Sex månader efter att militärkuppen där Myanmars ledare Aung San Suu Kyi och hennes parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) avsattes har resultatet för valet 2020, där NLD segrade, ogiltigförklarats.

Det asiatiska nätverket för fria val (Anfrel) sade efter valet att resultatet speglade folkets vilja.

Men juntan har hela tiden hävdat att fusk låg bakom NLD:s seger, vilket de nu slagit fast i sin egna utredning. Enligt militären påträffades elva miljoner fall av fusk.

– De försökte ta makten från partier och kandidater som inte var NLD genom att missbruka coronarestriktioner, säger Thein Soe, talesperson för militärjuntans valkommission.

Militärkuppen har lett till omfattande protester från befolkningen, som slagits ned med kraftigt våld.

Juntan har inte gått ut med när de sedan tidigare utlovade nyvalen ska hållas.

Sophie Tanha/TT

Räddningstjänst, polis och ambulans skickas till väg 11, nära avfarten mot Vomb, vid halv sju-tiden på måndagen efter larm om en trafikolycka.

Enligt Ola Nilsson, jourhavande teamledare vid SOS Alarm, är två personbilar inblandade och att en av bilarna kört in i mitträcket.

– Det ska inte vara några personskador där, säger Ola Nilsson.

Trafikverket skriver att vägen är avstängd till följd av olyckan. Enligt en preliminär prognos kan den åter öppna vid klockan 19.15.

Passagerarfartyget M/S Göteborg har gått på grund. Alla de 90 passagerarna har evakuerats enligt Sjö- och flygräddningscentralen.

– Räddningsinsatsen är avslutad från vår sida. Det är inte något kritisk läge för båten, säger Jonas Franzén, kommunikatör vid Sjöfartsverket, vid 18.30-tiden på måndagen.

Larmet om grundstötningen vid Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård kom ett par timmar tidigare. Båten gick på en vågbrytare, ett cementblock som ofta ligger utanför hamnar, och har fått ett stort hål i skrovet.

– Som tur var hålet ovanför vattenytan. Båten har kunnat hållas flytande med hjälp av sina egna motorer, genom att hålla kvar båten på grundet, säger Jonas Franzén.

Flera räddningsbåtar och en helikopter kallades till grundstötningsplatsen.

– Hur det här har gått till kan jag inte svara på i nuläget, säger Jonas Franzén.

Tunisien har framhållits som det positiva exemplet när det gäller den arabiska våren, som inleddes just i det nordafrikanska landet 2010. Nu, ett drygt decennium efteråt, har presidenten genom en kupp, som han själv hävdar är legitim, avsatt premiärministern och lamslagit det folkvalda parlamentet. Med sig har han militären, som omringat både parlamentsbyggnaden och det statliga tv-huset.

Bakom ligger ett missnöje sedan lång tid tillbaka med den dåliga ekonomin och en hög ungdomsarbetslöshet som framhävts av covidpandemin, och som det demokratiska systemet i Tunisien inte kunnat hantera, enligt Rouzbeh Parsi på Utrikespolitiska institutet (UI).

"Farlig situation"

– Det är en farlig situation. Men hur illa det är, hur nära randen till avgrunden man är, är för tidigt att säga, säger han.

Det som hänt är att president Saied utökat sina maktbefogenheter i det vakuum som uppstått då landet saknar en författningsdomstol på grund av en schism mellan presidenten och parlamentet.

– Det är en självkupp, där en demokratisk institution gör en kupp mot en annan. Presidenten har ingen rätt att upplösa parlamentet på det här viset, så vitt jag kan se, säger Parsi.

TT: Är det här slutet för demokratin i Tunisien?

– Läget är dramatiskt nu, men inte i meningen att det går från fullödig demokrati till ingen demokrati alls. Risken är snarare att många människor tycker det här är en bra idé och stöder presidenten som har armén med sig.

På sikt kan bristen på struktur urholka demokratin i Tunisien, befarar han.

– Risken i liknande fall är ofta att demokratin försvagas snarare än stärks – även om man kan förstå människors frustration i den här situationen. Där är Egypten ett typexempel.

Roffar åt sig makt

Kaïs Saied, som är professor i konstitutionell rätt, åberopar artikel 80 i konstitutionen, som han hävdar ger honom rätt att frysa parlamentet. Men det verkar som Saied agerat i strid med konstitutionen, enligt Linda El-Naggar, även hon analytiker på UI.

– Det är ett allvarligt läge som kan leda till att han roffar åt sig mer makt. Just nu styr presidenten landet under undantagstillstånd och det kan leda till ökat politiskt våld. Vi har redan i dag sett sammandrabbningar mellan de två olika sidorna.

– Och allt det här sker i en instabil region. Vi har Algeriet som varit politiskt instabilt sedan 2019 och Libyen, som är i slutet av ett långt inbördeskrig, säger hon.

Katri Artta Svarfvar/TT