Den nordiska kvinnoparadoxen

Opinion

Den nordiska paradoxen, med höga mål för jämställdhet men ovanligt låg andel kvinnliga chefer, beror ytterst på våra politiska prioriteringar. I de nordiska länderna är attityden till kvinnors arbete ovanligt positiv. Vi har högt ställda mål när det kommer till jämställdhet och en politik som arbetar för att fördela makten i samhället lika mellan könen. Samtidigt är det i de nordiska länderna som kvinnor har långt sämre chanser än i många andra länder att nå de högsta chefspositionerna inom framförallt det privata näringslivet.
Om detta, till synes motsägelsefulla faktum handlar en ny bok som snart släpps via Timbro förslag, The Nordic Gender Equality Paradox, som bland annat visar statistik på hur mycket lägre chans en kvinna har att nå en chefsposition jämfört med en man i samma land. I USA har kvinnor 15 procents lägre chans, i Sverige är motsvarande siffra 48 procent och i Danmark 63 procent. Vi nordbor tycker kvinnor borde få bli chefer men de blir det mer sällan här.
Sverige är, likt de andra nordiska länderna, en välfärdsstat som arbetat medvetet med att främja en viss typ av livsstil. Vi kan anse att chefspositioner inte är det viktigaste målet för jämställdhet, men om vi håller fast vid att det är eftersträvansvärt måste vi erkänna svårigheter. Och vi behöver inse att det finns en prislapp på att beskatta och reglera arbetsmarknaden, att många högutbildade prioriterar ner sin arbetstid till förmån för hemarbete.
Hanna-Maria Björklund

Dagens fråga

Tror du Sverige får en ny regering före årsskiftet?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×