Prisutvecklingen på bostadsrätter och småhus har varit så kraftig den senaste tioårsperioden att prisuppgången, i de flesta större kommuner i Sverige, överstiger boendekostnaden, enligt en analys som Swedbank och Sparbankerna har gjort.

Snittet för riket är en reavinst, efter skatt och boendekostnader, på 2 600 kronor för en bostadsrätt på 60 kvadratmeter som köptes 2011 och såldes 2021. Stockholm ligger högst upp på listan med ett snitt på 7 524 kronor per månad. Göteborg är trea med ett snitt på 4 323 per månad och Malmö på plats 16 på kommunnivå med ett genomsnitt på 2 069 kronor per månad i vinst, efter skatt och kostnader.

Men inom storstäderna är det stora variationer mellan stadsdelarna. I Stockholm ligger flera stadsdelar en bra bit över snittet, samtidigt som flera ligger en bra bit under. Vasastan-Norrmalm, centrala Stockholm, Östermalm och Södermalm har haft en prisutveckling som har gett en genomsnittlig vinst efter skatt och kostnader på 9 000–11 600 kronor per månad mellan 2011 och 2021. Samtidigt ligger Brännkyrka-Skärholmen och Hässelby-Vällingby på 3 400–3 600 kronor per månad och Spånga-Kista på runt 1 600 kronor.

I Göteborg är det centrala Göteborg, Majorna-Linné, centrum och Örgryte-Härlanda som har haft den starkaste prisuppgången – mellan 5 600 kronor och 5 900 kronor per månad. I andra änden finns Västra Göteborg och Torslanda-Björlanda med en vinst som överstiger kostnader med i snitt 2 300–2 600 kronor per månad.

I Malmö är det de som har ägt och sålt i Limhamn-Bunkeflo och centrumkärnan som har varit de största vinnarna. Där har den som ägt och sålt en bostadsrätt på 60 kvadratmeter tjänat i snitt 2 600–3000 kronor per månad. Stadsdelarna Rosengård-Husie, Fosie-Oxie och Kirseberg går dock mot strömmen och där blir rearesultatet efter skatt och boendekostnader negativ.

Resonemanget är teoretiskt, då det ju inte handlar om att någon faktiskt får betalt för att bo, poängterar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, som har gjort beräkningarna.

– Jag tycker att man ska se det här som en tankeväckare. Prisuppgångarna har varit extrema och det kommer de inte alltid att vara, säger han.

Helena Wande/TT

Tusse Chiza vann Melodifestivalfinalen överlägset med bidraget "Voices" – och återvände sedan till lugnet i Tällberg för att slutföra gymnasiet. Men när han fick reda på hur många tittare Eurovision Song Contest har – nära 200 miljoner – kom paniken.

– Jag blev vettskrämd. Jag har gått runt med en nervositet som har suttit djupt, varje dag har jag blivit mer och mer nervös, berättar han.

Vändningen kom någon vecka före avresan, när han träffade sin schlageridol Loreen, som vann hela kalaset 2012 med "Euphoria".

– Det kändes bra att prata om hur nervös jag var. Hon har gjort det här tidigare och sade: "Tänk bort allt, tänk bort 200 miljoner tittare och rampljuset. Tänk på det som är viktigt för dig och varför du gör det här", säger han.

Bidraget "Voices" handlar om att allas röster måste höras – men själv har Tusse Chiza haft stora problem med just rösten efter den omtumlande segern i Melodifestivalen. Han har nu, efter en operation, fått grönt ljus för att sjunga igen.

– Jag har väldigt nära kontakt med läkaren och min sångcoach och allt ser bra ut. Det är bara att fortsätta vila och att inte sjunga eller snacka för mycket. Mitt team har gjort ett bra schema så att jag inte behöver ta ut rösten allt jag har, säger han.

"Finns en press"

Scenshowen till låten är uppdaterad, men när det kommer till detaljer är han hemlighetsfull.

– Jag kan säga att allt blir bättre, större och snyggare, det visuella kommer att vara mer autentiskt. Kläderna kommer jag inte att säga ett skit om, jag är så taggad på att visa upp dem på "the big night" den 18 maj, säger Tusse Chiza.

Han har redan hunnit känna på scenen och berättar att det finns en del att fila på.

– Det var svinmäktigt. På det första repet var det bara för mig att ta in känslan på arenan. Jag tänkte inte så mycket på kamerorna, nästa rep blir mer tekniskt, säger han.

Sverige har kommit att ses som en stormakt i Eurovision efter de senaste tio årens framgångar. Förutom Loreen och Måns Zelmerlöws förstaplatser har Sverige även knipit två bronsmedaljer – och snittplaceringen sedan 2011 är 4,8.

– Det är klart att det finns en press att prestera som Sverige alltid presterar. Samtidigt är det en stor ära att få representera Sverige. Det här är ett stort tack till landet för att jag har fått bo här, växa upp här, få utbildning och familj – och för att jag blev framröstad att vinna Melodifestivalen, säger Tusse Chiza.

Själv flydde han från Kongo-Kinshasa 2006 och kom senare till Sverige som flyktingbarn, utan sina föräldrar. Numera bor han med sin bonusfamilj i Tällberg i Dalarna.

– Jag har tre mål. Det första är att gå in för det här för Sveriges skull och säga tack med en bra placering. Det andra är att sprida budskapet till Sverige och Europa om gemenskap, allas lika värde och mänskliga rättigheter. Det tredje är, för mig som person, att stå på världens största scen – det är hur stort som helst.

Pluggar mellan repetitionerna

Men Tusse Chiza har inte bara världens största musiktävling att tänka på. Till sommaren tar han studenten och har fullt upp med de sista inlämningarna. På plats i Rotterdam varvar han repetitioner och intervjuer med skoluppgifter.

– Det kanske är en fördel, att jag inte blir jättenervös, utan kan fokusera på andra grejer. Hade man inte haft någonting att göra hade man kanske oroat sig så mycket att man "fuckar up" på scenen, säger han.

TT: Vad händer efter Eurovision?

– Jag tror alla har den här paniken vad man ska göra efter studenten? Den börjar nå mig nu. Ska man plugga vidare eller jobba? Jag har bestämt mig för att begrava mig i studion och skriva musik som jag tycker om och som jag kan dansa till, säger han.

Sofia Sundström/TT

I slutet av april var 425 000 personer inskrivna som arbetslösa hos landets arbetsförmedlingar, vilket är 7 000 fler än vid samma tid i fjol. Som andel av arbetskraften handlar det om en ökning från 8,1 till 8,2 procent. Men första veckan i maj hade arbetslösheten sjunkit något, till 8,1 procent, det vill säga oförändrat med i fjol.

Minskat i flertalet län

Skillnaden är stor i landet, pandemin har slagit olika. Västerbotten har lägst arbetslöshet med 6,1 procent. Högst är den i Södermanland, 10,6 procent. Totalt sett har arbetslösheten minskat i flertalet län jämfört med april i fjol, enligt Arbetsförmedlingens (AF) statistik.

För svenskfödda har arbetslösheten minskat marginellt till 190 000 personer. För utrikes födda har de utan jobb ökat med 8 000 till 235 000, varav 188 000 är födda utanför Europa. De invandrade svenskarna har drabbats hårdare av de extremt tuffa tiderna i många servicenäringar, som hotell och restaurang.

Färre unga

En stor andel av de utomeuropeiskt födda är dessutom långtidsarbetslösa. Av de 188 000 som nu har varit utan jobb i minst tolv månader i sträck, är drygt hälften födda i ett utomeuropeiskt land.

Mest, 10 000 fler, har dock långtidsarbetslösheten ökat bland äldre, i åldrarna 55–64. Det kan handla om åldersdiskriminering, men också om att omvandlingen i arbetslivet har gått fortare i pandemin med förändrade kompetenskrav som följd, något som slår hårdare mot äldre, enligt AF.

"Under krisen har fler äldre fått det svårare att komma tillbaka i arbete. Det är problematiskt då det är av stor vikt att ta till vara kompetens oavsett ålder", skriver AF:s analyschef Annika Sundén i en kommentar

Men det finns ljuspunkter. Ungdomsarbetslösheten, 18–24 år, har sjunkit något det senaste året, till 55 000 personer, eller 10,5 procent av arbetskraften, mot 10,8 procent i fjol.

Olle Lindström/TT

En man i 20-årsåldern har skjutits i en trappuppgång i stadsdelen Hjulsta i norra Stockholm.

Polis och ambulans larmades till adressen vid tretiden, natten mot onsdag. Ambulanspersonalen påbörjade hjärt-lungräddning direkt, men mannens liv gick inte att rädda. En förundersökning om misstänkt mord har inletts.

– Vi har rekvirerat hundpatrull för spårsökning, spärrat av brottsplatsen för teknisk undersökning, hållit förhör med personer på platsen och boende i trapphuset om de har gjort iakttagelser som kan hjälpa oss i vårt arbete, säger Mats Eriksson, presstalesperson vid Stockholmspolisen.

Polisen undersöker också om det finns övervakningskameror i området som kan ha fångat något av intresse.

Vid sextiden på morgonen var ingen misstänkt gripen.

Många år med prisuppgångar på bostäder har gjort bostaden till vinstmaskin för väldigt många. Priserna har stigit i sådan utsträckning de senaste tio åren att man i de flesta större kommuner har kunnat sälja bostaden med en vinst som kraftigt överstigit den totala kostnaden man har haft för boendet under tiden man har ägt den.

– Har du ägt en bostadsrätt eller ett småhus har du varit med på det här tåget, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, som har gjort beräkningarna.

Visulisera prisuppgången

Bostadsägare i Stockholm är de största vinnarna. Reavinsten efter skatt och boendekostnad i Stockholm landar på 7 524 kronor per månad för en lägenhet på 60 kvadratmeter som köptes 2011 och såldes under första kvartalet i år. På andraplats kommer Varberg där vinsten efter skatt och kostnader blir 5 419 kronor per månad och därefter Göteborg med 4 323 kronor per månad.

Genomsnittssiffran för riket är en vinst efter skatt och boendekostnad på 2 583 kronor per månad.

För småhusägare finner man också Stockholm i topp, följt av Göteborg och Linköping.

– Du har ju inte de facto fått betalt, men det här är ett teoretiskt sätt att visualisera den exceptionella prisuppgången. Betalt får du först när du säljer och då behöver du pengarna till nästa bostad. Men likväl har du åtnjutit den här resan, säger Arturo Arques.

"Dysfunktionell bostadsmarknad"

Men även om det vid en första anblick ligger nära till hands att hurra över hur den egna bostaden har stigit i värde, anser Arturo Arques, att det också visar på flera problem i dagens bostadsmarknad.

– Det här är ett uttryck för en dysfunktionell bostadsmarknad. Priserna ska inte gå upp på det här sättet. Vi har inte byggt tillräckligt i förhållande till befolkningstillväxt och behov och det har blivit ännu svårare för dem som står utanför att ta sig in, säger han.

När exempelvis bostadsutvecklare och mäklare gynnas av marknadsutvecklingen blir det hushållen som trots allt på sikt kan få betala. Ju mer hushållen lånar desto högre blir räntekänsligheten.

– I händelse av en ränteuppgång kommer hushållen att drabbas hårt. Det skulle få en stor effekt på boendekostnaden. Passa på att amortera när räntekostnaden är så låg, säger Arturo Arques.

I stort sett i alla större kommuner ser utvecklingen ut på det här sättet. Några går mot strömmen, som Västervik. Reaförlusten, efter skatt och boendekostnad, för en 60 kvadratmeter stor lägenhet är där minus 1 048 kronor per månad och för en villa på 122 kvadratmeter minus 4 747 kronor per månad. Sandviken och Örnsköldsvik hör också till de kommuner med en liknande utveckling.

Helena Wande/TT

På fullmäktigemötet den 28 april gjorde Lars Lundberg (KD) ett yrkande om statens coronastöd på 1,8 miljoner kronor till Sjöbos skolor. Han tyckte att även gymnasiet skulle ta del av det. Men familjenämnden hade redan fattat beslut tidigare vad de pengarna skulle gå till om de fick dem från fullmäktige.

Det ledde till att Susan Melsen (M) gjorde det numera rikskända uttalandet:

”Men vi har ju redan fattat beslut om dem, idiot.”

Hon trodde inte att mikrofonen var på. Men hon bad Lundberg om ursäkt, både under mötet och till honom dagen efter.

Ångerfull över uttalandet

När Skånskan pratade med Susan Melsen var hon ångerfull över sitt uttalande.

– Tillägget ”idiot” var väldigt onödigt och dumt, jag får stå mitt kast. Som nämndsordförande har jag ett extra ansvar.

Hon sa att hon och partiet skulle diskutera om hon skulle sitta kvar som ordförande i familjenämnden.

– Jag får fundera på vad som blir bäst för alla parter framöver.

Flera partier från opposition och även några av hennes partikamrater ansåg att hon inte kunde sitta kvar som ordförande.

Nu har ledningen i Moderaterna i Sjöbo kommit fram till att hon får behålla sitt uppdrag.

– Vi har lyft ärendet både för förbundet och med en kontakt i regionen. Utifrån det och en intern diskussion som vi har haft har vi kommit fram till att vi inte kommer att göra några förändringar när det gäller uppdragen i familjenämnden, säger ordförande Kent Ivan Andersson.

– Man behöver behålla den ledningsstruktur som man har där för att få en kontinuitet så att man kan jobba med de målen som man har haft. Jag upplever Susan som kompetent och kunnig på området.

– Susan har också bett om ursäkt, både offentligt och till Lars Lundberg.

Kent Ivan Andersson säger dock att ”idiotuttalandet” var olyckligt.

– Jag har svårt att uttala mig så mycket om det eftersom vi har valt att hanterat detta internt. Men allt sådant här tar tid och energi från annan verksamhet.

Vissa tycker att Susan inte kan behålla sitt uppdrag efter ett sådant här uttalande, vad är din kommentar till det?

– Man får ju titta på nyttan och se lite balanserat på det här. Det blir ofta en form av häxjakt från ett visst håll.

Men partiet drar ändå lärdom av händelsen.

– Vi kommer att trycka mer på att våra förtroendevalda verkligen tar del och sätter sig in i vår kandidatförsäkran innan de skriver på den. Den handlar om värdegrund och allas lika värde.

Skånskan har varit i kontakt med Susan Melsen men hon har valt att inte ge någon kommentar.

Den 14 april fick en anställd på Skurups kommun föras till sjukhus efter att han fått ett nedsågat träd över sig.

Vid tillfället skulle en arbetsgrupp på fyra personer fälla sex träd. När den olycksdrabbade fällde tredje trädet föll det inte i planerad riktning. Den drabbade blev då orolig att det skulle träffa någon av kollegorna. Därför försökte han styra trädet med axeln i annan riktning.

Men eftersom trädet vägde flera hundra kilo klämdes mannen varpå båda lårbenen gick av.

Kommunen är självkritisk

Nu har Skurups kommunen skickat in en utredning om olyckstillfället till arbetsmiljöverket. I denna går att läsa att det hade kunnat vara tydligare kommunikation innan arbetet startade. Vid olyckstillfället höll sig de övriga i arbetsgruppen på behörigt avstånd. Hade detta kommunicerats tydligare hade den drabbade kanske inte försökt styra bort trädet.

Utöver detta påpekar kommunen att man hade kunnat flytta den sten som låg intill trädet. På så sätt hade flyktvägen kunnat säkras. Det hade också gått att säkra trädet med vajer kopplat till traktorn.

Slutligen lyfter kommunen att den drabbade var relativt oerfaren när det kommer till trädfällning. Två av medarbetarna som var med var väldigt erfarna och den ena dessutom skyddsombud.

Skrivit åtgärdsplan

Kommunen skriver i sin åtgärdsplan att om utrymme finns ska träd som ska fällas alltid säkras med vajer och traktor. Inför liknande arbeten ska man dessutom se till att ha ett startmöte med gemensam genomgång av riskanalys.

Den 18 maj ska arbetsmiljöverket genomföra en telefoninspektion. Då ska de bland annat tala med arbetsgivare och skyddsombud på arbetsplatsen.