Den har rykte om sig att vara fet, den klassiska ryska litteraturen. Såväl till kvalitet som omfång. Många är de litteraturvetenskapsstudenter som slitit sitt hår över antalet sidor i Gogols Döda själar (510), Dostojevskijs Bröderna Karamazov (850) eller Tolstojs Krig och fred (1090). Med sina 650 sidor skriver Ljudmila Ulitskajas Det gröna tältet in sig i samma traditon. Och hur skulle en bok som tematiserar just den stora ryska litteraturen annars se ut?

Att romanen tematiserar litteraturen är egentligen en sanning med modifikation. I själva verket spänner Ulitskaja ut sitt verk över den ryska arvet i allmänhet. Å ena sidan storslagen fiktion, å andra sidan statlig repression. Dikt och diktatur. Kultur och kolchoser. I centrum för berättelsen står de tre barndomsvännerna Micha, Sanja och Ilja. På promenader med den passionerade läraren Viktor Juljevitj finner de unga gossarna vägen till litteraturen. Viktor talar med dem om Mandelstam, skanderar dikter av Kuzmin och Lermontov, visar vilka vägar Puskjin har gått
– hur han rört sig i sin fiktion och det fysiska gaturummet. Det är ett döda poeters sällskap, fast här får de namnet LJURS:arna
– den ryska skönlitteraturens vänner. För Viktor själv är litteraturen allt. Mest slående är beskrivningen av hans relation till de antisemitiska kampanjer som bredde ut sig i 50-talets Sovjet:

”Han [...] upplevde denna tid av judeförföljelser som avskyvärd mest av estetiska skäl: fult klädda fula människor uppförde sig fult. Om tillvaron utanför den bokliga sfären kändes kränkande i något avseende var böckerna däremot sprängfulla av levande idéer, känslor och kunskaper. Klyftan var outhärdlig och därför försjönk han allt mer i litteraturen.”

För läsaren av Det gröna tältet är det emellertid svårare att försjunka i fiktionen. Efter bekantskapen med huvudkaraktärerna, deras vänskap och litterära strövtåg, luckras romanens sammahållande linjer tvärt upp. Plötsligt befinner läsaren sig i ett kalejdoskop av människoöden som alla har ett gemensamt: den statliga repressionens långa näsa vill gärna lägga sig i deras kontrarevolutionära affärer. Censurens hammare slår hårt mot alla som intresserar sig för en annan form av marxism, för sanningen om Gulag, för utlandet eller regimkritik. Det är förvisso ganska elegant, Ulitskajas sammanflätande av de många historierna. Men ibland blir det också lite tröttsamt. Särskilt tröttsamt är det att den notapparat som skapats till hjälp för deschiffrering av karaktärerna har placerats i slutet av boken
– det konstanta bläddrandet gör inga under för koncentrationen. Fokusdämpande fungerar också de åskådliggörande metakommentarer som petats in av författaren för att tillföra ytterligare någon nivå till verket. Som när en handlingsutveckling förses med passagen: ”I riktigt dåliga romaner försvinner andraplansfigurer, som har införts för att driva en taffligt konstruerad handling framåt, på precis det viset.”

Stilistiskt är författaren emellertid en stjärna och vissa av de enskilda historierna är lysande till sin komposition. Det vore en fröjd att få läsa dem utarbetade till enskilda noveller, eller till och med romaner i sin egen rätt. Det gröna tältet är därför ett utmärkt exempel på att kvantitet och kvalitet är två skilda ting, och att den regeln gäller till och med för stora ryska författare som Ulitskaja.

En man i 20-årsåldern har avlidit efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka, sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolv på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen på platsen, knackat dörr och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Polisen kommer att ha en förstärkt närvaro i området under onsdagen i trygghetsskapande syfte och för att vara tillgängliga för allmänheten.

De höga energipriserna har drivit upp inflationen till den högsta nivån på 30 år. Men den övriga prisutvecklingen sticker inte alls i väg lika mycket, som till exempel i USA, och Handelsbanken tror inte på någon snar räntehöjning. I sin prognos spår man att "Riksbanken är tålmodiga och väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan".

”Att höja räntan för att elpriser är höga skulle bara urholka köpkraften än mer och riskerar att stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden”, säger bankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.

Inflationen kommer att mattas av, tror banken som räknar med att den faller tillbaka under Riksbankens mål. Vid slutet av prognosperioden, som sträcker sig till 2024, är bedömningen att inflationen ligger på två procent.

Hushållen har en stark ekonomi och banken räknar med att konsumtionen tar ny fart när smittan minskar och restriktionerna fasas ut. BNP för i år väntas öka med 3,5 procent men sedan dämpas tillväxten när resursläget normaliseras och arbetslösheten planar ut på strax över sju procent. Under 2023 ökar BNP med 2,1 procent och året efter med 1,9 procent, spår banken i sin prognos.

Området kring Mekongfloden sjuder av liv och är rikt på biologisk mångfald. Här gör forskare hela tiden nya spännande fynd – även om det ofta tar ett tag från det att upptäckten har gjorts till det att den nya arten har godkänts officiellt.

2020 upptäcktes 155 kärlväxter, 16 fiskar, 17 groddjur, 35 reptiler och ett däggdjur i Mekong, enligt en rapport som Världsnaturfonden WWF har sammanställt med hjälp av forskare från universitet, naturvårdsorganisationer och forskningsinstitut.

"Fascinerande"

De senaste tillskotten innebär att över 3 000 nya arter av kärlväxter och ryggradsdjur har upptäckts i området, som omfattar Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam, sedan 1997. Fram till 2014 räknades också nya arter i södra Kina med.

– Det är väldigt fascinerande att vi har så mycket kvar att upptäcka och lära på vår egen planet, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert hos WWF, till TT.

– De flesta av arterna som finns på jorden har ännu inte upptäckts av vetenskapen. I Mekongområdet finns fortfarande intakta naturområden och fantastisk vildmark, men de kan vara otillgängliga för expeditioner och ett land som Myanmar har inte alltid varit så öppet att utforska.

En ny art hittas sällan genom att någon bara råkar snubbla över den på marken. Ofta får forskarna lägga pussel av ledtrådar, ge sig ut på mödosamma expeditioner i djungeln eller ta hjälp av laboratorium och dna-prov i sin jakt på svar.

Thailändska forskare fick upp vittringen på en av de nya arterna – en orange-brun salamander med djävulsliknande horn (tylototriton phukhaensis) – genom ett fotografi som av en slump upptäcktes i en över 20 år gammal resetidning. Bilden var tagen i nationalparken Doi Phu Kha och där hittades efter lite sökande över 50 individer av arten simmandes i ett övervuxet träsk nästan 1 800 meter över havet.

Alternativ till bärfis

I Thailand har också en ny typ av ingefärsväxt (amomum foetidum) officiellt sett dagens ljus, sedan den upptäckts i en affär i provinsen Sakon Nakhon. På grund av sin kraftiga doft anses plantan vara blomstervärldens svar på bärfis – och används ofta i stället för den stinkande insekten i en chilipasta som isanfolket serverar med ris.

"Varje del av den här arten har en stickande lukt och eftersom bärfisen bara hittas lätt om våren är denna växt ett populärt alternativ eftersom den är enklare att hitta under hela året", skriver forskaren Surapon Saensouk från universitetet Mahasarakham.

En annan ny bekantskap är en groda med stort huvud (leptobrachium lunatum) som lever i Vietnam och Kambodja – men som hotas av skogsavverkning och det faktum att ynglen används i matlagning.

Sjukdomar, förstörda livsmiljöer, invasiva arter samt illegal och ohållbar handel med vilda djur utgör stora orosmoln för växter och djur i Mekongområdet. Vissa arter hinner inte ens upptäckas innan de dör ut, enligt Louise Carlsson.

– Att livsmiljöer försvinner när mark omvandlas till jordbruksmark är tillsammans med överexploatering, alltså att det jagas, fiskas och konsumeras för mycket, de största hoten i regionen, säger hon.

– Men klimatförändringarna klättrar hela tiden på listan över hot och blir mer och mer allvarligt. Föroreningar från olika industrier är ett annat problem.

Efterlyser hållbarhet

För att skydda den biologiska mångfald som är avgörande för människoartens existens är det viktigt det att skydda vilda naturområden och återställa livsmiljöer, enligt Louise Carlsson.

– Vi måste minska vår produktion och konsumtion, stoppa avskogningen och börja producera mer hållbart i jordbruk, skogsbruk och fiske, säger hon.

– Då går det att vända trenderna, men då måste beslutsfattare se till att beslut faktiskt efterlevs. Annars spelar det ingen roll.

Sofia Eriksson/TT

Bopriserna sjönk med 0,2 procent i december. Villapriserna gick ner 0,8 procent medan priserna på bostadsrätter ökade med 0,9 procent, enligt de senaste siffrorna från Hox-index.

Nedgången var förväntad eftersom bostadsmarknaden brukar svalna av i december. Justerat för säsongseffekter steg priserna med 0,9 procent.

De tolv senaste månaderna har bostadspriserna ökat med 10,5 procent. Sedan pandemin slog till första kvartalet 2020 har prisutvecklingen varit starkare för villor än för bostadsrätter. En trend som dock vänt under hösten.

Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, spår mer försiktiga köpare framåt:

"Även om räntorna är fortsatt låga och intresset för att byta bostad stort, kommer vi att märka av ett lugnare tempo i många budgivningar framöver. Lönerna har inte ökat i samma takt och de stigande konsumentpriserna riskerar att göra fler osäkra inför en flytt", säger han i ett pressmeddelande.

Mark Levengood, Ebba Witt-Brattström och Dominika Peczynski. Det är några av den nya säsongens deltagare i "Alla mot alla" på Kanal 5 och Discovery+.

Förra året vann Jonatan Unge och Hanna Hellquist finalen över Olof Lundh och Ebba Kleberg von Sydow. Lundh och von Sydow är uppenbarligen revanschsugna eftersom de deltar även denna gång.

De andra paren är Annika Lantz och Johar Bendjelloul, Bea Uusma och Magnus Betnér, Katia Mosally och Harald Treutiger, Mark Levengood och Pia Johansson Mark, Marianne Mörck och Fredrik Hallgren, Ebba Witt-Brattström och Messiah Hallberg samt Dominika Peczynski och Mårten Palme.

Premiärprogrammet sänds den 14 februari.

Peter Forsberg, Malin Ewerlöf, Josefine Öqvist och de andra deltagarna i "Superstars" får en tuff överraskning. I en av årets tävlingar får de möta pingismästaren JO Waldner i individuella matcher.

Waldner, som bland annat har dubbla VM-guld i singel och fyra VM-guld i lag i bordtennis, dyker sedan upp under middagen med de tävlande för att berätta om sin karriär. Dessutom ansluter han till en av lagtävlingarna.

Ännu är det inte officiellt vilket av avsnitten som bordtennislegendaren medverkar i – eftersom det ska vara en "överraskning" för tittarna. "Superstars" börjar sändas 7 februari på Discovery+ och i Kanal 5.

Det är forskare knutna till bland annat universitetet i Milano som räknat på dödligheten i cancer i Europa år 2022. Med hjälp av data från Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s statistikdatabas Eurostat har de beräknat hur många som kommer att avlida i de tio vanligaste cancerformerna under året, och hur utvecklingen sett ut under den senaste femårsperioden.

Och för de flesta cancersjukdomar är trenden positiv, enligt resultaten som nu presenteras i tidskriften Annals of Oncology.

Dödligheten i de tio vanligaste cancerformerna beräknas minska med 4 procent bland kvinnor och 6 procent bland män, jämfört med 2017, i EU-länderna. Samtidigt beräknas det faktiska antalet personer som dör på grund av cancer öka. Det beror på att befolkningen blir allt äldre vilket gör att fler hinner insjukna i cancer under sin livstid.

Användning av p-piller

Forskarna lyfter särskilt fram en positiv trend för äggstockscancer, där dödligheten ser ut att bli 7 procent lägre i EU-länderna under 2022 jämfört med 2017. Den främsta orsaken tros vara den ökande användningen av p-piller.

Tidigare studier visat att långtidsanvändning av p-piller kan minska risken för både äggstockscancer och andra cancerformer i underlivet. Även andra faktorer såsom förbättrad diagnostik och behandling av de drabbade kvinnorna kan ha bidragit till den förbättrade överlevnaden, om än inte lika mycket.

Men vissa cancerformer avviker från den positiva trenden – framför allt cancer i bukspottskörteln. Sjukdomen har erkänt dålig prognos och framstegen inom diagnostik och behandling har lyst med sin frånvaro. Dödligheten i bukspottkörtelcancer beräknas öka med drygt 3 procent bland kvinnor jämfört med för fem år sedan medan den är i stort sett oförändrad bland män.

År 2022 beräknas cancer i bukspottkörteln orsaka drygt 87 000 dödsfall i EU-länderna. Det gör att sjukdomen placerar sig på plats tre på listan över de cancerformer som orsakar flest dödsfall i Europa, och därmed går den om bröstcancer.

– Det förvånar mig inte. Troligen kommer den här utvecklingen tyvärr att fortsätta om inget avgörande händer, säger Bobby Tingstedt, överläkare på kirurgkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och ansvarig för det svenska kvalitetsregistret för bukspottkörtelcancer.

En "alarmklocka"

För att bryta den negativa trenden efterlyser han mer riktade forskningssatsningar inom bukspottkörtelcancer för att hitta nya behandlingar och sätt att hitta patienterna tidigare i sjukdomsförloppet, innan det är för sent.

Även forskarna bakom den aktuella studien skriver att resultaten bör ses som en ”alarmklocka” för EU:s hälsoinstitutioner.

Men för de flesta av de studerade cancerformerna ser alltså utvecklingen desto ljusare ut. Det gäller bland annat cancer i tarmar, bröst och prostata där dödligheten beräknas minska med mellan 5 och 16 procent mellan åren 2017 och 2022. Något som enligt forskarna beror på förbättrad behandling och diagnostik.

Forskarna påpekar att statistiken och deras förutsägelser ska tolkas med försiktighet, och att resultaten på olika sätt kan ha påverkats av covid-19-pandemin.

Hanna Odelfors/TT

En person från Lund hittade sin stulna cykel i en Facebook-annons och en annan sin i Polen, efter att ha placerat en gps under sadeln. Tjuven som satte in Facebook-annonsen åkte fast för häleri, men det tillhör ovanligheterna. Påföljden är dock så lindrig att mannen fortsatt sälja stulna cyklar via Marketplace utan något längre avbrott. Några få försäljningar finansierar böterna.

Sydsvenskan uppmärksammar att det enda sättet att få tillbaka stulna cyklar oftast är att själv leka privatdetektiv. Bara några promille av skånska cykelstölder klaras upp. Den flesta har accepterat att man får cykeln stulen och att tjuven slipper konsekvenser.

Att en viss kategori mindre brott i princip är riskfria för tjuven skadar förtroendet för polis och rättsväsende och skapar en känsla av rättslöshet som inte är bra för ett välfärdssamhälle.

Det är bra om många cyklar istället för att ta bilen till jobbet. Då måste man hantera problemet med att allt fler köper dyra cyklar, som elcyklar eller pendlarcyklar och förväntas stå ut med att de blir stulna, vilket kan bli en stor ekonomisk belastning för en privatperson med låg lön.

En tjuv intervjuas. Det är den vanliga historien med en arrogant kille i dyra kläder som tycker att han förtjänar bättre än att leva som en vanlig, fattig Svensson.

Bättre parkeringar, kameraövervakning och väktare står på Lundaliberalernas Philip Sandbergs att-göra-lista, men det är riskfyllt att som politiker lova att lösa ett olösbart problem. Det är kloka åtgärder, men det är lika klokt av Sandberg att han uppmanar spekulanterna att ta sitt ansvar och inte köpa en cykel som kan vara stulen.

Tyvärr lär väl Facebook vara lika ointresserade av förhindra lagbrott på sin sajt som vanligt, annars borde man bli avstängd från att annonsera om man säljer stöldgods.

Det är svårt på gränsen till omöjligt att stoppa cykelstölderna. Men påföljden för att systematiskt stjäla och sälja stulna cyklar måste blir mer än en summa man kan få in på försäljningen av en enda stulen Monark Karin.

Martina Jarminder