Frida Skybäck. Foto: Privat

Midsommarskräck efter påskekrim?

Uttrycket påskekrim började figurera på allvar i Sverige för ett par år sedan och har sedan dess utnyttjats flitigt i marknadsföringssyfte. Tanken är att övertyga oss läsare att påsken är den perfekta tiden på året för att läsa deckare.
Och visst känns det helt naturligt att läsa kriminalhistorier under en högtid som i grunden handlar om att minnas mordet på Jesus och dessutom fira hans återuppståndelse, eller, som många av dagens fiktiva kriminalinspektörer säkert hade sett det, en gravöppning där det påstådda mordoffrets kropp av oklar anledning saknas.

Faktum är dock att läsandet av kriminalhistorier inte har någonting med den faktiska påsken att göra. Uttrycket är, som man kanske ser och hör på det, lånat från Norge där det varit ett vanligt förekommande begrepp i snart hundra år.
Dess ursprung är dessutom inte alls lika spännande som det kanske låter, utan härrör från en lyckad bokkampanj då redaktören och förläggaren Harald Grieg lanserade sin bror Nordahl Grieg och Nils Lies kriminalroman ”Bergenstoget plyndret i natt” i samband med påsken och slog försäljningsrekord. Boken marknadsfördes genom en förstasideannons i Aftenposten som formgavs så att den såg ut som en vanlig nyhetsartikel om hur ett Bergenståg hade plundrats. Tanken var nog att annonsen skulle uppfattas som något av ett första aprilskämt, men enligt källor blev tidningsredaktionen nerringd av oroliga familjemedlemmar till resande på Bergenstågen. Succén ledde till myntandet av uttrycket påskekrim och i Norge släpps numera många deckare i både bok-, radio- och TV-format just inför påsken.

I Sverige är väl inte påskekrim riktigt lika etablerat, även om det används av allt ifrån bibliotek och bokhandlare till förlag och tidningar.
Det finns helt enkelt ett behov av att kategorisera böcker och hitta nya kanaler för att sälja in dem. Kanske kommer vi få se ytterligare exempel på detta i framtiden. Det skulle inte förvåna mig om vi snart möts av uttryck som midsommarskräck, nationaldagspoesi eller julromantik. Och om det leder till ökad läsning så, varför inte?

Fridas påskläsning: Motsträvig som jag är kommer jag inte läsa några deckare i påsk. Däremot får mitt påskägg gärna innehålla Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt Brattström och Det är något som inte stämmer av Martina Haag, två kvinnliga betraktelser av äktenskap som havererat.
Frida Skybäck