tidigarelägga en schizofrenidebut.

Patrik Lind, ordförande för Psykologförbundets etikråd, säger att de inte ser någon särskild etisk problematik med att använda psykedelika inom behandling om det används som det gör nu, inom forskning, och att det sker ansvarsfullt och inom lagens ramar.

– På individplan kan det finnas risker eftersom man inte kan veta hur en person reagerar. Man behöver även reflektera över vem som kan komma att påverkas indirekt, som eventuella barn eller andra anhöriga, säger Patrik Lind.

Ännu lite forskning

Enligt Joar Guterstam, psykiater och beroendeforskare på KI, är begreppet psykedelika vagt. Ibland avses en ganska bred grupp substanser, som bland annat ecstacy och ketamin, och ibland klassiska psykedeliska substanser som LSD och psilocybin.

De sistnämnda har visat sig ha en låg beroenderisk, säger Joar Guterstam.

– Som beroendeläkare träffar jag aldrig människor som fastnat för LSD och inte kan sluta. Däremot har ecstacy och ketamin en större beroendepotential, de tas som partydroger och kan ha en kick-effekt.

Joar Guterstam understryker att det trots entusiasmen från vissa håll fortfarande är ett relativt outforskat område – vilket gör det svårt att dra några tydliga slutsatser kring effekterna.

En möjlig komplikation av användning av psykedelika är också HPPD, en långvarig perceptionsstörning som innebär att vissa personer som tagit LSD eller andra psykedelika kan uppleva exempelvis synstörningar långt efter att de tagit drogerna.

– I synnerhet är det oklart vad som skulle hända om de används bredare utanför välkontrollerade forskningsmiljöer med små grupper av starkt selekterade patienter. Forskningen är intressant att följa, men precis som med andra nya behandlingar kan det finnas en tendens att man överskattar de positiva effekterna och missar risker.

Beata Wallsten/TT

FAKTA

Fakta: Magiska svampar

Magiska svampar, psykedeliska svampar eller magic mushrooms kallas ofta en typ av svampar som innehåller ämnet psilocybin, vilket har hallucinogena egenskaper. Finns i bland annat släktet slätskivlingar och är narkotikaklassat i Sverige.

Ruset från psilocybin sägs likna det från LSD men är kortare – runt sex timmar. Även hjärnan och serotoninsystemet kan påverkas på samma sätt som vid LSD-användning. Serotonin är en signalsubstans som påverkar bland annat humöret och minnet och systemet kan försämras vid droganvändning.

När man tar psilocybin omvandlas det i kroppen till det aktiva ämnet psilocin. Effekterna av ämnet är känslan av eufori och en förståelse för naturen och universum. Man kan också uppleva ångest, panik och otäcka hallucinationer till följd av psilocybin-missbruk.

Källa: Drugsmart, Nationalencyklopedin

FAKTA

Fakta: Forskning kring psykedeliska substanser

Forskningen tog fart på 1950-talet när LSD upptäcktes. I början av 1970 narkotikaklassades psykedeliska substanser och då avstannade forskningen.

I bland annat England och Schweiz forskar man på de antidepressiva effekterna av psilocybin.

Nya studier har visat på potential vid behandling av bland annat PTSD, posttraumatisk stressyndrom, och terapiresistenta depressioner.

Patienten får här i sig en dos av substansen vid enstaka tillfällen och med några månaders mellanrum. I bland även i samband med en terapisession.

Det genomförs även studier på psykedeliska droger som behandling vid alkoholbrukssyndrom, autism hos vuxna och tvångssyndrom, OCD.

Även en storskalig fas 3-studie på MDMA, mer känt som ecstasy, och PTSD pågår just nu i USA.

Källa: Forskning.se

Ekonomi

Få länder klarar klimatmål om förnybar energi

Vindkraftverk nära Näsudden på Gotland. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Den stora majoriteten av världens länder har aldrig nått upp till en tillräckligt hög utbyggnadstakt av vind- och solkraft för att världen ska ha möjlighet att klara FN:s klimatmål, visar en svensk studie.

Världens länder måste varje år bygga ut både vind- och solkraften med 1,4 procent av den totala elproduktionen för att världen ska ha en chans att klara klimatmålen, alltså en årlig utbyggnadstakt på 2,8 procent när energislagen slås ihop, enligt FN:s klimatpanel IPCC:s medelklimatscenario.

Scenariot innebär att jordens medeltemperatur höjs med högst 1,5 grader fram till år 2100.

Forskare vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola konstaterar att endast nio av länderna har lyckats nå vindkraftsmålet under minst några av de undersökta åren, och att endast ett land – Chile – har lyckats nå upp till målet om en årlig utbyggnadstakt av solkraft.

– Det finns inte många länder som lever upp till det som måste göras i FN:s klimatscenarier, konstaterar studiens huvudförfattare Aleh Cherp, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Sveriges utmaning

Sverige har som högst haft en årlig utbyggnadstakt av vindkraften på 1,6 procent och är ett av nio länder som någon gång har uppnått vindkraftsmålet, men har inga större mängder solkraft.

Utbyggnaden av vindkraften i Sverige skulle därför behöva vara 2,8 procent årligen, enligt IPCC:s medelklimatscenario.

– Vi kan ursäktas av att vi redan har en nästintill koldioxidfri elproduktion. Men vi har en annan utmaning, att öka vår elproduktion avsevärt för att kunna producera fossilfritt stål och för att kunna öka elbilsflottan, säger Cherp.

Måste förbereda oss

Störst vikt läggs vid att länder med mycket kolkraft – som Tyskland, USA och Kina – har en en tillräckligt hög utbyggnadstakt för att koldioxidhalten i atmosfären ska bromsas. Aleh Cherp är dock inte särskilt optimistisk inför möjligheten att länderna hinner ställa om i tid.

– Vi kanske aldrig kommer att kunna nå klimatmålen med endast sol- och vindkraft. Andra klimatlösningar måste tillföras ekvationen. Vi måste också förbereda oss på något högre temperaturer eftersom det är väldigt tydligt att vi inte har mycket tid och att vi inte gör tillräckligt, säger Cherp.

Studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Energy undersökte endast länder där vindkraften och solkraften redan utgör minst en procent vardera av den totala elproduktionen.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

FAKTA

Fakta: Länderna som klarat målen

De nio av världens länder som under minst flera år har lyckats ha en tillräckligt hög utbyggnadstakt av vindkraften (årlig utbyggnad av vindkraften angiven i procent av den totala elproduktionen):

1. Portugal, 2,8

2. Irland, 2,7

3. Filippinerna, 2,3

4. Spanien, 1,7

5. Brasilien, 1,7

6. Tyskland, 1,6

7. Sverige, 1,6

8. Finland, 1,4

9. Polen, 1,4

Ett land har lyckats ha en tillräckligt hög utbyggnadstakt av solkraften: Chile med som högst 1,8 procent i årlig utbyggnadstakt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Bokrecensioner

Kärlek och identitet i Lidbecks kraftprov

Foto: Elvira Glänte
Kultur och nöje
Thomas Almqvist har läst Agnes Lidbecks nya roman Nikes bok som utspelas på 1980- och 90-talet på Österlen

Agnes Lidbeck är född 1981 och bor i Stockholm. Hon debuterade med romanen Finna sig 2017, för vilken hon belönades med Borås Tidnings debutantpris. Sedan följde Förlåten (2018) och Gå förlorad (2019). I dessa romaner har hon imponerat med att gestalta relationer i medelklassen på ett skickligt sätt, vilket också gäller för nya Nikes bok. Även här skriver hon om människor och vad de gör med varandra, där de olika karaktärerna kan vara direkt obehagliga och osympatiska människor. De svävar som planeter runt varandra och söker efter en äkta kontakt som de sällan får.

Romanen börjar 1982 och slutar 1996. Platsen är Kummelvik, en fiktiv plats på Österlen, som beskrivs som en liten bortglömd pärla till by. Jannes familj har fiskat torsk så länge de minns. Rosemarie, hans fru, vet exakt hur hennes liv kommer att bli – som hennes mammas. Tommy och Karin dricker svala drinkar. Då kommer det okända in i form av konstnären Olle och hans hustru Sonja, som har psykiska besvär. De är en helt annorlunda familj och det är deras dotter Nike, som är huvudpersonen framför alla andra. Olles entré skapar på många sätt en explosiv situation bland de fast boende. Kärlek uppstår och kärleken får farliga konsekvenser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Deckardårarna

Arsenik och en hög deckare

Foto: Gunilla Wedding
Kultur och nöje
Deckardårarna, säsong 2, avsnitt 8 Dags för Deckardårarna igen i ett avsnitt där Pernilla och Gunilla fördjupar sig i Oskuld och arsenik, pratar deckardebut och nyårsafton med Malin Stehn och så klart har läst en hel hög nya deckare. Och så får Gunilla sig en oväntad läxa. Välkomna!

Gunilla Wedding är kulturchef på Skånska Dagbladet, deckarexpert och medlem i Svenska Deckarakademin. Pernilla Ekdahl är kulturredaktör och kriminalreporter på Norra Skåne. Tillsammans nördar de ner sig i deckargenren i podcasten Deckardårarna där det nu är dags för åttonde avsnittet 2021.

FAKTA

Böcker, poddar och tv-serier i avsnitt 8, säsong 2

Böcker vi pratar om i podden:

Oskuld och arsenik av Dorothy Sayers

Fädernas missgärningar av Åsa Larsson

Ett gott nytt år av Malin Stehn

Den barmhärtige samariten av Cilla och Rolf Börjlind

Mörkrets barn av Sofie Bjarup

Ärenden 1569 av Jörn Lier Horst

Livvakten av Anna Karolina

Slukhål av Tove Alsterdal

Dalskugga av Viveca Sten

Benvittring av Johan Theorin

Obscuritas av David Lagercrantz

Kamelklubben av David baldacci

Cold case: Skärseld av Tina Frennstedt

Tv-serier vi pratar om:

Kastanjemannen

Saknad, aldrig glömd

Truth be told

Poddar vi pratar om:

Over my dead body

Unraveld: Experts on trial

P1 dokumentär, miniserie: De gränslösa stöldligorna

Tidigare avsnitt hittar du här:

Inrikes

Fler fyraåringar överviktiga under pandemin

Vikten bland landets fyraåringar har ökar de senaste två åren. En orsak kan vara förändrade vanor under coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Roald, Berit
Inrikes
Inrikes

De senaste två åren har vikten bland landets fyraåringar ökat efter att tidigare ha legat på en stabil nivå de senaste tio åren. Det visar preliminära data från en nationell undersökning som Ekot i Sveriges Radio tagit del av.

Före pandemin var 11 procent av fyraåringarna överviktiga, nu tycks det vara minst ett par procentenheter fler.

En orsak kan vara förändrade vanor under coronapandemin.

– Vi tänker oss att pandemin har ställt till det för barn och barnfamiljer och verkligen ställt tillvaron på sin spets. Vi anar ändrade levnadsvanor som sämre matvanor och mer stillasittande, säger Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare i region Sörmland, till Ekot.

Hon säger att det nu krävs insatser på betydligt bredare front för att förhindra att fler barn drabbas av allvarliga hälsorisker på grund av övervikt i barnaåren.

– Vad vi vet är att vi behöver agera på samtliga nivåer. Alltifrån hur närmiljön ser ut i området där man bor, till hur lagarna i samhället och landet ser ut.

Beatrice Nordensson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL