En

Revy som lockar till många skratt

Regissören och revyns stjärna, Nils-Gunnar Snygg, i en monolog där inget skavde och hela publiken var med. Foto: Catharina Nilsson
Artikel En nypa allvar, två skopor trams, en halvliter paljetter, mycket sång och pyttelite dans. Så skulle man kunna sammanfatta Ystadrevyn 2016. En revy med många blinkningar till samtiden och några få mer specifika, till just Ystad.

Revyn inleder i traditionell stil med glittriga klänningar och röda flugor. Glamouren och den bekanta poplåten får publiken att slappna av. Flera har kvällen till ära själva pyntat sig lite extra. Hela Ystads gamla anrika teater andas förväntan och fest.

Föreställningen mjukstartar med Miranda Christianssons klara stämma i ”En vanlig liten tjej” om den knogande undersköterskan. De första ordentliga skrattsalvorna kommer mitt i första akten med ett lånat studentspex. En kyrkoherde översätter en engelsktalande präst. ”He was born in Bethlehem”. He var född i ”ett bittre him.” Den råa skånskan används som ett verktyg till och från i hela föreställningen på ett lyckat sätt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hörby

Ringen försvann från verkstaden

Hörbybon misstänker att någon stulit en ring i hans verkstad.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Hörby
HÖRBY

En man har polisanmält att någon stulit en ring som han lagt ifrån sig på ett bord i sin privata verkstad. När han kom tillbaka till verkstaden var ringen borta.

Utrikes

Polen i EU: Vi ger inte efter för utpressning

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen blir allt mer infekterad.

Inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg står Morawiecki på sig i en debatt under tisdagsmorgonen.

– Jag kan inte tillåta EU-politiker att utöva utpressning mot Polen. Polens invånare är inte blinda och döva. Vi kan inte och kommer inte att vara tysta, säger premiärministern i sitt tal på temat om rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Utslaget har skakat om rejält och väckt farhågor om ett hotande polskt utträde ur EU eller att grunden för hela EU-samarbetet riskerar att falla ihop.

Oroad EU-bas

Krav har framförts om att övriga EU måste agera och rentav hålla inne EU-medel till Polen om inte landet ändrar sig.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar i tisdagens debatt att kommissionen kommer att agera, men nämner än så länge bara vilka alternativ som finns – inte vad man tänker göra.

– Men jag kan direkt säga att jag är djupt oroad. Det här utslaget underminerar skyddet för rättsväsendets oberoende. Utan oberoende domstolar ges folk mindre skydd och därmed är deras rättigheter i fara, talar von der Leyen.

"Krypande revolution"

Polen håller dock inte alls med om kommissionens syn på saken. Enligt Morawiecki handlar Polens agerande bara om att klarlägga vem som är ansvarig för vad och att det inte kan vara upp till EU:s domstol att tänja på vad som EU har rätt att göra.

– EU är inte en stat. Det är medlemsstaterna som avgör vilka kompetenser som ska delegeras. Vi har delegerat mycket till EU, men inte allt, betonar Morawiecki.

Han varnar nu för en "krypande revolution" inom EU:s institutioner, som han anklagar för att vilja ha en centralstat som kan tvinga "provinserna" att göra som de vill.

Toppmöte väntar

Både Morawiecki och von der Leyen är noga med att utropa såväl "Leve Polen" som "Leve EU".

– Det är den bästa platsen under solen, bedyrar Morawiecki, hoppas på fortsatt dialog och föreslår att man exempelvis skulle kunna inrätta en kammare i EU:s domstol med representanter för ländernas författningsdomstolar.

Debatten lär dock fortsatt bli het, även bland EU-ländernas stats- och regeringschefer, som samlas i Bryssel senare i veckan.

I EU-parlamentet är de största partigrupperna starkt skeptiska till Morawieckis syn på saken. Manfred Weber, tysk ledare för kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP, varnar för konsekvenserna.

– Med ditt tal försvagar du EU och det finns sådana som välkomnar det, framför allt (Rysslands president) Vladimir Putin, säger Weber i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Lagfarter SkD

Fastighet i Sjöbo såld till ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Eva Anette Johansson, 49 år, har köpt fastigheten på adressen Orrgången 1 i Sjöbo av säljaren Ulla Barbro Jeppsson, Nils Thorsten Nilsson och Inga Maj-Britt Johansson. Köpesumman blev 345 000 kronor och den nya ägaren tog över marken i augusti 2021. Tomten är 1 166 kvadratmeter stor.

Alldeles i närheten såldes i april en annan tomt, på Storkvägen 6. Priset blev där 323 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hörby

Tonåring överfölls bakifrån

Pojken hade precis kommit hem när han överfölls vid ytterdörren.
Foto: Martina Holmberg / TT
Hörby
HÖRBY

En tonårspojke var med om en obehaglig upplevelse i måndags strax efter klockan 13.

Pojken hade precis kommit hem till sin bostad i Hörby, en villa. Vid ytterdörren blev han attackerad av en främmande man som flög på honom bakifrån och kopplade ett grepp om armarna.

Pojken lyckades trycka till angriparen med armbågen i bröstkorgen och kunde komma loss och utdela ett slag som han tror träffade mannen i ansiktet.

Angriparen flydde sedan från platsen. Tonåringen uppfattade det som att han var i 20-årsåldern, cirka 180 centimeter lång och klädd i huvtröja med en balaklavamask för ansiktet.

Händelsen är rubricerad som rånförsök.

Sport

Skrällen: 16-årig svenska klar för VM-final

Sport
Sport

För första gången sedan 2009 har en svenska kvalat in till mångkampsfinalen i gymnastik-VM.

Det är den 16-åriga VM-debutanten Jennifer Williams som genom en 22:a plats i kvalet, med poängen 50,032, kvalat in till torsdagens final i Kitakyushu i Japan.

"Efter upphoppet på bommen så kändes det bra. Men plötsligt kom jag på att jag ju är på VM och då blev det lite skakigt", säger Williams i ett pressmeddelande.

"Alltså, jag är jättenöjd med att vara i final men jag är sådär nöjd med min tävling. Jag har ganska mycket att förbättra och ser fram emot att få ett till försök på varje redskap".

Tonya Paulsson och Nathalie Westlund är utslagna.

Ingela Ahlberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Inrikes

Snö och halka – fram med vinterdäck och mössa

Det kan bli halt på vägarna och snöa under dagen, varnar SMHI för. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Snö och regn väntas under dagen i stora delar av landet. Det kan också bli halt på vägarna, varnar SMHI.

Snöa kommer det främst att göra norrut i landet. Söderut och längst med kustlandet kommer nederbörden i stället som regn.

SMHI har gått ut med en klass 1-varning för snöfall i länen Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

– Det är ett område med nederbörd, snö eller regn, som kommer att avancera upp nordost. Någon gång under dagen kommer det att täcka hela landet, säger Erik Höjgård-Olsen, vakthavande meteorolog på SMHI.

Under förmiddagen faller regnet över Götaland och när det rör sig uppåt mot norra Värmlandstrakten och Dalarna kan det börja falla som snö i stället.

I Gävleborg, Jämtland och Västernorrlands län kommer snön framför allt i inlandet. Mot kustlandet i Gävleborg och Västernorrland kan regn förväntas.

– I Norrbottens och Västerbottens län faller det garanterat som snö men det kan man förvänta sig fram mot eftermiddag och sen eftermiddag och kväll, säger Erik Höjgård-Olsen.

Kan bli halkigt

SMHI varnar för plötslig ishalka på grund av underkylt regn.

Tidigt på säsongen kan det regna men ändå vara ett par minusgrader på vägytan. När regnet då når marken fryser det direkt.

– Att det kan vara halt kan vara svårt att se som förare och intuitivt kanske man inte förväntar sig ishalka på vägen när det regnar, säger Erik Höjgård-Olsen.

Det är med andra ord hög tid att ta fram vinterdäcken.

– Under denna period är det fortfarande många som inte bytt till vinterdäck och det kan vara ishalka på grund av underkylt regn. Då är vinterdäck definitivt bättre än sommardäck men man kan glida med vinterdäcken också.

Beata Wallsten/TT

Webbkarta med SHI:s klass 1-varningar.
Webbkarta med SHI:s klass 1-varningar.
Foto: Johan Hallnäs/TT

Utrikes

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Ekonomi

Bitcoin lyfter – närmar sig historiskt rekord

Kryptovalutan bitcoin lyfter inför börsnotering av en så kallad ETF-fond som ska handla i terminskontrakt för kryptovalutor. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kryptovalutan bitcoin stiger och närmar sig historiska rekordnivåer. Lyftet kommer inför en väntad börsnotering på Wall Street av en ny så kallad ETF-fond, som kan dra till sig mer investeringsflöden in i kryptovalutor.

Bitcoinkursen har lyft med 40 procent i oktober. Uppgången fortsätter nu med 1,1 procent och kursen ligger nu på drygt 62 000 dollar per bitcoin, vilket kan jämföras med den historiska rekordnivån från april på 64 895 dollar per bitcoin.

Det som eldar på intresset för kryptovalutan är den väntade noteringen av bolaget Proshares Bitcoin Strategy ETF, som dock måste få grönt ljus från USA:s finansmyndighet SEC för att kunna gå vidare med sina börsplaner.

ETF-fonden kommer inte att investera direkt i kryptovalutor utan i terminskontrakt på Chicagobörsen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL