I slutet av mellanstadiet smög sig ett mörker över mig och min relation till mat. Allt som hade med mat och kropp att göra blev mer och mer komplicerat efterhand som tiden gick. Jag gick på en bra skola med en skolmatsal som serverade bra mat och vi hade det gott ställt hemma- således erbjöds god näringsrik föda på alla håll, men vad hjälpte det när kroppen alltmer kändes som ett oregerligt skal, och min vakna tid alltmer gick åt till att tänka på vad jag inte skulle äta.