I åtta år har filmaren Jessica Nettelbladt följt en Malmökvinna med missbruksproblem.
På fredag är det Sverigepremiär för MonaLisa story.
– Det är en film om kamp, kärlek och heroin, säger regissören som gästar visningen på Panora i Malmö.
Malmöregissören Jessica Nettelbladt slog igenom 2011 med den kritikerhyllade dokumentärfilmen Jag är min egen Dolly Parton, där hon skildrar fem kvinnliga artister, bland andra Nina Persson, Cecilia Nordlund och Lotta Wenglén. Redan då jobbade hon med MonaLisa story.
– Jag satte upp en lapp på sprutbytesprogrammet i Malmö, och skrev att jag sökte en kvinna med svår missbruksproblematik och som själv ville dela med sig av sin historia. Efter några veckor ringde MonaLisa upp mig och jag träffade henne i en lägenhet på Rosengård. Vi satt på balkongen, spelade Yatzy och pratade i timmar om livet.
Efter några fler samtal började hon följa MonaLisa, vilket hon kom att göra i åtta år. Det är lång tid. Men Jessica Nettelbladt berättar att hon även har ett filmprojekt på 20 år och ett annat på 15 år.
– Jag jobbar alltid länge med mina filmer. Jag är långdistansare, envis och jobbar lite som en etnolog. Jag tycker att det är intressant att skildra människor och livet under lång tid. Man får en komplex bild av en människa.
I den aktuella filmen får vi följa MonaLisa, som bokstavligen föddes med ett drogberoende, hur hon kämpar för att bli fri för att kunna umgås med sina barn som hon fått lämna bort, och hur hon träffar sitt livs stora kärlek, Fredrik.
– Det har varit både mitt och MonaLisas mål att inte bara visa missbrukaren, utan människan. Vi är alla människor och har mänskliga rättigheter, man ska inte glömma det när man ser folk som ligger utslagna på stan. Det är olika saker som gör att livet blir som det blir.
Jessica Nettelbladt duckar inte för att visa den tuffa verkligheten. I en scen får man se när MonaLisa injicerar heroin i ett bås på ett kvällsöppet solarium.
– Redan från första stund sa MonaLisa till mig att vi var tvungna att våga visa verkligheten för kunna hjälpa till att förändra och förbättra för människor som är i samma livssituation, samt deras anhöriga.
Ämnet är inte nytt för Jesscia Nettelbladt. Hon började redan 1999 med att skildra hemlösa under Slussen i Stockholm och har även gjort filmen Pärleporten om hemlöshet i Göteborg.
– Det är viktigt att visa den här verkligheten som vi sällan pratar om. Det finns i dag över 600 000 personer i vårt samhälle som har missbruksproblem och de har barn, familj och andra anhöriga. Det är en stor grupp i samhället och det är så stigmatiserat. Vi behöver börja prata om hur vi kan förbättra vården och livsvillkoren för de här människorna.
Hon och MonaLisa har tillbringat mycket tid tillsammans. Förutom att hon själv har lärt sig mycket om missbruksvärlden, så har det även kostat på, säger hon.
– I perioder har varit fruktansvärt jobbigt. Det har absolut varit det svåraste jag har gjort.
– Jag har fått frågor om jag inte har hjälpt henne, och visst har jag gjort det, hur mycket som helst. Jag har ringt och kört henne till Beroendecentrum för att försöka hjälpa henne, även om det inte syns i filmen. Jag bryr mig ju om henne.
Var kommer ditt engagemang ifrån?
– Jag har mött många människor som befinner sig i utanförskap. Det finns så många fördomar. Jag blir påverkad av det och vill lyfta de här människornas röster.
Jessica Nettelbladt slutade följa MonaLisa för två år sedan. Mycket har hänt sedan dess.
– Vi har precis börjat på en fortsättning, där vi ska filma nästa fas i hennes liv. Det händer mycket intressanta saker i hennes liv. Hon håller bland annat just nu på att skriva på en självbiografi.
Hur mår hon? Håller hon och Fredrik ihop?
– MonaLisa mår bra. Hon har jobbat mycket med sig själv, och ja hon är fortfarande tillsammans med Fredrik. De har det bra ihop.
MonaLisa story visades förra året på dokumentärfilmsfestivalen CPH:DOX i Köpenhamn, Göteborgs filmfestival, Tempo dokumentärfilmfestival.
I tisdags smygvisades filmen på Doc Lounge i Malmö, men Sverigepremiär är det nu på fredag. Då gästar Jessica Nettelbladt Panora och samtalar med publiken efter filmvisningen. Efter det ska hon även åka ut på en föreläsningsturné.
