Opinion

Skattechock väntar

Kraftigt höjda skatter blir nödvändiga för flyktingnotan.
Opinion
Opinion Förra veckans breda krisuppgörelse om flyktingpolitiken var värdefull av två skäl.

Förra veckans breda krisuppgörelse om flyktingpolitiken var värdefull av två skäl. Det ena skälet var att vi sände en signal både till andra EU-länder och till vår omvärld att vi i Sverige närmat oss vår fysiska och ekonomiska förmåga att ta emot fler flyktingar och andra invandrare. Det andra skälet till att uppgörelsen var bra var att partierna börjar samarbeta över blockgränsen kring vad som är den största samhällsomvandlingen i modern tid. I sak var däremot sexpartiuppgörelsen lövtunn. Förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd är så urvattnat att flyktingströmmarna troligen inte dämpas, anhörigreglerna för generösa, att bredda RUT-tjänsterna kan bara ge marginellt fler jobb, och övriga åtgärder för att få flyktingar i arbete är närmast tomma slag i luften. Sveriges två ledande migrationsforskare Jan Ekberg och Joakim Ruist sågade i Dagens Industri möjligheten att dagens stora invandringsströmmar skall bli en plusaffär. Eller för att citera Ruist: ”Det krävs en radikalt högre och mycket osannolik nivå på sysselsättningen bland flyktinginvandrare än vad vi har sett tidigare, för att den här flyktingströmmen ska bli en vinstaffär för Sverige.” Slutsatsen är därför klar: finansieringen av dagens stora invandringsströmmar kommer att drabba hela folkhushållet med brutal kraft mätt i kronor och ören. Regeringen har pekat på ett par möjliga finansieringsområden, att försämra sjukförsäkringen och strama åt assistansersättningen. Men det handlar om blygsamma belopp med tanke på att Migrationsverket uppskattar kostnaderna till ofantliga 270 miljarder kronor de närmaste fyra åren. Att låna till dessa utgifter borde vara otänkbart, eftersom vi då skickar notan till barn och barnbarn. Att skära ner den offentliga sektorn så kraftigt för att finansiera migrationen gör att välfärdsstaten måste monteras ner. Det borde vara uteslutet. Därför återstår endast mycket kraftiga skattehöjningar av närmast chockartad storlek. Det beskedet måste politikerna sluta mörka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Fråga Åkesson

Opinion
Opinion

Jimmie Åkesson höll en presskonferens om att han inte tänkte säga något i regeringsfrågan, men det sade å andra sidan en hel del. Åkesson påminde om att SD-stöd inte är gratis. Frågan är inte bara huruvida de övriga ”konservativa” partierna vill nedlåta sig att samarbeta med SD, utan också om hur ett etablissemangskritiskt parti som SD kan göra det mesta av att sitta i regering där man måste kompromissa och strömlinjeformas.

Åkesson menade att en regering bestående av konservativa partier, som Åkesson föredrar att kalla det, bör fördela inflytande efter partiernas storlek. Med andra ord skulle varken ivriga påhejaren Kristdemokraterna eller opinionskrisande Liberalerna kunna räkna med något större inflytande om de ingick. Det är en bra påminnelse för de små partierna som önskar sig en regering med SD: det finns ingen anledning för det andra största partiet (om man går efter det nuvarande läget i opinionen) att vika sig för KD eller L och skapa missnöje hos sina medlemmar.

Jimmie Åkesson vill givetvis bli statsminister. Svenska medier visar gärna uppriktig eller låtsad förvåning när ledare för icke statsbärande partier säger det självklara att de vill leda landet, men det finns ingen anledning att tro att han inte vill det. Åkesson sade under presskonferensen att politikens inriktning är viktigare än statsrådsposter för Sverigedemokraterna, men då underförstått att SD kommer att kräva rejäla eftergifter av sina regeringskollegor om de inte får statsrådsposter.

Om Åkessons parti blir störst kommer att han att få svårt att bilda regering, vilket han är medveten om, men det är inte omöjligt. Mycket kan förändras innan valet: om 2022 är året då vi återgår till politik som vanligt kan SD mycket väl lyckas få upp migrationsfrågan i topp igen, samt koppla den till ivern för lag och ordning. Att ännu en SD-representant, så sent som i skrivande stund uttryckt sig gravt rasistiskt visar att partiet har en del kvar att göra med värdegrundsarbetet inför ett regeringssamarbete. Rasismen har dock aldrig påverkat väljarstödet.

Det är nog inte Åkesson som kommer att gå med mössan i hand inför valet, även om det kan låta så på de före detta borgerliga partiernas diskussion om huruvida de vill samarbeta med SD. Det är lätt att glömma att fråga SD om och hur de vill samarbeta med de övriga partierna.

Opinion

Samma regler för kyrkan

Opinion
Opinion

Prästen Karl-Henrik Wallerstein bröt mot pandemireglerna och tog in nio personer istället för de tillåtna åtta under gudstjänsten. Han pekar på det bisarra i att kyrkor med goda möjligheter att hålla avstånd mellan gudstjänstbesökarna måste begränsa besökarantalet, medan handel och museum får välkomna en person per tio kvadratmeter. Enligt den senare regeln skulle Wallersteins kyrka kunna ta emot 90 personer på ett säkert sätt.

Han är känd för att tumma på världsliga regler: han tog med en dopskål till Antikrundan som blev högt värderad, trots att den egentligen inte fick lämna kyrkan. Wallerstein marscherar till ljudet av sin egen trumma, men begränsningarna sätter präster i en svår situation.

I Sverige blir man överraskad över att präst är mer än ett yrke och att präster ibland vill bete sig kristligt. Migrationsverket bannar Ärkebiskop Antje för att hon menar att präster ska kunna följa sitt samvete. Nu ifrågasätter man en präst som släppt in troende i kyrkan. Det blir ingen vidare religionsfrihet om präster inte kan be sig kristligt.

Det är jätteviktigt att begränsa smittspridningen. Men kyrkor och församlingar bör ha samma regler som för museer: en person per kvadratmeter, men betydligt större avstånd mellan en eventuell sångare och församlingsbor eftersom aerosoler sprids lättare av sång. Svenska kyrkor har numera inte så många besökare på sina gudstjänster att det är där smittan sprids lättast.

Opinion

Tid och tålamod krävs för laddning

org-3c83258e-3355-4a3b-9916-88949f179e20.jpg
Opinion
Opinion

Det är en prövning att köra elbil på längre sträckor. Då måste man stanna och ladda bilen. Det krävs så kallad snabbladdning, men den tar trekvart, så det gäller att tajma det med lunch eller fika. Och hålla tummarna hårt att någon annan inte hunnit före till den enda laddplatsen. För även om det är tre uttag går det bara att använda ett om man ska snabbladda eftersom trycket i laddningen inte räcker till fler. Att ”långsamladda” är inget alternativ om man inte tycker det känns kul att tillbringa flera timmar på en vägrestaurang längs motorvägarna.

Det märks att alltfler skaffar elbil, för det börjar bli trängsel vid laddstationerna. Antalet laddställen utökas inte i samma takt, det är uppenbart. Vid de stora vägarna borde det dessutom behövas fler snabbladdare, eftersom det är dem som bilisterna ”kivas” om.

Politiker uppmuntrar till att köpa och köra elbil, men tar inga initiativ för att samordna infrastrukturen. Jag har appar, ”blipp-brickor” och laddkort till tio olika laddföretag. Vad det kostar att ladda har jag egentligen ingen aning om eftersom alla har sina olika betalsystem och det är i princip omöjligt att få en överblick. Det är verkligen anmärkningsvärt och kan göra att företagen utnyttjar elbilsägarna, man måste ju ladda. Att sen inte ha en tillgång till en laddstolpe där man bor gör det mycket svårt att ha elbil.

Regeringen måste omedelbart se till att laddinfrastrukturen, inklusive betalning, samordnas, annars kommer det snart att bli en backlash i inköp av elbilar.

Opinion

Viktiga synpunkter på regionplanen

org-6abe9a88-3dd0-4fad-84b8-bd7e10bc5eaa.jpg
Opinion
Opinion

Den första skånska regionplanen är nu ute på remiss och de skånska kommunerna och andra remissinstanser håller som bäst på att besluta om hur deras yttranden ska lyda. Samrådet pågår april ut och i höst ska yttrandena granskas. Tanken är att regionfullmäktige ska ta beslut i juni 2022 om denna vägledande regionplan.

Hässleholms kommunstyrelseordförande Lars Johnsson (M) är orolig över att det kommunala självbestämmandet ska urholkas, men planen är alltså bara vägledande. Det är bra att det finns ett samordnande dokument när det gäller planeringen för Skånes 33 kommuner, kommunernas intressen är så olika. Lars Johnsson befarar att nordöstra Skåne inte kan hävda sig tillräckligt mot sydväst, men det har knappast med regionplanen att göra då det är ett problem som funnits sen Region Skåne bildades.

Samarbetsorganisationen Skåne Nordost samordnar genom att lämna ett underlag till yttrande till sina medlemskommuner. Där lyfts bland annat fram att flera av kommunerna i nordost gränsar till grannlän, och det perspektivet saknas i regionplanen. Det är förstås självklart att detta också måste med i regionplanen, eftersom det till exempel påverkar arbetsmarknadsregioner och infrastruktur.

Skåne Nordost lyfter också fram att Hässleholm-Kristianstad är en gemensam tillväxtmotor i nordöstra Skåne, inte bara isolerade kärnor var och en för sig. Det är ett viktigt påpekande och också bra för samarbetet i nordöstra Skåne som inte alltid varit så harmoniskt genom åren.

Hässleholms kommun lyfter själv fram flera frågor som berör infrastruktur, såsom ny stambana, dubbelspår på Skånebanan och cykelpendlingsstråk. Man vill också lyfta fram mindre tätorter som är av större betydelse för kommunerna i nordost än vad tätorter av motsvarande storlek kanske är för kommuner i sydvästra Skåne. De geografiska avstånden är större i ytmässigt stora kommuner som Hässleholm och Kristianstad och då är det en viktig poäng.

Opinion

Dåligt förslag, Ebba Busch

STOCKHOLM 20210412Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch presenterar en ny sjukvårdspolitisk rapport under en pressträff i riksdagens presscenter.Foto: Carl-Olof Zimmerman 7 TT kod 12050
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Opinion
Opinion

Under många år har Kristdemokraterna krävt att sjukvården ska förstatligas. I första hand har kravet gällt de stora sjukhusen, men nu verkar partiledaren Ebba Busch satt ner foten till att det ska gälla all sjukvård. Kravet fördes fram i en debattartikel i Aftonbladet under måndagen.

Det är en kaxig stil i artikeln, där Busch skriver ”vi kommer, när vi hamnar i regeringsställning, att skrota regionernas ansvar för sjukvården”. Det är ingen fråga om att sträva mot eller arbeta för, utan här kommer KD att göra slag i saken. Det är heller ingen tveksamhet i om KD hamnar i regeringsställning, det är bara frågan om när enligt partiledaren. Och visst, hon behöver höja tonen för att kompensera för den senaste tidens dåliga opinionssiffror och tar till ett säkert gammalt kort.

Det kanske är rätt i tiden att föra fram ett sådant krav nu under pandemin, när regionernas hantering framstår som extra splittrad. Men det är skillnad på att hantera en pandemi och att bedriva ordinär sjukvård. Sverige har redan en samordning kring rikssjukvård och det är ett gott samarbete mellan regionerna i Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Att göra antalet regioner färre är ingen dum idé, 21 regioner är lite väl många. Men att ta ifrån regionerna ansvaret för sjukvården är inte särskilt klokt. Att staten skulle vara bättre på att ansvara för vården är mer än tveksamt, det finns många exempel där statens ansvar inte är särskilt förtroendeingivande. Det räcker att nämna Postnord och Försäkringskassan för att inse det.

Att som Busch vill låta ”professionella utförarorganisationer” styra vården kan låta bra, men kan ge negativa effekter. Sjukvården ligger högt i förtroendemätningar, men det finns ingen organisation som är så hierarkisk. Risken är uppenbar att ”professionen” inte ser till skattebetalarnas bästa utan till sin egen.

Ebba Busch nämner inte primärvården i sin artikel, men den nära vården måste styras nära dem det berör. Sjukvårdspolitik är för viktig för att politiker ska lämna den ifrån sig. Men sjukvårdspolitikerna behöver bli kunnigare och bättre på att styra en komplex verksamhet, och väljarna behöver se att vården är en viktig del av den regionala utvecklingen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

Principfast Lundarevision

Opinion
Opinion

Sex oppositionspolitiker i kultur- och fritidsnämnden prickas av Lunds kommunrevision. Revisorerna menar att det är principiellt viktigt, eftersom de frångått principen om att det är kommunfullmäktige som slutgiltigt bestämmer. Oppositionspolitikerna menar att de blir orättvist kritiserade och tolkar nämndens mandat i pandemitider annorlunda än revisionen.

Lund har minoritetsstyre som kan köras över av oppositionen i de fall då de partierna kan komma överens, vilket skedde två gånger under förra året. Oppositionen röstade igenom beslut som spräckte budgetramen som kultur- och fritidsnämnden fått av kommunfullmäktige. I praktiken kan man se det som att nämndens oppositionspolitiker medvetet trotsade kommunfullmäktige, även om om omsorgen om till exempel Kulturen, som fick pengar av nämnden, är begriplig.

Det är en intressant principdiskussion, inte minst i pandemitider: vilken rörelsefrihet har nämnderna för att anpassa sig efter pandemins krav?

Sebastian Jaktling (S) som sitter i nämnden säger till Sydsvenskan att kommunstyrelsen i praktiken godkänt underskott som uppstår på grund av pandemin förväg. Kommunrevisionens ordförande Lars Trägen menar att problemet är att nämnden tagit aktiva beslut om att gå utanför fullmäktiges beslut om hur mycket pengar man fått tilldelat sig, istället för att kostnaderna ökat av skäl som inte gick att förutsäga, vilket vore acceptabelt.

Det är intressant att kommunrevisionen är enig. Där sitter representanter från alla oppositionspartier och ger trots det samtliga ordinarie oppositionsledamöter i kultur- och fritidsnämnden en anmärkning. Att politiker prickas av revisionen är ovanligt i ordningsamma Lund, men här verkar man vara överens om att det behövs.

Trägen har rätt i att det är allvarligt att budgetramarna spräcktes och att det verkar som om ett medvetet beslut att trotsa fullmäktige fattats. Det blir en intressant när detta tas upp i fullmäktige senare i vår och ledamöterna får diskutera om de instämmer i revisionens kritik.

Opinion

Beundransvärt rationellt

Opinion
Opinion

Neil Astles, en brittisk advokat, dog av en blodpropp som härleds till Astra Zeneca-vaccinet Trots det uppmanar hans syster, doktor Alison Astles, folk att fortsätta ta Astra-vaccinet om de blir erbjudna det. Hon menar att hennes bror hade rejäl otur, men att oddsen för allvarliga biverkningar är så små att man inte bör sluta använda vaccinet. I Storbritannien har dödsfallen som misstänks ha en koppling till Astra-vaccinet hitintills motsvarat fyra personer på miljonen.

Astles säger att det rationellt sett är mycket lågt och att trots att hon beskriver sig själv som ”frustrerad och rasande” över det som hänt så menar hon att det reducerar risken för att många ska dö så mycket att det värt den (låga) risken. Hon menar att det viktigt att hon skiljer sin känslomässiga respons och sorgen över broderns död från det hon vet om vaccin och biverkningar.

Det skulle förmodligen bli etiskt komplicerat, men i den bästa av världar skulle man kunna lösa det med att den som inte känner rädsla för blodproppar erbjuds Astra-vaccinet. Jag skulle till exempel själv inte tveka att ta det. Personer i riskgrupper eller som var extra nervösa över Astra Zeneca-vaccinet kunna få Moderna eller Pfizer, medan vaccinationen fortsatte som tidigare med Astra för dem som inte kände så.

Man kan bara beundra Alison Astles rationella sätt att resonera och hennes logiska hållning, som så klart är baserad på hennes medicinska kunnande.

Opinion

Mer resurser till Skåne

Opinion
Opinion

Region Skåne kan riskera underskott på vaccin eftersom även sommargäster har rätt att vaccinera sig här. Maria Landgren, som är vaccinsamordnare i Region Skåne varnar för att regionen bara får så många doser som räcker till de som är folkbokförda, vilket kan orsaka problem.

Sannolikt är många som äger fritidshus medelålders eller äldre, eftersom det kräver ekonomi att köpa hus. De går då före i kön, vilket leda till brist och ytterligare fördröjningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL