Opinion

Miljöpartiet maktdelar

Opinion
Opinion Herregud Det är det första intrycket när man läser Miljöpartiets nya förslag till kulturpolitik.

Herregud. Det är det första intrycket när man läser Miljöpartiets nya förslag till kulturpolitik. Det är inte bara en lista över modeord och ett fokus på ras och hudfärg som vi inte sett sedan mindre upplysta tidevarv. Den är också ett gottebord för den som tycker att skattebetalarna har för mycket pengar i nuläget och att kulturen huvudsakliga uppgift är som en uppfostringsanstalt driven av staten.

Under rubriken Intersektionalitet berättar man att ”organisationer som företräder underrepresenterade grupper ” ska utbilda de som jobbar där i ”intersektionalitet och postkoloniala teorier.” Vilka ”grupper” det kan röra sig om står inte. MP lär få frågor på det. Pratar man om religiösa som vill att deras världsbild ska värnas på bekostnad av den sekulära rättsstaten? Samiska intresseföreningar? Rättviseförmedlingen? Mp vill att de kulturinstitutioner som inte lyder ovanstående påbud ska kunnas bannas och bötas av staten. ”Kvantifierade mångfaldsmål ska sättas upp, med sanktioner och konsekvenser från huvudmän om målen inte uppnås.” Det är inte ens ”sanktioner” som är det mest intressanta ordet i den meningen, även om det är helt galet. Det är ”kvantifierade.” Man ska inte fokusera på att gynna de mest lämpade inom denna normbrytande mångfald. Man vill mest ha rätt antal ”normbrytare.” Att man använder kvantitativa istället för kvalitativa visar dessutom på en skrämmande brist på förståelse för hur kultur fungerar och framför allt på hur man får den att frodas. Så mycket för det fria kulturlivet som de säger sig vilja värna i resten av texten.

Ett nytt departement ska det också bli. ”Bildningsdepartementet ansvarar för att rekrytering till alla dess styrelser och myndighetsledningar görs med en intersektionell analys.” Ingen meritokrati, alltså. Fixeringen vid hudfärg och etnicitet är obehaglig, unken och otidsenlig, oavsett hur många modeord den lindas in i. Men: ”Kulturpolitik är först och främst maktdelning” skriver de i inledningen. Inte ett verktyg för att värna kulturklimatet Sverige. Man skulle inte kunna hitta på detta även om man försökte.

De skriver också om yttrandefrihet och det låter givetvis bra. Det åligger alla öppna, demokratiska samhällen att värna om den, som en motvikt till diktatur och totalitärt åsiktsförtryck. Men det är inte Lars Vilks-versionen av yttrandefrihet. Det är en ny definition. Man kallar det yttrandejämlikhet.

Gustav Fridolin menade i den senaste partiledardebatten att han var trött på att MP uppfattades som vänster. Han skickade uppenbarligen inget PM om det till resten av partiet. Att staten skickar ut kommissarier för att styra upp åsiktsmässig renlärighet är sannerligen ingen politik för ett liberalt parti. Inte heller den föreslagna bredbandsskatten (jo, det är på riktigt) styr åt något annat håll än vänster.En kulturpolitik som skickar ut åsiktskommissarier för att styra upp så att ”rätt” personer får komma till tals för våra skattepengar är en katastrof för kulturen. Det har inget med hudfärg eller könstillhörighet att göra. Det är samma problem som när staten försöker lagstifta fram innovation och nytänkande. Sådant kan inte beställas av regeringar.

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Sport

Peterson vidare till kvarten i Australian Open

Svenska Rebecca Peterson är tillsammans med sin dubbelpartner Anastasia Potapova klar för kvartsfinal i Australian Open. Arkivbild.
Foto: Simon Baker
Sport
Sport

Den svenska tennisspelaren Rebecca Peterson är klar för kvartsfinal i dubbel i Australian Open.

Tillsammans med ryskan Anastasia Potapova besegrade hon i tredje omgången polskan Magda Linette och amerikanskan Bernarda Pera i två set med siffrorna 6-3, 7.6.

Vinsten innebär att Peterson och Potapova är klara för kvartsfinal där det svensk-ryska paret ställs mot Anna Danilina från Kazakstan och Beatriz Haddad Maia från Brasilien.

Beatrice Nordensson/TT

Sport

Heta EM-målvakter Sveriges vapen: "Livsviktigt"

Tobias Thulin (till vänster) och Andreas Palicka (till höger) under matchen mot Polen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Frågetecknen kring det svenska målvaktsspelet har rätats ut de senaste dagarna. Inför matchen mot Tyskland har handbollslandslaget plötsligt två målvakter som visar kanonform i EM.
– Det är livsviktigt för ett lag, säger Andreas Palicka.

Den 35-årige lagkaptenen och landslagsveteranen gjorde en utmärkt insats mot Ryssland i torsdags, för att sedan från bänken se 26-årige mästerskapsdebutanten Tobias Thulin glänsa mot Polen ett dygn senare.

Palicka njöt i fulla drag.

– Jag har sett Tobias sedan han var väldigt liten, jag vet hur talangfull han är, men trots att det här är femte mästerskapet han är med på har han inte spelat någonting förut. Det var genuin lycka att få se honom visa vad han kan, säger han.

Palicka gör i EM i Bratislava karriärens nionde mästerskap och är en i raden av stormålvakter som Sverige har fått fram genom åren. Men åldern börjar ta ut sin rätt och detsamma gäller för skadade Mikael Appelgren, 32 år, och petade Mikael Aggefors, 37 år, som har bildat målvaktspar med "Palle" i mästerskapen de senaste åren.

– Man kan skriva en hel bok om "det svenska målvaktsundret", men det går inte att sticka under stol med att vi har ett par yngre målvakter som måste börja byggas in i landslaget, säger Palicka.

"Väldigt kul"

Själv vill han i nuläget inte säga om hans landslagssatsning bär över hemma-VM om ett år. Men Palicka konstaterar:

– Det kommer en dag när målvakter som Tobias och Peter (Johannesson, den tredje målvakten i EM-truppen) ska ta över till 100 procent och då är såna här steg jätteviktiga och väldigt kul att se.

På kort sikt ger det också en trygghet att ha två målvakter i toppslag inför de avslutande matcherna i mellanrundan, mot Tyskland i kväll och Norge på tisdag kväll.

– Vi har varit bortskämda i Sverige med att man vet att om man har en dålig dag så kan det komma in en annan målvakt som har en bättre dag. Det är livsviktigt för laget att ha två målvakter som presterar och det bidrar med ett lugn, säger Palicka.

"Avgör vårt öde"

Så sent som i tisdags var han och Johannesson i stället ifrågasatta när de tillsammans bara mäktade med tre räddningar i den oavgjorda matchen mot Tjeckien. Men sedan dess har både målvaktsspelet och det svenska spelet som helhet tagit stora kliv i rätt riktning.

– Men Tyskland och Norge blir matcherna som avgör vårt öde i EM. Och även om tyskarna har fått flyga hit tolv spelare (på grund av coronasmitta) så är det bara marginella klasskillnader, deras största styrka är bredden, säger Palicka.

Med två matcher kvar i mellanrundan leder Spanien gruppen på sex poäng, före Norge och Sverige på fyra. Tyskland och Ryssland, båda två poäng, har också fortfarande en teoretisk chans att nå semifinalspelet i Budapest.

Carl Göransson/TT

FAKTA

Fakta: Kvällens matcher

15.30: Ryssland–Polen.

18.00: Sverige–Tyskland.

20.30: Spanien–Norge.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL