Det var i slu­tet av 1800-talet som den rika kalk­marken vid Klags­hamn började ex­plo­a­teras.
Stor­bon­den Lars Her­mods­son var den första att slå mynt av till­gångarna.
Det först kalk­brottet eta­ble­rades och 1903 in­vigdes vad som då var Sve­ri­ges mo­dernaste ce­ment­fa­brik.
För att frakta ut pro­duk­tionen an­lades en lång­smal halvö ut i Sundet där man eta­ble­rade en djup­hamn. Halvön byggdes med rest­ma­te­ri­al från kalk­brotten, så kallad skrot­sten.
Lera till ce­ment­pro­duk­tionen hämtades först från Lun­da­trak­ten men ut­vanns senare i när­om­rå­det vid fa­briken.
Ce­ment­fa­briken blev ock­så grunden för en helt ny ort, Klags­hamn. Namnet är en fu­sion av Väst­ra Klags­torp och hamn.
I sam­häl­let byggdes både ar­betar- och di­rek­törs­bo­städer, krog och ser­vi­ce­in­rätt­ningar.
Söder om djup­hamnen an­lades ock­så en fis­ke­hamn.
Men 1938 tog stor­hets­tiden slut. In­du­stri­pro­duk­tionen lad­es ner, och ce­ment­fa­briken föll i dva­la.
Klags­hamns udde ut­nyttjades senare som sop­tipp, men är nu klassat som ett skydds­värt na­tur- och re­krea­tions­om­rå­de.
Ryt­tar­fö­re­ningen såg ti­digt po­ten­ti­alen med den gröna udden, och flyttade verk­sam­heten från Ges­sie till den ned­lagda ce­ment­fa­briken.
Mil­jön läm­nade myc­ket i öv­rigt att önska som rid­an­lägg­ning, och till slut, hösten 2015, kun­de fö­re­ningen lämna fa­briken och flytta in i en sprillandes ny rid­an­lägg­ning se­dan Mal­mö stad in­ve­sterat 50 mil­joner kro­nor. Det var en med­ve­ten sat­sning på en tjej­do­mi­ne­rad sport.
Kvar vid rid­an­lägg­ningen finns nu delar av fa­briken, som ett in­du­stri­his­to­riskt min­ne.