Ung

Nystart, magi och svåra frågor

Artikel Ung kultur Om vänskapen mellan ett barn och en äldre kvinna som tigger utanför en närbutik handlar det bland annat om i veckans Ung kultur-spalt.

Med det nya året kommer behovet av omdaning, nystart och friska tag. Var januari en känsla av att det går att bli någon annan, för vem vill inte testa på att krypa ur det invanda och in i något nytt? Pardis Moradi är missnöjd och sur men får plötsligt chansen att byta namn – och med det personlighet – för en dag. I den tredje boken om barnen i Lyckeskolan Pardis Moradi är här! (Olika förlag) handlar det om jagkänsla och en lättlurad vikarie. I korta meningar och med serieinspirerade teckningar ger Ebba Berg och Carl Flint oss en chans att fundera på vilka vi är och om det går att vara sig själv samtidigt som en försöker vara någon annan.

I Jesper Lundqvists och Marcus Gunnar Petterssons Vi letar en skatt (Olika förlag) handlar det kanske inte om identitet, men likväl om förmågan att tänka sig in i någon annans situation. Ämnet är minst sagt aktuellt, när snön faller och kylan biter medan tältläger rivs och människor fryser på gatorna. Tyvärr tar formen stor plats. När ett allvarligt ämne förs fram på rim finns det alltid risk att tonen klingar falskt, att högläsningen skorrar illa när det svåra ska läsas på vers. Jesper Lundqvist, som skrivit om Kivi och monsterhund, behärskar versmåttet men jag är nyfiken på hur hans historia om barnet som möter den äldre kvinnan som tigger utanför närbutiken hade tett sig utan rim. Kanske är det rätt att något som blivit en del av vår vardag behöver belysas på ett nytt sätt, att det faktum att vi klarar av att gå förbi människor i nöd utan att stanna och sträcka ut en hand, betyder att vi behöver luras att lyssna. För en berättelse som kan tyckas både banal och naiv tvingar oss samtidigt att fundera över varför det inte kan vara så enkelt. Varför accepterar vi faktiskt att vissa människor lever i överflöd när andra ingenting har? Som förälder är det bra att tänka igenom den frågan innan den här boken plockas fram vid godnattstunden, för det är inte osannolikt att den kommer samma sekund som pärmarna slås igen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Bokrecensioner

Ömsint om unga, vilsna män

Ben Lerner.
Foto: Ariana Mangual
Kultur och nöje
Bok/Recension Martina Jarminder har läst den amerikanska författaren Ben Lerners roman Topkaskolan.

Adam Gordon växer upp i en familj som avviker från normen i konservativa Topeka, Kansas. Hans vänsterpolitiska föräldrar, två New York-psykologer, blev kvar i Kansas nästan av en slump för att arbeta på det experimentella behandlingshemmet Stiftelsen. Allt i familjen diskuteras och avdramatiseras med ord, inte sällan på ett konstruktivt sätt. Språk och ord kan vara, och är, omväxlande konstruktivt och potentiellt destruktivt i romanen.

Vågar vara ömsint

Topekaskolan tillhör en genre som jag känner allt mindre intresse för. Den ”stora amerikanska romanen” är inte alltid så stor, med navelskådande betraktelser över språk, amerikansk samtid och vilsna män, med Jonathan Franzen som förebild. Skillnaden är att Topekaskolan är en bättre bok än mycket annat som skrivs i genren och vågar vara ömsint och mindre cynisk.

Adam tävlar i retorik, där det finns en genre där man kan vinna genom att prata så snabbt att det knappt blir begripligt, eftersom flest argument vinner, inte bäst argument. Detta är en så stor sak att skolorna anställer coacher för att lära de unga att manipulera med språk. Adams coach lär honom att håna och misskreditera, antyda att det han står för är något ”anständigt” och riktigt, något helylle från Kansas, medan motståndaren framställs som korrupt elit. Coachen blir senare en frontfigur för den populistiska pro-Trumprörelsen i Mellanvästern.

Parallella berättelser pågår i många lager. I det ena kapitlet kan man se en karaktär som en destruktiv kraft för att i nästa känna ett starkt medlidande. Det finns sällan bara en tolkning av det som sker. Olika perspektiv på samma skeende visar hur vi upplever saker olika beroende på vilka glasögon vi själva bär.

Trollkultur

Ben Lerner skriver om kvinnliga karaktärers upplevelser från kvinnans perspektiv, vilket i sig kanske inte är så ovanligt, även om den stora amerikanska romanen gärna fokuserar på män. Det ovanliga är att han lyckas. Adams mor Doktor Jane Gordon skriver en självhjälpsbok för kvinnor och utsätts som följd av 90-talets version av internettroll: män som ringer hem till familjen och öser sexistiska förolämpningar och dödshot över författaren och hennes familj, eller kommer fram till dem i mataffären. De kallar dem bara ”Männen” och unge Adam formas av deras arga väsanden och ser hot i en del av männen han omges av som barn.

Lerner är intresserad av hur trollkulturen påverkar unga mäns bild av mansrollen. Adam slits mellan de värderingar han tycker är riktiga och pressen att anpassa sig till hur unga män förväntas att bete sig i Kansas, där man gärna tar med sig vapen eller slåss under umgänget med jämnåriga.

Överträffar genren

Topekabaserade James Phelps och Westboro Baptist Church används genomgående som exempel på vad som sker om man utnyttjar språket som en kanal för hat och hån. Lerner poängterar att deras koppling till religion är vag: de skrattar, förtjusta över att provocera när någon försöker diskutera och ifrågasätta hur kristligt detta är. De fungerar som uppsamlingsplats för dem som inte accepteras någon annanstans. En av de vilsna tonåringarna i bokens början, som kämpar med våldsimpulser, återses som vuxen i röd MAGA-hat med en ”gud hatar bögar”-skylt. Det är talande att Phelps och kompani kallar Jane Gordon ”Hjärnan” som en förolämpning. Gud hatar bögar, gud hatar kvinnor, gud hatar intellektuella.

De få ointressanta eller styltiga passagerna dyker upp då Lerner på amerikanska romanen-manér diskuterar språk, poesi och skrivande och som traditionen bjuder överdriver litteraturens roll som frälsare och romanens roll som motgift mot populismens medvetna nedmontering och upplösning av betydelse och värderingar. Det symboliseras bland annat av att Adam för en gång skull förlorar en debattävling genom att argumentera för att debatt borde vara hederlig och att det borde vara sanningen som utser vinnaren.

Topekaskolan är uppslukande intressant läsning, som är mer än summan av sina delar och definitivt överträffar genren den är skriven i.

FAKTA

Bokrecension

Bok

Topekaskolan

Författare: Ben Lerner

Översatt av: Andreas Lundberg

Förlag: Natur & Kultur

Utrikes

Läckor: Det blir bokstavstrogna Coney Barrett

USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Enligt läckor blir det Amy Coney Barrett. Men det har även talats om Barbara Lagoa och spekulerats om ännu okända kandidater. President Donald Trump väntas i kväll meddela vem han vill se som den hyllade liberala domaren Ruth Bader Ginsburgs ersättare i USA:s högsta domstol.

När han natten mot lördag, svensk tid, fick frågan från journalister blev svaret att han bestämt sig "i sitt eget huvud". Tidigare har Trump sagt att beskedet kommer lördag eftermiddag lokal tid.

Han har lovat att nästa HD-domare blir en "extraordinär" kvinna, och redan på fredagen rapporterade CNN med flera medier – med hänvisning till källor inom Republikanerna – att det är Amy Coney Barrett, som presidenten avser nominera.

I måndags träffade presidenten den Indianabaserade domaren Amy Coney Barrett och under fredagen mötte han Barbara Lagoa i hennes hemstat Florida. Båda är djupt konservativa federala domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Har bråttom

Det är bara åtta dagar sedan Bader Ginsburg avled och många, främst demokrater, anser att hon borde få begravas innan en ny domare utses. Men Trump och Republikanerna har bråttom. Det beror dels på att man är angelägen att säkra att den nio ledamöter tunga domstolen får en konservativ tyngd. Efter Ginsburgs frånfälle finns tre liberala och fem konservativa domare, men en av de sistnämnda röstar emellanåt med den liberala falangen.

Men presidentvalet den 3 november spelar också in. President Trump har antytt att han kanske inte kommer att acceptera valresultatet och, utan att lägga fram bevis, hävdat att den utbredda poströstning som äger rum kan innebära valfusk. Om resultatet blir riktigt jämnt i någon av de avgörande så kallade vågmästardelstaterna kan det leda till omräkningar och stämningar.

Så var fallet år 2000, då hela presidentvalet hängde på det jämna resultatet i Florida mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.

Tvärt emot

Den snabba nomineringen går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Barack Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.

Demokraternas ilska har knappast lagt sig. Men Republikanerna har fortfarande majoriteten i senaten, den kammare som frågar ut och godkänner federala domare. Det gör det sannolikt att Donald Trumps domarkandidat faktiskt godkänns före valet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Foto: Erin Schaff/AP/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Sport

Miljonförlust för svensk världscuparrangör

Charlotte Kalla under en tidigare världscup i Ulricehamn. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport Publikförbudet slår hårt mot de svenska arrangörerna av världscuptävlingar i längdskidor.
Ulricehamn räknar med att göra en förlust på flera miljoner kronor i vinter.
– Ekonomiskt kommer det snudd på att bli förödande för oss, säger Johan Falk, vd i bolaget som arrangerar världscupen i Ulricehamn.

Coronapandemin och regeringens beslut att inte ändra på regeln för 50 åskådare slår hårt mot de svenska världscuparrangörerna, som redan förbereder sig ett scenario utan publik. Tävlingen i Ulricehamn, 16–17 januari, är hårt utsatt.

– Jag läste att världscuparrangören Ruka i Finland kommer att förlora hundratusentals kronor. Här talar vi om miljonbelopp, säger Johan Falk.

Han berättar att världscuparrangemanget i Ulricehamn tills nu har haft en budget som står på minus 1,5 miljoner kronor. Det kan bli ännu värre.

– Vi får inte ihop det. Nu kommer vi att budgetera på ett underskott på ett par miljoner kronor, säger Johan Falk.

Använder sparade pengar

Orsaken är det väntade publikbortfallet.

– Vi har vant oss vid tanken noll publik. Men vår själ finns i publiken. Alla vet ju hur många som tidigare kommit till tävlingarna i Ulricehamn, säger Falk.

De senaste åren har 30–40 000 åskådare följt tävlingarna på plats i Ulricehamn.

TT: Kan ni arrangera tävlingarna?

– Som det ser ut nu kan vi klara det. Men det får inte hända några nya överraskningar. Vi får använda oss av de sparade pengarna från tävlingarna 2017 och 2019, säger Johan Falk.

400 000 minus i Falun

Arrangören av Svenska skidspelen i Falun, 30–31 januari, budgeterar inte med en lika stor förlust:

– Vi förbereder oss inför tävlingar utan publik och en budget på minus 400 000 kronor, säger Svenska skidspelens vd Ulrika Back Eriksson.

Hon förklarar varför Falun klarar sig bättre än exempelvis Ulricehamn:

– Vi har en permanent skidstadion och byggnader, samt är klara med större delen av infrastrukturen.

Även i Falun förbereder man sig på tävlingar utan publik.

– Vi vill ta ett samhällsansvar och inte riskera att Svenska skidspelen blir en källa för smittspridning efter arrangemanget. Därför har vi redan beslutat att bara ta emot ett fåtal åskådare, som står i speciella zoner, alternativt ingen publik, säger Ulrika Back Eriksson.

Oro i skidförbundet

Hos Svenska skidförbundet har man noterat den svåra ekonomiska situationen som finns hos flera skidarrangörer, i synnerhet Ulricehamn.

– Det är en väldigt svår situation för både Svenska skidförbundet och arrangörerna i Ulricehamn. Men i dagsläget kan vi inte gå in och stödja dem ekonomiskt, även om vi ser över olika sätt att hjälpa arrangörerna. Vi kan bara hoppas på att regeringens stödprogram kan bli en hjälp, säger Ola Strömberg, ordförande i Svenska skidförbundet, och fortsätter:

– Jag är orolig för arrangörerna, men hoppas att de tillsammans med oss ska klara av det.

I nästa vecka väntas Internationella skidförbundet (Fis) spika vinterns världscupprogram. Enligt förhandssignaler kommer tävlingarna att köras som planerat, med premiär i finska Ruka i slutet av november, och med ett tydligt regelverk för att motverka smittspridning av coronaviruset.

Anders Hansson/TT

FAKTA

Fakta: Världscupprogrammet

Det preliminära schemat för vinterns säsong

27-29/11: Ruka, Finland

4-6/12: Lillehammer, Norge

12-13/12: Davos, Schweiz

19-20/12: Dresden, Tyskland

2021

1-10/1: Tour de Ski – Val Müstair, Schweiz, Toblach och Val di Fiemme, Italien

16-17/1: Ulricehamn, Sverige

23-24/1: Lahtis, Finland

30-31/1: Falun, Sverige

20-21/2: Nove Mesto, Tjeckien

24/2-7/3: VM i Oberstdorf, Tyskland

10/3: Drammen, Norge

13-14/3: Oslo, Norge

19-21/3: Peking, Kina

Utrikes

Minst 22 döda i militärflygkrasch i Ukraina

Olycksplatsen och delar av An-26-planet sent på fredagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 22 personer har konstaterats döda sedan ett militärflygplan kraschat i östra Ukraina, meddelar landets inrikesdepartement. Två personer uppges vara skadade och minst tre personer saknas fortfarande.

På sin Facebooksida skriver Ukrainas flygvapen att det rör sig om ett transportplan av typen Antonov An-26. Utöver besättningen ska mestadels kadetter ha befunnit sig ombord.

Olyckan, som ska ha skett i samband med landning, inträffade strax före klockan 21 lokal tid. Branden vid olycksplatsen kunde släckas av räddningstjänsten.

På sin officiella Facebooksida skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att en statlig kommission ska tillsättas för att undersöka hur olyckan skett. Presidenten lämnar också kondoleanser till de omkomnas anhöriga.

"Vi beklagar sorgen för de omkomnas familjer och vänner. Vi önskar de skadade en snabb återhämtning", skriver presidenten på sin Facebooksida.

Presidenten reser till området under lördagen.

Minst 22 personer ska ha omkommit i olyckan, som inträffade i regionen Charkiv i östra Ukraina.
Minst 22 personer ska ha omkommit i olyckan, som inträffade i regionen Charkiv i östra Ukraina.
Foto: Ukrainas krisdepartement/AP/TT

Sport

Tampa en vinst från Stanley Cup-seger

Tampa Bays Victor Hedman firar det avgörande målet med lagkamraten Kevin Shattenkirk.
Foto: JASON FRANSON/AP/TT
Sport
Sport Victor Hedmans Tampa Bay har greppet om Stanley Cup-bucklan efter ännu en seger mot Dallas. I förlängningen slog Floridalaget in 5–4 och är nu bara en seger från att bli Stanley Cup-mästare.

Hjärnan bakom Tampa Bays avgörande mål var svenske backstjärnan Victor Hedman, som först fintade ett skott, men sedan i stället passade Kevin Shattenkirk, som kunde sätta ett hårt sjumetersskott bakom Dallas målvakt Anton Chudobin i powerplay, drygt sex minuter in i förlängningen.

– Victor Hedman spelade bra genom att fejka ett skott och sedan passa, och Shattenkirk satte ett bra skott, det var snyggt, säger Tampa Bay-forwarden Alex Killorn efter matchen, enligt nhl.com.

Det avgörande 5–4-målet innebär att Tampa Bay leder finalserien mot Dallas med 3–1 i bäst av sju matcher.

Men det var Dallas som ledde i stora delar av matchen och lagets svenske stjärna John Klingberg var den som inledde målskyttet. Klingberg tog pucken i egen zon och sicksackade sig på egen hand genom Tampa Bays försvar och satte 1–0 i matchens sjunde minut. Därefter hann lagets stjärna Joe Pavelski göra 2–0, innan Tampa Bays Brayden Point lyckades reducera till 2–1 i den första periodens sista minut.

Både Point och Pavelski fick in ytterligare två puckar för sina respektive lag, där Pavelski satte det viktiga 4–4-målet för Dallas i mitten av den tredje perioden.

Ytterligare en svensk gjorde poäng i matchen: Mattias Janmark var med och spelade fram till Dallas 2–3-mål i den andra perioden.

Nästa match mellan lagen, den potentiellt avgörande, spelas redan natten mot söndag, svensk tid.

Susanna Persson Öste/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Malmö

Byalaget vill ha mer ”hygge” i Norra Sofielund

Jonas Hamfors är ordförande i byalaget Sofia i Norra Sofielund som kämpar för ett grönare och trafiktryggare bostadsområde.
Foto: Marianne Pernbro
Malmö
MALMÖ Sedan 2013 har byalaget Sofia arbetat för att Norra Sofielund ska bli en grönare och trafiktryggare stadsdel. Men inget har hänt och därför har byalaget nu skapat ett Malmöinitiativ för att trycka på politikerna.

– Vi har försökt på alla vanliga sätt och nu hoppas vi politiken lyssnar, säger byalagets ordförande, Jonas Hamfors.

Jonas Hamfors, ordförande i byalaget Sofia i Norra Sofielund, Malmö.
Den otrygghet som boende i Norra Sofielund, speciellt barnfamiljer, känner gäller främst trafiken, säger Jonas Hamfors, ordförande i byalaget.
Foto: Marianne Pernbro

Det tog bara ett par dagar innan byalagets Malmöinitiativ hade fått långt över 100 underskrifter, vilket är vad som krävs.

– Vi har jobbat länge med vår vision för området så våra förslag är väl kända och många är engagerade. Det är roligt, säger Jonas Hamfors.

Grön stadsdel

”En grön lekande stadsdel” är visionen för Norra Sofielund. Målet är ökad trivsel i utemiljön för både boende och förbipasserande. Familjer ska våga låta sina barn leka på gatorna.

Bild från Norra Sofielund Malmö.
Byalagets vision för Norra Sofielund är en grönare stadsdel med mycket ”hygge” och trafik på gåendes och cyklisters villkor.
Foto: Marianne Pernbro

Elvira Grandin är sekreterare i byalaget.

– Lite fler träd, cykelparkering på gatorna och mer härligt, mer ”hygge”, efterlyser vi som bor här, säger hon.

– Vi jobbar för att få till den känslan. En del har gjorts men det krävs större trafikdämpande åtgärder. Vi vill göra om de gator som är bilvägar.

Visionen är att lyfta stadsdelen och bli ett pilotprojekt i Malmö.

– Det talas mycket om trygghet i Malmö och då syftar man oftast på kriminaliteten, säger Jonas Hamfors.

Trafiken oroar

– Men vi som bor här upplever inte kriminaliteten som ett hot. Mina barn har växt upp i Sofielund och den otrygghet vi känner handlar först och främst om biltrafiken.

Jonas Hamfors.
I många år har byalaget jobbat för en grönare och trafiktryggare stadsdel men inget har hänt. Jonas Hamfors hoppas politikerna lyssnar nu.
Foto: Marianne Pernbro

Byalaget vill ändra uttrycket trafiksäkerhet till trafiktrygghet.

– Finns det inte kommersiella intressen på en gata behöver man inte köra 40 utan kan mycket väl krypa fram i 20 km/h. Detta är ett bostadsområde och det är inte rimligt att man ska kunna köra lika fort här som på Nobelvägen, säger Jonas Hamfors.

Bild från gata Norra Sofielund, Malmö.
Gatorna genom Norra Sofielund används ofta som genomfarter. Det är inte rimligt att man ska kunna köra lika fort här som på Nobelvägen, menar byalaget. Många bostäder har dörrar rakt ut mot trottoaren.
Foto: Marianne Pernbro

För sänkta hastigheter i området krävs fysiska hinder för att skapa så kallad ”omlottrafik”, samt träd och planteringar.

Viktig satsning

– Vi som bor här vill ju bo kvar men trafiken på gatorna är ofta en orsak till att barnfamiljer flyttar. Åker du ut till exempelvis Hyllie där man bygger nytt nu, så byggs det ofta just så som vi vill ha det med gator där trafiken är på gångares och cyklisters villkor och parkeringar utanför. Men man måste satsa även på gamla områden i Malmö, jag tror det är jätteviktigt för Malmö som stad, säger Jonas Hamfors.

Bild på solrosor i området Norra Sofielund.
En grönare miljö och mer ”hygge” vill byalaget på Norra Sofielund ha.
Foto: Marianne Pernbro

– Då vill många bo kvar. Blir utemiljön tryggare och bättre rör sig också fler där vilket i sin tur skapar trygghet.

Hoppas på gehör

Sedan 2013 har byalaget haft återkommande möten med kommunen, trygghetsvandringar i området och kontakt med fastighetsägarföreningen.

– Men än har vi inte fått gehör. Nu ber vi genom vårt Malmöinitiativ politiken titta på detta och hoppas de lyssnar.

Utrikes

Botad hiv-patient döende i leukemi

Den första helt botade hiv-patienten, Timothy Ray Brown, i Seattle den 4 mars 2019. Han är nu dödligt sjuk i leukemi och får palliativ vård i sitt hem i Kalifornien.
Foto: Manuel Valdes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den första patienten som blev helt fri från hiv är nu dödligt sjuk i cancer.

Amerikanen Timothy Ray Brown, känd som den så kallade "Berlin-patienten", skrev historia 2008 när läkare friskförklarade honom från det dödliga viruset.

– Hiv har inte påträffats i hans blod sedan han botades, säger Browns partner Tim Hoeffgen till aktivisten och författaren Mark King, som har publicerat ett blogginlägg om Browns hälsotillstånd.

I stället håller 54-åringen på att dö i leukemi, blodcancer, som han också tidigare har lidit av och friskförklarats från. Brown får palliativ vård i sitt hem i Palm Springs i Kalifornien, berättar Hoeffgen.

Brown studerade i Berlin när han 1995 fick veta att han infekterats med hiv. Elva år senare, 2006, diagnosticerades han med leukemi. För att behandla cancern genomförde hans läkare i Berlin en stamcellstransplantation från en donator som hade en sällsynt genetisk mutation som gjorde honom immun mot hiv. Förhoppningen var att Brown skulle bli kvitt båda sjukdomarna – och efter två smärtsamma och farliga operationer var succén ett faktum och Brown kunde friskförklaras.

I fjol användes samma metod för att bota den andra hiv-patienten i världen, Adam Castillejo, som genomförde en stamcellstransplantation i London.

Sjöbo

Sjöbobo misstänks för grova narkotikabrott

Sjöbo
SJÖBO En 29-årig Sjöbobo omhäktades på onsdagen av Ystads tingsrätt, misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott.

– Det handlar om en person som suttit häktad sedan maj. Det rätten prövade var ytterligare brottsmisstankar av samma typ som tidigare. Utredningen har svällt kan man säga.

Det säger Måns Biörklund, vice chefsåklagare på Nationella åklagaravdelningen - Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Sjöbobon har tillsammans med ytterligare en person, en 38-årig man, suttit häktad sedan den 13 maj.

I början av juli häktades ytterligare fyra personer – tre män och en kvinna från Malmö – för misstankar om narkotikabrott.

Misstänkt

Ytterligare en Sjöbobo, en 31-årig man, har figurerat i utredningen som misstänkt. Han är dock inte häktad.

Enligt Måns Biörklunds häktningsframställan misstänks 29-åringen för två fall av grov narkotikasmuggling och två fall av grovt narkotikabrott. Smugglingen ska ha skett till Skanörs hamn i Vellinge kommun i april i år.

Internationell härva

Måns Biörklund vill inte berätta så mycket mer mer om brottsmisstankarna

– Det är en relativt stor utredning och det finns internationella kopplingar, säger han dock.

29-åringen omhäktades på onsdagen vid Ystads tingsrätt tillsammans med den 35-åriga Malmökvinnan.

Ny omhäktning

Måns Biörklund har nu till och med den 23 oktober på sig att väcka åtal eller begära en ny omhäktning.

Det lutar åt det senare.

– Jag tror inte jag komma att väcka åtal då, säger han.

Sjöbobons försvarare Johan Pieplow har för sin klients räkning tidigare motsatt sig omhäktning.

Straffet för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling innebär fängelse i lägst två och högst sju år

NÄSTA ARTIKEL