Maria Lucia som Maria tillsammans med familjen von Trapp från vänster Clara Rugaard-Larsen, Rebecca Howells, Carl-Emil Lohmann, Mia Aunbirk, Lucas Lomholt Eriksen, Julie Vangaa Knudsen, Martha Fogh Duelund, Jens Jacob Tychsen som Kaptajn von Trapp. foto: det ny teater
Artikel
Kultur och Nöje Parallellerna till allt det fruktansvärda som händer i dag i Europa är uppenbar och kan knappast förbigå någon skriver Jan Olsson om Sound of Music på Det Ny Teater i Köpenhamn och ger den fem pantrar i betyg.
Ända sedan urpremiären på Broadway hösten 1959 har The Sound of Music, den lika fantastiska som sanna historien om Maria Augusta von Trapp älskats av teaterpubliken världen över. Anledningen är förstås inte enbart Marias märkliga levnadsöde, som hon själv har berättat om i sina memoarer, utan i minst lika hög grad radarparet Richard Rodgers-Oscar Hammersteins musik och sångtexter. Och det blev givetvis inte sämre av att musikalen så småningom kom på bio med Julie Andrews i rollen som klosternovisen Maria, som fick ta hand om både kapten von Trapps sju barn och, så småningom, även kaptenen själv.På Det Ny Teater i Köpenhamn kunde man beskåda The Sound of Music redan för drygt tio år sedan. Men nu tyckte man alltså att det var hög tid att presentera den fascinerande historien igen för sin trogna publik. I torsdags kväll var det stor premiär och som väntat visste jublet inga gränser. Som Maria får vi den här gången se Maria Lucia Heiberg Rosenberg, som åtminstone stampubliken känner igen som Belle i Beauty and the Beast eller som en av huvudrollsinnehavarna i Les Misérables. Den bufflige – åtminstone till att börja med – kapten von Trapp gestaltas av Jens Jacob Tychsen, välkänd även på vår sida av sundet som Jacob Kruse i TV-serien Borgen och som Herr Weyse i Badhotellet.
Sport
De stora motionsevenemangen hoppades att den nya pandemilagen skulle öppna för att arrangera smittsäkra lopp. I stället blev den en ny besvikelse för en redan hårt pressad del av idrotten.
– Folkhälsomyndigheten och berörda politiker har inte brytt sig om att förstå den här typen av arrangemang, säger Staffan Movin, ordförande i nybildade branschorganisationen Svenska motionslopp och idrottsevenemang.
Den nya pandemilagen, som trädde i kraft för en vecka sedan, ska göra det lättare att stoppa smittspridningen.
Bland arrangörerna av de stora klassiska idrottsevenemangen – exempelvis Vasaloppet, Vätternrundan, Lidingöloppet och Stockholm Marathon – fanns förhoppningar om att lagen även skulle göra det lättare att genomföra smittsäkra utomhusarrangemang. Det visar bland annat remissvar från Riksidrottsförbundet (RF).
Men så har det inte blivit, enligt Staffan Movin.
Saknar förståelse
– Det är viktigt att smittspridningen stoppas. Men då måste man skapa förutsättningar för oss arrangörer att kunna svara upp mot detta och visa att vi kan hantera smittspridningen i samband med genomförandet av evenemangen. Folkhälsomyndigheten och berörda politiker har inte brytt sig om att förstå den här typen av arrangemang.
– Nu har vi hamnat i en situation där länsstyrelserna och polisen ska ge tillstånd till någonting där de inte vet vilka regler som gäller. Polisen ska känna trygghet i att förutsättningar och föreskrifter visar att man inte skapar smittspridning i våra evenemang. Poängen är att dessa föreskrifter inte finns, säger Staffan Movin.
Djup kris
De stora tävlings- och motionsevenemangen är i en djup kris sedan i princip alla lopp sedan mars förra året har ställts in eller skjutits upp.
Inför 2021 är Vasaloppet den enda arrangören som sagt att årets lopp ska bli av, även om det blir starkt coronaanpassat.
– Alla stora evenemang ligger nu på gränsen till att kunna överleva. Man klarar inte att överleva ett år till under de förutsättningar som har varit om det inte utgår kompensation på ett tydligt sätt, säger Staffan Movin.
Lind: "Behöver lösas"
Han har fått signaler om att Folkhälsomyndigheten ska komma med besked vad som gäller i den här frågan. Men han är orolig att det kan komma för sent för flera arrangemang:
– Det kanske kommer ett utlåtande, troligtvis den 15 mars. Fram tills dess har vi inget att förhålla oss till. Samtidigt kräver våra verksamheter sex månaders framförhållning. Förutsättningar för evenemang försvinner varje dag.
Ett normalt år har motionsloppen i Sverige över en miljon deltagare och de är viktiga för finansieringen av inte minst breddidrotten.
Idrottsminister Amanda Lind (MP) säger till TT att det är en prioriterad fråga att få i gång loppen.
– Jag tror inte att någon ser framför sig att vi kan gå från noll till hundra, men vi behöver hitta ett sätt där vi stegvis gör det möjligt för verksamheter att verka under smittsäkra former. Motionslopp betyder jättemycket för folkhälsan. Det är stora avstånd och det är utomhus. Det är klart att det här är en fråga vi behöver lösa, säger Lind.
Gert Lundahl beklagar att restaurangen försvinner från Kronprinsen och hoppas att den ska öppnas igen. Fläskpannkaka är favoriträtten.
Foto:
Elisabeth Sandberg
Malmö
MALMÖ
Renoveringen av Kronprinsen pågår för fullt och de flesta butiker har lämnat fastigheten. Nu försvinner även restaurangerna som bara är öppna månaden ut. Hur mattorget kommer att se ut efter renoveringen är oklart i dagsläget.
Restaurang Malou har funnits i 36 år i fastigheten. Den är en av dem som är uppsagd från sitt kontrakt från den 30 januari. I foodcourten som ligger vid ingången från Mariedalsvägen finns även fyra andra restauranger. Samtliga måste ha lämnat sina lokaler senast den siste januari.
– Vad synd, utbrister Gert Lundahl som precis slagit sig ner hos restaurang Malou och inväntar sin portion fläskpannkaka. Här serveras god husmanskost och fläskpannkakan är något alldeles extra.
– Jag har gått hit från Söderkulla. Det blir en bra promenad och jag är här 1-2 gånger i månaden. Att de ska stänga här visste jag inte.
Husmanskosten uppskattas av många. Vid ett annat bord sitter arbetskollegorna Mikael Engström och Stefan Hult. Valet av maträtt var enkelt.
– Jag har ätit här från och till i 20 år och det är en stor förlust att de ska stänga. Här finns många stamkunder. Fläskpannkakan är jättegod, garanterar Mikael Engström.
– Jag jobbar i Hyllie men vi brukar åka hit då och då. Vi var också ett gäng som spelade bowling här när den fanns.
Stefan Hult håller med.
– Det här är en institution och det känns alltid vemodigt när traditioner går i graven. Här är opretentiöst och bra. Jag hoppas verkligen att de öppnar igen och att det kommer att finnas husmanskost här även efter renoveringen. Det bor många äldre i området som säkert uppskattar den.
Mikael Engström och Stefan Hult har åkt från Hyllie för att äta lunch på Kronprinsen. Även de har fläskpannkaka som sin favoriträtt.
Foto:
Elisabeth Sandberg
Skånska Dagbladet har inte lyckats nå ägaren till restaurangen.
En annan av foodcourtens restauranger kommer inte att öppna i någon annan lokal.
– Vi vet ingenting och har inte fått besked om vi kan öppna här igen, säger den ansvarige. Som läget är nu med pandemin är det inte lönt att öppna på ett helt annat ställe.
Foodcourten har fem restauranger som alla stängs i slutet av månaden eftersom fastighetsägaren ska bygga om.
Foto:
Eliabeth Sandberg
Akelius äger Kronprinsenhuset och håller på med en omfattande renovering både in- och utvändigt. Mosaikplattorna på fasaden håller på att bytas ut, balkonger renoveras med mera.
Invändigt byggs hela köpcentrumet om. De flesta butiker har lämnat helt medan en del fått andra lokaler i fastigheten.
Inga besked
Vad som kommer att hända med foodcourten och om det kommer att finnas någon efter renoveringen går det inte att få besked om i nuläget.
– Vi kan inte uttala oss om hur foodcourten kommer att se ut efter renoveringen, berättar Mikael Ahlborn som är chef för Akelius i Malmö. Vi får återkomma till detta senare under våren.
Kronprinsen renoveras både in- och utvändigt. Nya mosaikplattor har kommit på plats i den övre delen av byggnaden.
Foto:
Elisabeth Sandberg
Längs med Regementsgatan har hamburgerrestaurangen Burger King nyligen stängt på egen begäran. Kvar finns Subway som ligger bredvid.
Malmöhistoria skrivs när Mattssons Päls lägger ner
Mattsons Päls lägger ner. Adam Bjerelius utanför huset på Norra Vallgatan där tillverkningen och affären funnits i alla år.
Foto:
Marianne Pernbro
Malmö
MALMÖ
Anrika Mattssons Pälsvaruaffär AB vid Norra Vallgatan i Malmö lägger ner tillverkningen och hyr ut lokalerna i det vackra huset där man tillverkat pälsar sedan 1913.
– Jag har drivit verksamheten sedan 1973 men kan på grund av sjukdom inte fortsätta, säger Mats Hankell, 70 år.
Mats Hankell är tredje generationen som drivit pälstillverkningen men tvingas lägga ner på grund av sjukdom.
Foto:
Marianne Pernbro
– Efter höftoperationer drabbades jag av neuropati, en nervsjukdom som gör mig bunden till rullstolen. Det känns väldigt tråkigt för jag hade velat vara verksam länge än.
Här har en och annan köpt sig en vacker minkpäls genom åren.
Foto:
Marianne Pernbro
Han är utbildad körsnär och tredje generationen som driver pälsvarutillverkningen i familjeföretaget. Hans fars moster Mandis Mattsson startade tillsammans med sin man Lars Mattsson tillverkningen. Mats far Lars-Åke Hankell, i dag en pigg 101-åring, och nu Mats Hankell fortsatte familjetraditionen som körsnärer.
Uppväxt här
– Jag är uppfödd här i huset och har sprungit här i alla år. Jag bor ovanpå pälsaffären och här ska jag bo kvar, säger han.
Men lokalerna ska tömmas och hyras ut. I veckan lades sex annonser ut.
Adam Bjerelius är dotterson till Mats Hankell och hade själv sitt första sommarjobb här med att sommarförvara pälsar.
Foto:
Marianne Pernbro
Hela fastigheten är på cirka 2 000 kvadratmeter men uthyrningen gäller de cirka 650 kvadratmeter som pälstillverkningen disponerat. Lokalerna är uppdelade så det går att hyra både på bottenvåningen med stora fönster ut mot kanalen och Malmö Live samt även lokaler på övriga våningar. Det är anslående lokaler som erbjuder både marmorgolv, kakelugnar, ekparkett, stuckatur och spegeldörrar samt några även balkonger.
Bästa läget
– Läget är det allra bästa, mitt emot Malmö Live, säger Mats Hankell.
Mattssons Pälsvarutillverkning grundades 1913 i huset vid Norra Vallgatan. Huset byggdes någon gång kring 1890 av Limhamnskungen, RF Berg, berättar Mats Hankell.
Adam Bjerelius är redan i full färd med att tömma lokalerna. Nu ska huset vid Norra Vallgatan hyras ut.
Foto:
Marianne Pernbro
Rudolf Fredrik Berg hade ett finger med i det mesta som hände i Limhamn för hundra år sedan, därav namnet Limhamnskungen.
Limhamnskungen
1887 grundade han entreprenadföretaget AB Skånska Cementgjuteriet, senare Skanska, stod bakom tillkomsten av järnvägen Limhamn-Malmö, Sillabanan, med mycket mera. Han hade också ett stort social engagemang och en staty av honom finns i Limhamn.
Mattsons Päls lägger ner.
Foto:
Marianne Pernbro
– Han byggde huset vid Norra Vallgatan som sitt stadsresidens. På somrarna bodde han i Villa Haga i Limhamn, säger Mats Hankell.
Familjeföretag
Pälsfirman grundades 1913 och Mats Hankells far Lars-Åke Hankell kom in i bolaget på 40-talet. Själv har han drivit pälstillverkningen sedan 1973 och det känns tungt att lägga ner nu.
– Det är fruktansvärt, det är ett helt liv som jag sysslat med detta efter tre och ett halvt års utbildning utomlands. Jag var aktiv till för ett halvår sedan när sjukdomen slog till.
Mattssons Päls har genom alla år tillverkat och sålt pälsar till många, därav flera välkända personer. Men om de kända kunderna vill Mats Hankell inte berätta något.
– Det gör man inte, det är en hederssak.
Tömmer huset
Dottersonen Adam Bjerelius visar runt i huset vid Norra Vallgatan som delvis är tömt redan.
– Här hade jag själv mitt första sommarjobb. Jag fick ta hand om sommarförvaringen och sprang upp och ner i trapporna med hundratals pälsar, minns han.
Vintageplagg
– Nu rensar vi ut och har bland annat en hel del vintageplagg, inte pälsar, vi hade velat skänka till exempelvis stadsmissionen. Men i och med att vi är ett företag går inte det. Då måste vi skatta för det, vilket känns tråkigt.
Mängder av knappar finns kvar från pälstillverkningen.
Foto:
Marianne Pernbro
Minkpäls har kanske inte så många i garderoben i dag men pälsar är inte ute ur tiden, menar mats Hankell.
– Det kommer tillbaka, livet är som en pendel. Det är ungdomar som vill ha päls i dag. Ser du en vargkant på en krage på stan så bärs den av en ung person.
16 anställda
Som mest hade pälstillverkningen i huset cirka 16 anställda varav flera körsnärer och pälssömmerskor. Det går åt en mil tråd till en ryckt minkpäls, säger Mats Hankell.
Ett av sömmerskeborden finns kvar och utsikten kan man inte klaga på.
Foto:
Marianne Pernbro
Men tillverkningen sker inte längre i Europa eller USA utan i Kina.
– Det är billigare och de är mycket skickliga.
Säljer ut
Mattssons Päls har haft sin egen tillverkning i gång fram till nu när lokalerna ska hyras ut.
– Vi har sålt av en del redan men kommer köra en drive med utförsäljning när pandemin lagt sig, säger Mats Hankell.
Mats Hankell och dottersonen Adam Bjerelius i Mats ”kajuta” i våningen i huset vid Norra Vallgatan. Att seglingsintresset är stort kan man inte ta fel på.
Foto:
Marianne Pernbro
Mattsons Päls lägger ner. En gammal bild från förr vid tillverkningen.
Foto:
Marianne Pernbro
En mil sytråd går åt vid tillverkning av en ryckt minkpäls.
Foto:
Marianne Pernbro
Gamla symaskiner finns kvar men ska som annat avyttras.
Foto:
Marianne Pernbro
Mattsons Päls lägger ner.
Foto:
Marianne Pernbro
Mattsons Päls lägger ner. Adam Bjerelius visar runt i lokalerna i huset vid Norra Vallgatan.
Foto:
Marianne Pernbro
Mattsons Päls lägger ner. Mycket har redan avyttrats men det blir en omgång till när pandemin lagt sig.
Den mäktiga vapenlobbyorganisationen, samt ett av dess dotterbolag, har lämnat in en ansökan om skydd mot fordringsägare, vilket i den svenska lagen motsvarar ungefär företagsrekonstruktion, till en federal domstol i Dallas.
NRA säger att organisationen planerar att registrera sig i Texas för att fly "den korrupta och kontrollerande miljön i New York", där organisationen bildades 1871.
Delstaten New York stämde NRA i augusti för bedrägeri och vanskötsel, med förhoppningen att lyckas upplösa organisationen.
"Vi försöker skydda oss från New Yorks tjänstemän som olagligt har missbrukat och utnyttjat sina befogenheter mot NRA och dess medlemmar," skriver organisationens vd Wayne LaPierre i ett brev till medlemmarna.
Men NRA kommer inte komma undan, meddelar Letitia James, chef för New Yorks justitiedepartement.
"Medan vi granskar den här ansökan kommer vi inte att tillåta att NRA använder detta eller någon annan taktik för att undgå ansvar", säger hon i ett uttalande.
Enligt Letitia James har flera toppchefer inom organisationen spenderat miljoner dollar på sig själva och sina vänner i strid med de lagar som gäller för icke-statliga organisationer.
Några republikanska kongressledamöter pekas ut, misstänkta för att ha hjälpt upprorsmakarna. Dagen före stormningen, den 5 januari, säger sig nämligen den demokratiska ledamoten Mikie Sherrill ha sett hur kongresskollegor ledde runt grupper på "rekognoseringsturer" i byggnaden.
Det har väckts misstankar mot att en del av upprorsmakarna tycks ha haft detaljerad kunskap om var vissa av ledamöternas kontor fanns.
– Om det faktiskt kan konstateras att kongressledamöter var medhjälpare till det här upproret, om de underlättade och stödde de brottsliga handlingarna, kan åtgärder behöva tas som går utanför kongressen, i form av åtal, sade Nancy Pelosi, talman i representanthuset, en av kongressens två kammare, på en presskonferens på fredagen, som svar på frågan om några åtgärder kommer att vidtas mot de ledamöter som anklagas för att ha lett de misstänkta rundturerna.
Polisen utreder
Polisen utreder, enligt CNN , möjligheten att ledamöter i god tro visade runt personer i Kapitolium dagen före attacken, personer som senare deltog i stormningen. Det finns i nuläget inga bevis för att kongressledamöter ska ha varit delaktiga i attacken och polisen lämnar inga detaljer om utredningen.
– Ärendet håller på att utredas, är svaret som Eva Malecki, talesperson för kongressens poliskår, ger, rapporterar Reuters.
Den federala polisen FBI har hittills gripit över hundra personer med koppling till stormningen.
Spekulationerna kring att ledamöter eventuellt har varit inblandade i attacken har fått den demokratiska majoriteten att bland annat sätta upp metalldetektorer vid ingången till representanthuset, som alla måste gå igenom. Flera republikanska ledamöter har högljutt protesterat mot säkerhetsåtgärden.
Internutredning
De hundratals demonstranterna kunde enkelt forcera polisens avspärrningar, vilket också har väckt frågetecken om säkerhetsförberedelserna.
Internutredare vid USA:s justitiedepartement ska, tillsammans med flera andra departement och federala myndigheter som var inblandade i insatsen, utreda hur myndigheterna hanterade förberedelserna inför jättedemonstrationerna.
Fem människor fick sätta livet till i samband med angreppet mot USA:s kongress den 6 januari. Nu väntar en historisk andra riksrättsprocess för president Donald Trump, som genom sitt brinnande tal kort före stormningen anklagas för att ha uppviglat till attacken, allt för att stoppa godkännandet av den tillträdande presidenten Joe Bidens valseger.
Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?
Spelaspel.se
Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.
Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).
Vad talar för en Donald Trump-seger?
Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.
En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:
“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”
Coronaviruset är Trumps stora hot
Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.
Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.
Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.
Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.
Ett drygt ton kokain – värt uppskattningsvis mer än 800 miljoner kronor – har upptäckts i hamnen i nederländska Rotterdam.
839 av totalt 1 069 kilo narkotika hittades i en container där två klassiska Volkswagen-minibussar fraktats från Brasilien. Resterande 230 kilo hittades i en container fylld med ölkartonger.
Nederländska myndigheter misstänker inte bilarna och ölens mottagare för att vara del av smugglingen. De förmodar att smugglarna har medarbetare i hamnen i Rotterdam, och att dessa har flyttat narkotikan från de containrar den anlände i, för att öka möjligheterna att den skulle passera obemärkt.
Narkotikan har förverkats och polisens utredning går vidare.
Fredrik Carlsson skadade sig allvarligt under en fallskärmsolycka för tio år sedan.
Foto:
Toomas Laagus
Eslöv
ESLÖV
För tio år sedan kraschade Fredrik Carlsson på Eslövs flygfält när han flög fallskärm. Den svåra olyckan gav honom skador som han fortfarande lider av. Men olyckan förändrade också hans inställning till livet.
Precis när Eslövsbon Fredrik Carlsson ska börja berätta om olyckan som förändrade hans liv så ber han om en paus och ett glas vattnet.
Han plockar upp en karta med stora tabletter, som han knäcker på mitten, innan han sköljer ner bitarna med vatten.
Tre gånger om dagen måste han ta tabletterna mot nervsmärtan som strålar ut i armen.
– Om jag inte tar de här tabletterna så känns det efter ett tag som att jag vill gnaga av mig armen. Jag kommer alltid få leva med smärtan. Det är den hårda sanningen.
Under olyckan bröt han nacken på två ställen. Efteråt fick han en ställning av titan inopererad, som stagar upp den trasiga nacken.
Foto:
PRVAT
Titan i benet
Nervsmärtan strålar ut från nacken, som är stelopererad efter att han bröt den på två ställen. På huden i nacken och ner mot ryggen har han ett 30 centimeter långt ärr efter operationen. Där opererade kirurgerna in en lång metalldel av titan, för att staga upp den söndertrasade nacken.
Samma metall har han inopererad längs med sitt vänstra ben. Där sitter ett långt spjut av titan, som sattes in eftersom hans lårben knäcktes och trasades sönder under fallskärmsolyckan.
Efter några år som fallskärmshoppare började Fredrik Carlsson med en extremvariant som kallas swooping. Då dyker man i hög fart mot marken och flyger sedan i över 100 kilometer längs med landningsytan innan man med precision ska landa på en liten yta. Det var när Fredrik Carlsson tränade swooping på Eslövs flygfält som han skadade sig allvarligt år 2001.
Foto:
PRIVAT
”Skulle inte ha levt idag”
När världen nu gått in i ett nytt år har det gått tio år sedan Fredrik Carlssons olycka på Eslövs flygplats. Fallskärmsolyckan den 30 september år 2011 förändrade hans liv för alltid. Trots att det gått så många år präglar olyckan fortfarande hela hans liv: ständig smärta, sömnsvårigheter, återkommande vårdbesök och en tillvaro som kräver att han då och då måste ta paus för att lägga sig och vila.
Men trots allt detta fortsätter han den dagliga kampen mot alla utmaningar.
– Jag tycker inte att jag har rätt att klaga. För jag skulle egentligen inte ha levt idag. Men det händer ganska ofta att jag tänker ”hur ska jag palla detta, kommer jag någon gång ha en normal framtid?”.
Två år efter sin allvarliga olycka var Fredrik Carlsson tillbaka i luften för att hoppa fallskärm. Det var rädslan för höjder som gjorde att han utmanade sig själv och började hoppa fallskärm som 26-åring. - Att hoppa fallskärm ger en total frihetskänsla, säger han.
Foto:
PRIVAT
Var höjdrädd
I dag är han 44 år gammal. Fallskärmshoppningen började han med när han var 26 år.
– Jag har aldrig varit en adrenalinsökare. Jag började inte med fallskärmshoppning för spänningens skull. Anledningen till att jag började med fallskärmshoppningen var att jag var höjdrädd. Det är så jag fungerar. När jag var yngre hade jag ett tillbud när jag badade. Efter det gillade jag inte att vara ute på djupt vatten. Därför bestämde jag mig för att ta dykcertifikat. Jag vill inte att det ska finnas några hinder för mig i livet. Jag vill alltid ta mig framåt. Att hoppa fallskärm ger en total frihetskänsla.
Under olyckan trasades hans ena lårben sönder och istället fick han ett spjut av titan inopererat i benet.
Foto:
PRIVAT
Större risker
Av själva olyckan på Eslövs flygfält har han inga egna minnen. Allt bygger på det vittnen återberättat. Vid det här tillfället skulle han träna på en speciell form av fallskärmshoppning, som kallas swooping.
Det är en form av fallskärmshoppning där riskerna är skyhögt större.
– I vanlig fallskärmshoppning är riskerna väldigt små och 99 procent av skadorna handlar om fotledsskador vid landning. Det är större risk att du skadar dig när du kör till eller från flygplatsen i din bil. Vanlig fallskärmshoppning är som att köra en Volvo på en landsväg. Swooping däremot är som att köra Formel 1. Det är inom swooping vi har våra allvarliga tillbud och våra dödsfall inom sporten.
Flyger längs marken
I swooping riktar man under hoppet fallskärmen snett nedåt mot marken och dyker sedan mot marken i hög fart. Sedan planar man ut och flyger längs med marken i över 100 kilometer timmen innan man landar med precision på en liten markerad yta. Landningen genomförs över vatten för att minska riskerna.
Fredrik Carlsson hade fått smak för swooping efter att ha hoppat fallskärm i många år. För att träna hoppade han under olycksdagen över mark, på Eslövs flygfält.
Han hade tvärdykt ned mot marken och flög i över 100 kilometer i timmen precis ovanför marken på flygfältet. Men solens strålar på plåttaken vid hangarerna gjorde att det bildades turbulens. Istället för att fortsätta framåt i den höga farten trycktes Fredrik Carlssons kropp ned mot marken i den höga farten.
”Kroppen blev lealös”
På marken stod flera personer som blev vittnen till hans krasch.
– Mitt ena ben gick i marken medan jag fortsatte framåt. Jag drog upp en tolv meter lång fåra i marken, som man kunde ha satt potatis i. Lårbenet knäcktes och kroppen drogs till slut fast i jorden. Då voltade jag framåt och bröt nacken på två ställen. Kroppen blev helt lealös. Efter det tumlade min kropp framåt i 50 meter.
När kroppen tumlar framåt bryter han massor av ben i kroppen. Han får frakturer i höft, bäcken, rygg, i benet och bryter alltså nacken. Tio tänder i munnen skadas och han bryter till och med ben inne i gommen.
Livet kunde ha slutat där och då för Fredrik Carlsson. Men några enskilda personer och händelser räddar hans liv den här dagen. På marken finns en person som har en utbildning som sjukvårdare i Försvarsmakten. Han stoppar omedelbart blodflödet i benen, för att Fredrik Carlsson inte ska förblöda. En annan person håller under tiden hans nacke, i väntan på att ambulansen ska anlända.
Ambulanspersonalen bedömer sedan att chansen till överlevnad är så liten att man svänger av med Fredrik Carlssons söndertrasade kropp på sjukhuset i Lund, istället för att fortsätta till Malmö som det var tänkt.
Försattes i koma
Några av de främsta kirurgerna inom sitt gebit påbörjar de akuta operationerna. Då håller det på att gå snett igen. Han håller på att förblöda på operationsbordet och insatserna får avslutas abrupt. För att fixera nacken tvingas kirurgerna bulta fast hans huvud vid operationsbordet.
Som en akut åtgärd försätts Fredrik Carlsson i medicinsk koma. Hans liv går att rädda men operationerna följer efter varandra. Han räknar med att han i det inledande skedet genomgick fem eller sex större operationer. Totalt har han genomgått 15 operationer efter olyckan.
Livet hänger på en skör tråd. På bilden ligger Fredrik Carlsson i medicinsk koma efter olyckan. När bilden togs hade det gått två dagar efter kraschen med fallskärmen. Hans mamma, Ann-Christin Carlsson, vakar vid hans sida dag och natt, för att finnas där för honom.
Foto:
Privat
Nätter av skrik
Efter de inledande sjukvårdsinsatserna började den långa kampen tillbaka. Först var det sjukhusnätter fulla av skrik, för att smärtan var så total i specialsängen som vände hans kropp var femte minut. Hans mamma vakade vid hans sida, sov på sjukhuset och fanns där för att hjälpa honom genom den värsta smärtan.
Innan den här olycksdagen för tio år sedan hade han genomfört 1 674 fallskärmshopp. Fram till i dag har han genomfört totalt 3 616 fallskärmshopp. Det betyder att han gjort fler hopp efter olyckan än innan kraschen som kunde kostat honom livet.
Anlände på bår
Men att han någonsin skulle kunna hoppa fallskärm igen var det ingen som trodde när han lämnade sjukhuset i Lund för tio år sedan. Som en del av sin rehabilitering vistades han efter olyckan på Orupssjukhuset. Dit anlände han liggande på en bår.
– En del som drabbas av svåra olyckor tänker ”varför hände detta just mig?”. Jag har aldrig tyckt synd om mig själv på det sättet. När jag kom till Orupssjukhuset tänkte jag att jag fått en biljett till den bästa vården. Då måste jag också jobba för det själv. Det handlar bara om min egen inställning. Jag ger aldrig upp. Min inställning har hela tiden varit att jag ska tillbaka igen.
Läkarna bedömde inte att han skulle komma tillbaka.
– Först trodde man att det var ett väldigt lite hopp att jag skulle överleva. Sedan trodde man att jag aldrig skulle kunna gå igen. Men jag bestämde mig för att det skulle gå. Allt går, om man vill.
Med stenhård vilja kämpade han sig igenom smärtan, operationerna och fokuserade på rehabiliteringen.
FAKTA
Har utbildat Försvarsmaktens specialförband
Namn: Fredrik Carlsson.
Ålder: 44 år.
Bor: I centrala Eslöv. Uppvuxen i Marieholm.
Familj: Sambo och en vuxen dotter från en tidigare relation.
Bakgrund: Är från början ljud- och ljustekniker. Har bland annat jobbat som datatekniker på Eslövs kommun och Framfab. Har även drivit restaurang och varit deltidsbrandman i Eslöv. Idag driver han ett företag som jobbar med ljud- och ljus. Vid sidan om jobbet har han utbildat sig till helikopterkapten och nu utbildar han sig till flygkapten.
Erfarenheter som fallskärmshoppare: Har genomfört sammanlagt 3 616 fallskärmshopp. Tillsammans med tre andra hoppare har han satt ett världsrekord genom att genomföra 105 fallskärmshopp under en och samma dag. Är förbundskursledare i Svenska Fallskärmsförbundet och utbildar instruktörer. Har bland annat utbildat Försvarsmaktens specialförband.
Tillbaka i luften
Två år efter den allvarliga olyckan hoppade han fallskärm igen.
– Det var aldrig tal om att jag skulle sluta, säger han om beslutet att på nytt hoppa ut i luften, på flera tusen meters höjd.
Hans kropp var tillbaka i luften igen, som vanligt. Men i sitt sinne hade han blivit en annan.
Han berättar om hur han innan olyckan var mer av en kaxig typ. Det var jobb, jobb, jobb som gällde. Som mest hade han under en period fem olika jobb samtidigt.
– Jag har alltid varit extremt driven.
Prioriterar annorlunda
Det där driver har han kvar, men idag är det helt andra saker han värdesätter.
– Nu är det det sociala, med vänner och familj och fritiden som är det viktiga. Jag har blivit mycket mer mån om att hålla kontakt med människor som är viktiga för mig.
Han berättar om föräldrarna som bor kvar i Marieholm, där han växte upp.
– Innan olyckan jobbade jag mycket och reste mycket. Då kunde det gå några veckor innan jag pratade med mina föräldrar. Nu ringer jag dem varje dag.
Den svåra lyckan förändrade Fredrik Carlsson som person. Innan olyckan var det bara jobb, jobb, jobb som gällde. Idag prioriterar han annorlunda. - Jag har blivit mycket mer mån om att hålla kontakt med människor som är viktiga för mig.
Foto:
Toomas Laagus
”Vill ge tillbaka”
Under sjukhustiden efter olyckan förstod han också hur många människor i hans liv som brydde sig om honom. Vänner och bekanta kom med presenter, hade med sig mat, skickade kort och brev, hade med sig hemstickade gåvor, hälsade på, satt vid hans sida eller tog ut honom på en sväng utanför sjukhuskorridorerna.
– Jag tänkte att ”vad har jag gjort för att förtjäna detta, att så många människor bryr sig om mig?”. Det kändes väldigt stort att få det där stödet. Nu vill jag ge tillbaka all den kärlek och omsorg jag fick av andra efter olyckan.
Fredrik Carlsson blickar ut mot platsen där hans liv kunde ha slutat för tio år sedan. Idag lägger han mycket av sin tid på att vara instruktör inom sporten. – Jag brinner för fallskärmshoppning och för att ge något tillbaka och för att öka säkerheten. Jag vill aldrig att någon ska behöva vara med om det som jag har varit med om.
Foto:
Toomas Laagus
”Varje dag en kamp”
Fredrik Carlsson bor inne i Eslöv med sin sambo. Han har en vuxen dotter sedan tidigare och han och hans sambo har tankar om att bilda en ny familj. För att arbetslivet ska fungera med hans men från olyckan driver han ett eget företag, så att han kan göra saker i sin takt, och ta paus när han behöver. Livet går framåt men inte på det självklara sättet som för de flesta andra.
– Varje dag är en kamp i sig. Min inställning är att försöka leva lite mer för varje dag.
Numera hoppar inte Fredrik Carlsson så mycket fallskärm själv, utan lägger sin tid på att vara instruktör. Men det händer att han hoppar tandemhopp ibland. På bilden genomför han ett tandemhopp med sin kompis dotter, Emilia Palma, som var nio år när bilden togs.
Foto:
PRIVAT
Numera hoppar han sällan fallskärm själv. Det händer att han genomför tandemhopp. Men framförallt lägger han sin tid på att vara instruktör, på att föreläsa och engagera sig på förbundsnivå för att arbeta med att förstärka säkerheten inom sporten.
– Jag brinner för fallskärmshoppning och för att ge något tillbaka och för att öka säkerheten. Jag vill aldrig att någon ska behöva vara med om det som jag har varit med om.
Trollbäckens förskola flyttar in i tillfälliga paviljonger
”Det blir en nystart. Vi är alla väldigt positiva till detta och på måndag morgon flyttar barnen in.” säger Admira Nukic, barnskötare på den nya förskolan i Hörby.
Foto:
Molly Berggren
Hörby
Hörby
Hörby
Trollbäckens förskola flyttar nu in i nya lokaler. Hörby kommun har byggt en jättestor tillfällig förskola på Frostaskolans gräsplan eftersom man hittat giftiga ämnen i den gamla lokalen. Och för personalen är det en efterlängtad flytt.
– Vi är jätteglada över att vi har nya fräscha lokaler som inte är luktsmittade, säger Admira Nukic, barnskötare på den nya förskolan Sagolandet.
På Frostaskolans gräsplan i Hörby ligger ett vitt snötäcke. Här råder full aktivitet denna onsdagseftermiddag. Kommunen har byggt en stor tillfällig förskola som ska rymma över 100 barn. Stolar, bord och andra möbler bärs in i de nya, tillfälliga lokalerna.
Mitt bland kartongerna står barnskötaren Admira Nukic, som tycker den nya förskolan är väldigt fin.
– Det blir en nystart. Vi är alla väldigt positiva till detta och på måndag morgon flyttar barnen in, säger Admira Nukic.
Nya förskolan Sagolandet i Hörby.
Foto:
Molly Berggren
En flyttfirma springer fram och tillbaks med stora, tunga kartonger med lekutrustning och möbler. När barnen flyttar in på måndag ska det mesta vara på plats, men en del kommer finnas kvar att göra.
– Vi kommer inte vara färdiga, men jobbar parallellt med utemiljön, säger Renée Johansson, rektor på förskolan.
Hon är mycket positiv till de nya lokalerna.
– Det känns jätteroligt. Vi är taggade, säger Renée Johansson.
Mycket resurser
Mycket ska fixas inför att barnen flyttar in på måndag.
Foto:
Molly Berggren
Lokalerna som är uppbyggda som moduler ska i första hand fungera som förskola i fem år. Sedan står det i översiktsplanen för Hörby kommun att det ska byggas en ny förskola vid Stattena, berättar Peter Siilak, som är stadsbyggnadschef på Hörby kommun.
På onsdagseftermiddagen var det full aktivitet utanför den nya förskolan i Hörby.
Foto:
Molly Berggren
Ute på Frostaskolans gräsplan jobbas det för fullt med att få klart det sista.
– Det har lagts mycket resurser på ute- och innemiljön. Det känns jättekul. Personalen har fått sortera ut vad de vill ha. Vi har inte satt några begränsningar, säger han.
Barnen flyttar in på den tillfälliga förskolan eftersom de gamla lokalerna på Trollbäckens Förskola haft problem med mögel och fukt under flera år.
Personalen hade under lång tid slagit larm om att inomhusluften orsakat andningsproblem, trötthet och huvudvärk. Lokalerna dömdes ut efter att det giftiga ämnet klorfenol hittats i taket.
En efterlängtad flytt
Möbler som väntar på att få en plats på den nya förskolan Sagolandet i Hörby.
Foto:
Molly Berggren
Sedan dess har det även funnits ett förslag om att Gullregnsgården, bakom vårdcentralshuset, skulle kunna fungera som ersättningslokaler till Trollbäcken. Gullregnsgården har tidigare varit ett demensboende, men boendet lades ner i början på 2000-talet.
Avdelningen Stampe på den nya förskolan Sagolandet i Hörby.
Foto:
Molly Berggren
Men nu blev det alltså moduler på Frostaskolans gräsplan som istället blev lösningen och Renée Johansson berättar att barnen har fått vara med och rösta om namnet på den nya förskolan.
– Det har varit ett äventyr. Barnen har varit delaktiga. De äldsta barnen har röstat och namnet blev Sagolandet. De olika avdelningarna har också fått namn från sagorna, som till exempel Nalle Puh och Tiger, säger hon.
För henne känns det extra spännande att barnen äntligen ska flytta in.
– Det har varit en efterlängtad flytt, säger Renée Johansson.
”Det känns jättekul. Personalen har fått sortera ut vad de vill ha. Vi har inte satt några begränsningar.” säger Peter Siilak, stadsbyggnadschef, Hörby kommun.
DELA PÅ FACEBOOK
DELA PÅ TWITTER
SKRIV UT ARTIKELN