Eslöv

Samhällsbyggare tar över

Sara Ericsson tar över som ordförande i Flyinge Utveckling.FOTO:Toomas Laagus
Eslöv
Eslöv Hon är arkitekt till yrket och drivs av ett stort samhällsbyggnadsintresse. För åtta år sedan blev Flyinge hennes och familjens nya hemby. Nu tar hon över som ordförande i Flyinge Utveckling.

Flyingebo har Malmöfödda Sara Ericsson varit sedan 2007 när hon tillsammans med maken och den nu 14-årige sonen slog sig ned i byn.Att valet hamnade på Flyinge var mest en slump. Byn låg bra till för parets arbetspendling och här hittade man även ett hus med en stor trädgård, där deras stora trädgårdsintresse kunde blomma ut.

Valet av ny bostadsort slog väl ut.
– Folk som bor här är väldigt trevliga och öppna. Här finns både nya Flyingebor och folk som bott här länge. Det är inte en ”instängd” by där man inte kommer in i gemenskapen om man inte vill.Kärleken till sin nya hemby gjorde att hon bara ett par år senare engagerade sig i framtidsfokuserade Flyinge Framtid, en undergrupp till Flyinge Utveckling.Engagemanget handlade också om det faktum att servicen i byn började försämras. Till exempel lades mataffären, bensinmacken och hembageriet ner under bara ett par år och bussavgångarna blev färre och färre. Det skapade en vilja att vara med och försöka vända trenden.

Nu tar hon alltså över ordförandeklubban i föreningen efter Gunnar Petersson, som varit med sedan starten 2002.
– Han har gjort ett enormt arbete för Flyinge.Under sin ordförandetid har han drivit flera projekt inom miljö och natur, jobbat med kollektivtrafikfrågor, byggt upp ett stort nätverk och sett till att föreningen har en stabil ekonomi, konstaterar hon.År 2006 bildades Flyinge bygdegemenskapsaktiebolag, där föreningen är majoritetsägare.Bolaget har ett 60-tal lokala delägare och vinsten ska stanna kvar i företaget för att kunna återinvesteras i nya projekt, som gagnar bygden. wGenom bolaget har man köpt två fastigheter.Den ena är Flyingegården, som består av studentrum för uthyrning och en halva med kontor där planen är att bygga om det stora kontorsrummet till en samlingslokal för byn.


– Vi är mer än en traditionell byaförening, som också är mer inriktade på att utveckla generella landsbygdsfrågor och utvecklingsfrågor.Sara Ericsson är som 46-åring mitt i livet och arbetskarriären som arkitekt på FOJAB Arkitekter i Malmö.Det skiljer henne från sin föregångare på ordförandeposten, som de senaste åren varit pensionär och kunnat ägna sig heltid åt ordförandeuppdraget.
– Allt kan inte hänga på en person.Hennes yrke som arkitekt har redan kommit till nytta under engagemanget i Flyinge Utveckling. Hon har bland annat varit med och skrivit ett remissyttrande för föreningens räkning, när kommunen skulle ta fram en fördjupad översiktsplan.
– Som arkitekt har jag ett stort samhällsbyggnadsintresse som driver mig. Att jobba med platsutveckling handlar om att sammanföra både näringslivsfrågor med bebyggelsefrågor och att se till helheten och potentialen i idéer och projekt.Hon ser en stor framtidspotential i Flyinge, med sitt läge och närheten till det framväxande ESS och MAX IV i Lund.
– I Flyinge finns mycket kraft och vilja. Det gäller bara att kanalisera det. Jag vill bidra till att det blir en levande bygd och inte bara en sovstad eller förort till Lund.

Som arkitekt ser hon också möjligheter till spännande nybyggen, som skapar en ”modern bystruktur”.Hellre en blandning av marklägenheter, villor och verksamheter än traditionella villamattor av den typen som smälldes upp på många orter under 70-talet.- Landsbyden behöver locka alla typer av människor. Både unga och gamla, ensamstående och familjer och då behövs mer varierat utbud av bostäder.

Sara Ericsson beskriver sig själv som en person som är väldigt bra på att sammanföra idéer och människor. Under avtackningen av sin föregångare höll hon ett litet tal och hon funderar en stund på frågan hur hon själv vill bli ihågkommen.
– Att jag fick saker gjorda. Att idéerna inte bara var tomma ord utan blev till verklighet. Att alla i bygden kände sig välkomna och fick en vilja att engagera sig för att påverka och utveckla sin närmiljö och sitt sammanhang.Flyinge Utveckling är en medlemsförening med ett 60-tal medlemmar. Men i Facebookgruppen finns bortåt 600 medlemmar.Hon funderar på om det traditionella föreningslivet kanske luckrats upp och om det finns modernare sätt att jobba för att engagera människor.Det är en av många frågor som ska tas upp under Flyingerådet, ett öppet möte som föreningen håller den 23 januari.

För egen del ser Sara Ericsson en stor potential i besöksnäringen för Flyingebygdens del. Inte minst för att man har en fantastisk naturmiljö, med ängar och beteslandskap. Dessutom har man Kävlingeån som är en ganska outnyttjad resurs, som skulle kunna utvecklas för rekreation och friluftsliv, menar hon.
– Min roll som ordförande är att lyfta fram de goda krafterna och alla de goda idéer som finns här.

Eslöv

Bidragstagare får ej frågas om tillgångar

En person som söker försörjningsstöd får svara på frågan om var han eller hon har sitt bankkonto. En kommun får lita på det, och har idag inga möjligheter att få en helhetsbild över personens tillgångar. Inte heller får kommunen löpande begära ut kontoutdrag. JO anser att det är integritetskränkande, enligt ett beslut från 2012 som drogs för politikerna i vård- och omsorgsnämnden i Eslöv i förra veckan.
Foto: Henrik Montgomery
Eslöv
ESLÖV Eslöv, liksom de andra svenska kommunerna, har idag ingen möjlighet att säkert kontrollera om de som söker försörjningsstöd har tillgångar, exempelvis pengar på någon bank.

Politikerna i Eslövs vård- och omsorgsnämnd informerades om detta i förra veckan, omtalar nämndens vice ordförande Lena Hugosdotter Sundberg (M) för Skånskan.

Politikerna informerades om den interna kontroll som förvaltningen håller på med.

En av punkterna i det arbete som ska göras under året gäller att kontrollera utbetalningar av försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag.

Eslöv ber idag en hjälpsökande att visa bankutdrag, men bara i den bank som den sökande själv uppger. Kommunerna inte har någon reell möjlighet att skapa sig en helhetsbild över vilka tillgångar en person som söker försörjningsstöd har.

Kommunen får, enligt ett tioårigt beslut av Justitieombudsmannen Lilian Widlund, som redovisades vid nämndmötet i Eslöv, inte ens göra kontinuerliga kontroller av ett bankkonto som den stödsökande själv uppgivit att han/hon har.

JO-beslutet från 2012 gällde Stockholms socialförvaltning, som begärt att få se all aktivitet på en stödsökandes samtliga bankkonton. JO kom fram till att det skulle vara en kränkning av den personliga integriteten.

– Att rutinmässigt begära in uppgifter om betalningar kan därför enligt min mening inte anses stå i överensstämmelse med portalparagrafen om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, skrev JO i sitt beslut.

JO gillade inte att det på bankkontoutdragen stod angivet vad den stödsökande köpt, och underströk att en person som får försörjningsstöd har stor frihet att själv använda stödet som han eller hon själv vill.

Ingrid Westerlund, verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Eslöv, föredrog ärendet för politikerna.

Hon säger till Skånskan att hon är ganska övertygad om att de allra flesta personer som söker försörjningsstöd inte har några tillgångar på banken.

Om det fuskas tror hon varken att det handlar om några större summor eller att det är vanligt förekommande.

– Samtidigt är vi som i alla kommunala verksamheter också skyldiga att se till att det vi gör är rätt. Vi vill vara så säkra som möjligt att vi inte gör några felaktiga utbetalningar och försöker skärpa arbetet och få bättre rutiner, säger Ingrid Westerlund.

Eslöv har haft kontakt med Örebro kommun, som gjort beräkningar och statistik över detta. Det var inte några stora summor det fuskades med visade det sig.

- Det är viktigt preventivt att folk vet att vi kontrollerar. Förvaltningen kommer att återkomma till politikerna med skarpa förslag, säger Ingrid Westerlund.

Det finns tekniska möjligheter att få fram vilka tillgångar en person har på samtliga konton hos finansiella institut, i alla fall i Sverige.

Men det är inget vare sig Eslöv eller någon annan svensk kommun får använda sig av.

- Det skulle kräva lagändringar, säger Ingrid Westerlund.

Covidfakta

Så är covidläget där du bor

Skåne
Eslöv
Höör
Skåne Coronasmittan fortsätter att öka. Så är läget där du bor just nu.
PREMIUM

Burlöv, Kävlinge och Svedala ligger just nu i toppen över var smittspridningen är störst, sett till antalet pcr-test som visat positivt, per 100 000 invånare.

Eslöv

Körde utan helljus - får böta

21-åringen körde bil utan fungerande helljus, och med en krossad vindruta.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Eslöv
FLYINGE
PREMIUM

En 21-årig man döms för vårdslöshet i trafik sedan han kört bil i Flyinge den 12 september förra året med trasigt helljus och en krossad framruta med dålig sikt, och därigenom orsakat en trafikolycka.

21-åringen döms även för grov olovlig körning eftersom han saknar körkort och även tidigare har kört bil vanemässigt trots detta.

I domen ingår dessutom ringa narkotikabrott. Straffet blir dagsböter, 100 gånger 50 kronor.

Eslöv

Polisanmäler traktorgranne

Eslöv
ESLÖV
PREMIUM

En kvinna bosatt i de sydöstra delarna av kommunen har polisanmält en manlig granne för hemfridsbrott. Enligt kvinnans anmälan har mannen kört in på hennes ägor med sin traktor och då tittat in i hennes bostad.

Enligt anmälan skedde det i början av januari.

Eslöv

Polisanmäls efter avverkning

En man bosatt i Eslövs kommun polisanmäls för att ha genomfört en otillåten avverkning.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eslöv
ESLÖV
PREMIUM

En man bosatt i en av Eslövs byar har polisanmälts efter att ha avverkat delar av sin skog. Det är Skogsstyrelsen som nu har polisanmält mannen. Brottstiden löper till juli i förra året.

Enligt polisanmälan ska mannen ha avverkat blandskog utan en giltig avverkningsanmälan. Enligt anmälan finns det även fridlysta fladdermöss i skogen. Mannen ska även underlåtit att göra en anmälan om samråd enligt miljöbalken.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Eslöv

Busskur utsatt för skadegörelse

Eslöv
MARIEHOLM
PREMIUM

En busskur på Storgatan i Marieholm har utsatts för skadegörelse. Någon har krossat glaset på busskuren och det kommer kosta 3 500 kronor att ersätta skadorna.

Det är Skånetrafiken som polisanmält skadegörelsen, som upptäcktes den 17 januari.

Ulla Hanssons krönikor

Satsa på isen när Trollsjön fryser

Många är säkert de Eslövsbor som inte gett upp hoppet om skridskois på Trollsjön i vinter, tror Skånskans krönikör Ulla Hansson.
Eslöv
Krönikor
KRÖNIKA ULLA HANSSON

Än är det vinter och en del av oss har känt på hur skidorna slinter… I år vågade sig delar av familjen på en så gott det går coronasäkrad tur norrut. Inklusive testkit… Och vi är en skönt snöig vecka i svenska fjällen rikare. Skidåkning på avstånd i backar, och i skidliftar, inte ens utegrillarna i backarna var igång. I Stöten i varje fall. Är ju lite speciellt med att grilla korv i backen i tio graders kyla.

Nöjda och med lite trötta muskler anslöt vi till snigelkön tillbaka till Malung, den var som vanligt. Sedan lättade det. Lite. Och rullade på. Det är rent av mysigt att lyssna på Svensktoppen, och vi är ju inställda på att det är 75 mil hem. Alla hemvändare tycks ta det med samma ro. Termosen är nära till hands och efter veckans uteliv och aktiviteter är stressfaktorn i absolut viloläge. Snön ligger tjock på granar och vägrenar, ljuden från vägbanan är dämpade när Dalarna och Värmland passeras. Är så skönt att vara i Sverige, de allra flesta i snöparadiset vi lämnat, har brytt sig, hållit avstånd och hjälpts åt att hålla på restriktionerna.

Klarade pisten

Egentligen talar åldern emot att åka utför för egen del. Det upplyste omtänksam dotter om redan första dagen när hon hörde stönet i kraftsamlingen för att trycka över spännen på alpinpjäxorna. Svarade inte, bit ihop-tanken ska visa, kom som på beställning… Men, är förstås mycket medveten om att det inte hade funnits kraft och ork att åka- köra skidor utför utan åretruntträningen på utegymmet vid Snärjet. Eller vinterträning med övningarna i timing och smidighet hos golftränaren i Åkarp. De kom väl till pass vid vurpan högst uppe i svarta pisten. Den här gången utan tårar av skräck, som då, för tjugo år sedan. Hann till och med att känna efter om allt var helt under raset nerför på rygg. Det var det.

Roligt att åka iväg och så skönt att komma hem. I alla fall när allt är uppackat och tvättmaskinen surrar. Det är faktiskt riktigt mycket ljusare här i söder. Och med ljuset åker frökatalogerna fram. Det är ju högt på tid att så chili och strax paprika och tomater. I år ska det inte bli lika många plantor har vi bestämt. Det bestämmer vi varje år…

Isen spolades blank

Lagom till att de små groddarna ska titta upp, är det dags för skolornas februarilov. Högst på listan för den veckan är så klart kyla, is och snö. Lovet börjar för övrigt redan fredagen innan, är ju påpassligt med tanke på längre turer. Men för alla som håller sig hemma önskar man att Trollsjön fryser till.

För vi är många som vill åka skridskor. Får man önska lite till, det skulle vara helt fantastiskt om kommunen gjorde som för ett halvsekel sedan. Tror att man samarbetade med brandkåren, om nu inte kåren gjorde det på eget bevåg; spolade isen så att den blev jämn och blank. Belysningsstolpar sattes upp så att det gick att köra kvällstid, och snön skottades undan. Med lite god vilja borde det fungera även nu.

Är ju svårare att få till med skidåkning utför. Farfars backe nedanför Tåbelund är för kort och mycket bättre för tefatsåkare. Och Ellingebacken är alldeles för knutig, till och med för att åka tefat. Det har en och annan svanskota fått känna på.

Plastrink väckte leenden

På tal om skridskor. En grej som var bra med den där plastisrinken på gamla stora torget. En politikers i sitt tycke briljanta idé lockar ofelbart fram till breda leenden. Tänker på det, om man nu hade råd till, och genomförde det i mitt tycke märkliga projektet, så borde det ju rimligen finnas pengar i kommunkassan till att justera en Trollsjöis till bättre standard. Sjön lockar ju till så många fler att åka skridskor. Till skillnad från torggeschäftet som väl mest var till för att få lite liv på torget, det handlade nog mindre om möjligheter till hälsosamma sportaktiviteter.

Och man har väl inte för sig att följa upp plastis-historien med att spola vatten i den lilla bäcken som var tänkt att porla på nya stora torg? Bäckfåran finns ju i och för sig...

Så är det.

Eslöv

Skolattacken i Eslöv: Sju elever överklagar

En 15-årig pojke dömdes i december för bland annat mordförsök i samband med en skolattack på Källebergsskolan i Eslöv i augusti förra året. Han friades för tio fall av grovt olaga hot, men nu överklagar sju elever den delen av domen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
Eslöv
PREMIUM

Den 15-årige pojken dömdes i december till sluten ungdomsvård för bland annat mordförsök i samband med skolattacken i Eslöv, men han friades för tio fall av grovt olaga hot.

Nu överklagar sju elever den delen av domen, rapporterar P4 Malmöhus.

Pojken dömdes av Lunds tingsrätt till två och ett halvt års sluten ungdomsvård för mordförsök på en lärare, nio fall av grovt olaga hot mot elever och personal på skolan och för grovt hot mot tjänsteman. Attacken skedde på Källebergsskolan i Eslöv i augusti förra året.

TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL