Arkeolog Caroline Hulting Lindgren arbetade med förundersökning av Vikhemsområdet där det gjordes många metallfynd. Rester av en boplats hittades också. Foto: PRIVATA
Ett av metallfynden från Vikhem, mynt av Ludvig den fromme omgjord till ett hänge.
Ett guldförgyllt dräktspänne föreställande en korp hittades också, Vikhemskorpen.

Vikhem var boplats redan på 200-talet

STAFFANSTORP Förgyllda dräktspännen, bronspärlor, ringar och mynt tyder på att det bott folk på Vikhem i Staffanstorp redan för mycket länge sedan.

Den arkeologiska förundersökning som gjorts inför utbyggnaden av Vikhem avslöjar att här funnits en boplats för väldigt många år sedan.
– Boplatsen har en kontinuitet från yngre romersk järnålder (200 e. Kr.) till vikingatid (1050 e. Kr.) vilket är mycket ovanligt, säger arkeolog Caroline Hulting Lindgren.

Nu byggs nya bostäder för fullt på Vikhem och många nya familjer är på gång att flytta hit. Men de är alltså inte först på plats.
– De fynd vi gjort visar att de som bodde här för länge sedan var människor som hade det lite bättre ställt. Det finns många likheter med utgrävningsplatsen i Uppåkra.
Undersökningen som gjorts i Vikhem är en förundersökning men om det även blir en slutundersökning kommer kopplingarna till Uppåkra att vara högintressanta.

På Vikhem gjorde arkeologerna punktvis undersökningar under tre-fyra veckor i september i höstas och fler metallfynd än man hade väntat sig kom upp ur jorden.
– Det är framförallt dräktsmycken, ringar, mynt och pärlor och fynden visar att de som bodde här hade det ganska gott ställt, mätt med den tidens mått, säger Caroline Hulting Lindgren.
Genom metalldetektering och titthål har arkeologerna fått en första inblick i vad området döljer. Marken är välbrukad och många av fynden har rullat runt i den genom åren välplöjda matjorden.

I ytterkanterna av området har man även funnit spår av huskonstruktioner, däribland av långhus av ungefär samma slag som hittats i Uppåkra.
Rester av grophus som var typiska hantverkshus har också hittats. Inom förunder­sökningsområdet påträffa­des silverförgyllda dräktspännen, guldförgyllda dräktspännen, fågel­fibulor, likarmade spän­nen, beslag och ett möjligt fragment av ett guldförgyllt dosformigt spänne, guldförgyllda bronspärlor, ett mynt av Ludvig den fromme (778-840 e. Kr.) som gjorts om till hänge, smäl­tor, spelpjäser, vikter, ringar, söljor etc. Fibulorna och dräktspännena dateras i huvudsak till folkvandringstid-vendeltid (400-750 e.Kr.), men även några nedslag i vikingatid (750-1050 e. Kr.) finns.
– Det är ett spännande område och en fördjupad undersökning skulle säkert ge mycket mer, säger Caroline Hulting Lindgren.
De fynd som gjorts går till konservering och magasineras därefter på Historiska museet i Lund.

Dagens fråga

Vad ska du ha för julgran i jul?

Visa resultat

Loading ... Loading ...