Personligt

Hon hittade hem i barnlitteraturen

Lotte Lannerberth släppte sin första barnbok i våras. Uppföljaren är tänkt att komma i januari.Foto: Anna Lindblom
Personligt
Personligt Lotte Lannerberth är journalisten som blev lärare som blev författare. I hennes böcker får barnen möta sina rädslor, och kanske hitta sitt mod.

Berättelsen om Lotte Lannerberth är i hög grad berättelsen om hur man gör för att finna sig tillrätta i en ny situation. För det har hon hunnit göra, ett antal gånger.Barndomen präglades av en rad flyttar fram och tillbaka mellan föräldrarnas ursprungliga hemland Danmark och lilla småländska Eksjö där fadern hamnat på grund av sitt arbete som läkare.– Jag är mellanbarn, så jag är väldigt anpassningsbar, lyder hennes förklaring till att hon gång på gång lyckades kapa banden till sin gamla miljö, och rota sig i en ny, utan alltför stor möda.Det enda hon egentligen minns som besvärligt är omgivningens behov av att försöka definiera henne som antingen dansk eller svensk.– Folk älskade att fråga om det. Känner du dig mest dansk eller mest svensk? Som om det var ett problem att vara båda samtidigt. Men jag har aldrig upplevt det så. Det enda jobbiga var att jämt få den där frågan.

I övrigt ser hon, så här i efterhand, idel fördelar med flyttarna över sundet.– Jag lärde mig både att växla mellan två språk och mellan olika miljöer.Att hon gillade just språk hade hon vetat länge, och att skriva blev tidigt ett nöje och en livsstil. Sedan hon pluggat lite engelska i Lund samt tillbringat ett år i England föll valet således logiskt nog på journalistiken.Men då som nu (hon gick ut journalistlinjen på Ädelfors folkhögskola 1999) var mediebranschen tuff. Efter ett par kortare anställningsperioder på Smålandstidningen och Hemmets Journal bestämde hon sig för att tänka om.– Jag tyckte nog att det var ganska otryggt. Så vad är tryggt? Jo, lärare, tänkte jag. Knasigt nog.Var det så knasigt? Jo, Lotte Lannerberth nickar. Lite knasigt blev det allt.– Det sades att det var så väldigt lätt att få jobb. Men det var inte riktigt så lätt, visade det sig.Sedan hon kvitterat ut sin fil mag, och kompletterat den med en lärarexamen, fick hon sålunda hoppa runt mellan ganska många olika lärarjobb. Hon var i Ystad, på diverse program, på Petriskolan i Malmö, på Borgarskolan och på Malmö Idrottsgymnasium.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Minns dagar när det vägde i Kairo

Äldre vithårig man i grön tweedkavaj med blå överruta öppnar ytterdörren inifrån.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Gärsnäs Leif H Hjärre hade en karriär inom utrikesdepartementet i sikte, men fick annat att tänka på. I gengäld fick han vara med om att möblera Sveriges alla utlandsambassader.
Och han har blivit Egyptenkännare för att han inte kunde åka till Iran.

Det kom ett brev till Skånska Dagbladet. Det kom från Leif H Hjärre, som berättade om några dagar han och hans fru Anna tillbringade i Kairo jämnt tio år tidigare.

Det var den arabiska vårens dagar, då folkliga protester svepte över arabvärlden och regeringar föll till höger och vänster.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Kul att allmänheten vill hjälpa forskare

Man i blått vid Ekologihusets skylt. Snö.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
LUND – Det är kul att så många har koll på koltrastarna i sina trädgårdar, säger Arne Hegemann.
Han berättar att han redan fått in ett tjugotal svar på sitt upprop för en vecka sedan. Då berättade vi om forskningsprojektet med ringmärkta koltrastar i Lund. Man vill ta reda på vilka av dem som flyttar på vintern och vilka som stannar - sedan gäller det att lista ut varför.

Arne Hegemann forskar om flyttning hos både fåglar och fiskar och är speciellt intresserad av att få veta vilken roll deras immunförsvar har när det gäller beslutet att flytta eller inte, eller i vilken takt flyttningen ska ske.

Rent privat är det fåglar som gäller; han är engagerad i Projekt Berguv Skåne och föreslagen att bli ny ordförande för SkOF, Skånes Ornitologiska förening.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Han vill göra det lättare att bli bonde

Ung mörkhårig man i röd tröja och grå termoväst vid gårdsinfart. Snö.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Remmarlöv Det behövs mycket pengar för att ens komma igång som bonde. Det gör det svårt för unga människor att kämpa sig in i yrket. Det är ett av de problem som Sebastian Remvig vill ta tag i som ny i styrelsen för LRF Ungdom.

Först som sist ska vi kanske säga att det ännu inte är formellt klart att 28-årige Sebastian Remvig kommer in i styrelsen för LRF-U, men det lär ännu aldrig ha hänt att någon som valberedningen föreslagit inte valts.

Han bor sedan hösten 2019 på Remmarlövsgården tillsammans med sambon Annika.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Fågelmatning i direktsändning

Blond kvinna framför fågelmatning. Vinter.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Veberöd 22 fågelarter hade Anette Barr på besök i sin trädgård i Veberöd under två timmar härom lördagen. Det kunde hela Sverige bevittna när intresserade hade möjlighet att följa vad som hände på fem fågelmatningar landet runt.

Arrangemanget Fåglar inpå knuten har sedan millennieskiftet utvecklats till en institution. Människor i hela landet håller under ett veckoslut i januari koll på sina fågelmatningar och rapporterar in vilka fåglar de lockar till sig. Tanken är att få ett ungefärligt hum om hur fågelfaunan utvecklas i Sverige.

Ungefärligt, eftersom siffrorna inte duger som vetenskapligt underlag. Då krävs mer metodiska räkningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Juanjo Passo vill hylla sin far med en konsert

Tangoorkester med sex musiker på scen. Bandoneon, piano, cello, kontrabas och två violiner.
Foto: Niklas Forshell
Personligt
Malmö – Till hösten ska vi ha en riktig hyllningskonsert för min far.
Juanjo Passo vet att det är många musiker som vill vara med och hedra minnet av hans far Juan José Passo, som gick bort i slutet av förra året, två dagar efter sin 85-årsdag. Han betydde mycket för tangons utveckling i Sverige.

Men en musikalisk hyllning har det ändå redan blivit. Bara för någon vecka sedan kom den ut, den liveinspelning som togs upp under en konsert på Palladium i Malmö 2019 för att markera 20-årsjubileet för Tangarte, den Malmöbaserade tangoorkester som far och son Passo startade 1999. Skivan inleds med ett spår där Juan José Passo framträder solo.

– Det var väldigt tungt den sista tiden, på flera vis, säger Juanjo Passo om 2020.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Personligt

Körde fel och blev Höörsbo

Arne Axelsson har varit delaktig i mycket som hänt i Höör det senaste halvseklet.
Foto: Tobias Lagerholm
Personligt
Höör Arne Axelsson råkade köra fel och hamnade i Höör. Där bor han kvar.

Arne Axelsson har varit med på många hörn i Höör. Han har varit bankchef, han har varit fastighetsmäklare, han har varit chef för Frostavallen och Skånes djurpark och för Höörs Industribyggnads AB, han har suttit i ledningen för Kulturhuset Anders och han har själv ställt ut målningar på 15 konstrundor.

Det är nästan så man skulle kunna tro att han alltid funnits där. Så är det inte.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Hon svarar när larmet går på 112

Ung kvinna utanför SOS Alarm i Hyllie i Malmö.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Malmö Skarpt fokus. Att få hjälpa människor i kris. Och ett jobb som tangerar flera av de sammanhang hon tidigare jobbat i. Det uppskattar Agnes Brandt i sitt arbete som larmoperatör på SOS Alarm.
I morgon, den 11/2, är den internationella 112-dagen.

I många av världens länder är 112 det nummer man ringer när man vill kontakta polis, brandkår eller ambulans i ett akut läge.

112-dagen uppmärksammas med olika arrangemang i hela Europa, för att göra människor medvetna om vad sifferkombinationen står för, vad man ska använda den till och inte använda den till. Och att man valt att göra det den 11 februari är uppenbart.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Djurräddare slår ett slag för råkorna

Kvinna i hage; i förgrunden tittar ett får in i kameran.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Personligt Catharina Göransson Lundberg led av fågelfobi, kunde vakna av mardrömmar. Men så fick hon se en råkunge som trillat ur boet och kunde inte låta bli att ta hand om den.
Nu älskar hon fåglar - i alla fall råkor - och nu har hon kommit ut med boken ”Ett år i råkans värld”, liksom barnboken ”Kurres sommar”.

Catharina tycker att något saknas där hemma:

– Vi har ingen råkkoloni - det är problemet. Men de finns runt omkring här och jag håller på och matar in dem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL