I Blodssystrar får man följa Julia och Johanna Yunusova under fyra år av deras liv. Foto: Jens Klevje
Malin Andersson och Julia Yunusova i Malmö vid premiären förra året. Foto: Yvonne Erlandsson

Om systerskap som ger styrka

Kameran kommer nära deras ansikten och publiken kommer nära tvillingarna Julia och Johanna Yunusova i filmen Blodssystrar. Skånska filmaren Malin Andersson följde dem under fyra år av deras liv och nu får biopubliken ta del av historien om två unga kvinnor som trots svåra upplevelser står starka och fulla av tro på framtiden.

Fakta: Förutom att Blodssystrar visas på bio med premiär nu på fredag 25 sept ska filmen också ut med CineSkåne i höst, bland annat till Borrby, Sjöbo och Kristianstad. Filmen kommer också på SVT i vinter i en något kortare version på en timme, och visas även både som biovisningar och på TV i Frankrike, Norge, Danmark, Finland och Tyskland kommande året.

Historien börjar i ett litet rum i en lägenhet på Rosengård i Malmö. Julia och Johanna berättar om sina liv och sin bakgrund och man får följa med dem i vardag och fest. De har en mycket nära och kärleksfull syskonrelation, men de har också en tung erfarenhet i bagaget. Som barn i Azerbajdzjan kidnappades de som hämnd för mammans politiska engagemang. De hölls instängda i en källare i 28 dagar och utsattes för övergrepp. Familjen kom som flyktingar till Sverige 2003.

När tvillingarna, som i dag är 23 år, gick i nian i Bromölla mötte de filmaren Malin Andersson.
– Hon kom för att visa sin senaste film, Belfast Girls, för vår klass. Och så skulle hon lära oss hur man gör sin egen film och berättar sin historia, säger Julia Yunusova.
Vi träffas på Panora i Malmö under dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama. I måndags visades Blodssystrar här och den 25 september är det biopremiär landet runt. Båda systrarna fanns på plats för måndagens visning, men Johanna Yunusova, har åkt tillbaka till Varberg och arbetet på Ringhals när vi ses på tisdagen.
Julia Yunusova och Malin Andersson är fortfarande uppfyllda av glädjen efter visningen.
– Jag kände nästan fysiskt hur man fick släppa filmen, nu är den allas, säger Malin Andersson. Jag kände att folk var väldigt med – och så fick jag tacka alla som varit med under de fyra åren, Julia och Johanna främst. Vi har varit många inblandade; från Norge, Danmark, Irland, Frankrike, Sverige och Finland.
För en dokumentärproducent är festivalen Nordisk Panorama viktig. För tre år sedan pitchade Malin sin filmidé – som redan 2010 blev kortfilm – med en trailer och fick alla närvarande med sig. Nu ska Malmöfilmen med temat ”flickors röster måste få höras” nå ut till alla samproducerande länder både på bio och tv.
– Det är häftigt, säger Malin Andersson.

Julia Yunusova berättar att hon inledningsvis var lite nervös under filmkvällen, men att det snart släppte. Hon är stolt över filmen.
– Jag tycker inte att det var svårt att berätta. Jag vet att det är många som har liknande historier. Då känner man igen sig och tänker att man kan finna stöd i varandra. Både Johanna och jag tycker att det betyder mycket att kunna dela med sig, säger Julia Yunusova.
Med kortfilmen har filmaren och systrarna varit ute och träffat elever i skolan.
– Många har kommit fram till mig efter filmen och undrat hur jag kan vara så glad och positiv efter det jag varit med om. Men så är det, man blir starkare. Och jag tror mycket på karma, säger Julia.
Både Julia och Johanna har satsat på att utbilda sig.
– Sverige har gett oss mycket. Här är mycket möjligheter och utmaningar som inte finns i mitt hemland. Jag blir ledsen när jag ser ungdomar som kastar bort sin chans, säger Julia Yunusova, som är undersköterska och jobbar inom äldrevården. Hon har ambitionen att vidareutbilda sig till enhetschef. Johanna är mattegeni och siktar på att bli ingenjör.

En del av filmen handlar om när Julia blir kär i en ung man från Turkiet. De gifter sig, trots Johannas varningar, och han flyttar till Sverige. Relationen blir till slut för kvävande för Julia.
– Jag fick tårar i ögonen när jag såg den delen av filmen. Jag är så glad att jag kan stå på mig i dag och inte vara beroende av någon, säger Julia Yunusova.
Hon har nyligen har flyttat till Varberg för att bo närmare sin syster.
– Jag ska ta hand om mig själv. Pojkvän och så, visst. Men jag känner att man ger så mycket energi i ett förhållande. Nu gymmar jag mycket och tar hand om min hälsa. Det känns bra att föredra sig själv, säger Julia med ett leende.
Som förebilder kommer Julia och Johanna att betyda mycket för andra unga människor och för alla som ser filmen, tror Malin Andersson.
– Det är viktigt att göra filmer som berättar också de historier som vi inte brukar höra. I den enorma polariseringen som finns i Sverige är det viktigt att lyfta fram att vi är så lika. Man måste lära känna varandra, men i Sverige är det stora murar som byggs upp. Det är vi och dom och jag är rädd för hur det ska sluta. Så jag hoppas att så många som möjligt ser filmen, säger Malin Andersson.

Fakta: Förutom att Blodssystrar visas på bio med premiär nu på fredag 25 sept ska filmen också ut med CineSkåne i höst, bland annat till Borrby, Sjöbo och Kristianstad. Filmen kommer också på SVT i vinter i en något kortare version på en timme, och visas även både som biovisningar och på TV i Frankrike, Norge, Danmark, Finland och Tyskland kommande året.