På kvällen den 20 augusti invigs den tio dagar långa fotofestivalen i Landskrona. Det är tredje året i rad som staden blir samlingsplats för fotointresserade från hela världen och Landskronafödda fotografen Thomas H Johnsson, festivalens konstnärliga ledare sedan start, tycker inte att festivalen har förändrats så mycket.
– Vi siktade högt redan från början, konstaterar han. och det tycker jag vi lyckades med.
Årets festival lockar med runt 20 utställningar med fler än 50 fotografer. Bland dem finns stora namn som konstfotografen Duane Michals, Hassebladpristagaren Boris Mikhailov, som personligen besöker festivalen, och konstnären Tacita Dean.
Häromdagen blev det också klart att den nyligen bortgångna svenska fotografen Lars Tunbjörks prisade utställning Vinter ska visas.
Precis som tidigare år festivalcentrum vid Kasernplan med utomhusutställningar, seminarier, Artist talks, en fotoboksdag, föredrag och mycket annat. Allt med ordet fiktion som ledord.
– Det handlar också om krocken mellan verklighet och fiktion, förklarar Thomas H Johnsson. Vi har cirkulerat kring ordet fiktion och så blir det ungefär som när man spelar biljard att en boll slår i väg en mängd andra.
Fotografen Thomas H Johnsson har varit konstnärlig ledare för festivalen, som görs i samarbete med Landskrona kommun, sedan starten 2013 och berättar att han och många kollegor länge hade pratat om att det skulle behövas en fotofestival i Sverige.
– Vi sneglade lite på Frankrike och så föll allt på plats 2013. Vi började planera så sent som i mars och skulle ha festivalen i augusti. Det vara bara att ta fram telefonbok och kontaktlistor. Men jag jobbar å andra sidan bäst med kniven mot strupen.
Från och med i år delar Thomas H Johnsson det konstnärliga ledarskapet med fotografen och regissören J H Engström som var gästkurator 2014 och på grund av det stora besökstrycket har festivalen i år utökats från tre till hela tio dagar. Bortsett från detta tycker Thomas H Johnsson egentligen inte att festivalen har förändrats så mycket.
– Förutsättningen från början var en festival jag själv skulle kunna tänka mig att gå på och så tänkte jag högsta nivå direkt, förklarar han. Jag ville inte att det skulle vara långsamt och trevande. Och jag tycker att vi lyckades med det.
Thomas H Johnsson menar att man i dag pratar mycket om att fotointresset i Sverige har ökat de senaste åren men samtidigt ser han att kunskapen minskar och menar att festivalen också har en viktig pedagogisk uppgift.
– Landskrona fotofestival vänder sig till alla fotointresserade men vi har också många seminarier som är för yrkesfolk och bjuder in föredragshållare som ger både perspektiv och kunskap.
Årets festival är upplagd så att utställningarna är öppna under hela perioden, 20-30 augusti, medan seminarier och andra aktiviteter är samlade till de två helgerna.
Första helgen blir det bland annat Portfolio Review for antagna fotografer på Landskrona stadshus, Artist talks på både Landskrona Teater och Landskrona museum, föredrag om bokprojektet History of European Photography och om tjeckiskt fotografi och så fokus på fotoböcker.
– Det senaste åren har fotobokssamlandet vuxit i Sverige, berättar Thomas H Johnsson. Jag älskar själv fotoböcker och om jag går på en fotoutställning går jag oftast igenom snabbt för att få en känsla och sedan köper jag boken för att kunna sitta länge. En utställning plockas ner men en bok finns kvar.
Även film är en viktig del av fotofestivalen. Bland annat visas fotografen Mia Engbergs film Belville baby, Bio Maxim visar Jordens salt om fotografen Sebastião Salgado och så är en av årets nyheter filmfrukost med de två konstnärliga ledarna – The Curators choice.
– Vi fick välja varsin film så jag valde Bo Widerbergs Elvira Madigan och JH John Cassavetes Skuggor på Manhattan. Elvira Madigan var fotografen Jörgen Perssons genombrott.
Utrymme blir det också för lokalt foto. Festivalen samarbetar till exempel med alla skånska fotoutbildningar i en speciell utställning som eleverna fått söka till och fotosällskapet Urinvånarna i Landskrona har en egen utställning som curerats av fotografen Hans Jonsson.
– Urinvånarna ville vara med redan i fjol, berättar Thoma H Johnsson, men då kände jag att jag inte kunde ställa ut något jag inte sett. De struntade i mig och gjorde en guerillautställning i stället. Sådant gillar jag så i år är de inbjudna som en paraplyorganisation.
Vad ser du själv fram emot mest under fotofestivalen?
– En av mina favoriter är franska fotografen Alexia Monduit som jag såg på Paris Photo och tyckte var otroligt bra. Så personligen ska det verkligen bli extra spännande att träffa henne. Sedan är det viktigt att säga att det här också är en mötesplats och jag ser mycket fram emot att sitta och prata med alla och jag jobbar verkligen på att alla ska prata med alla.
Slutligen, kan du tipsa om hur jag som vanlig fotointresserad besökare ska lägga upp mitt besök?
– Först och främst ska du känna dig som en av alla andra här, vi har ingen hierarki. Du kan börja med att sätta dig i festivaltältet, ta en kopp kaffe och känna dig som hemma. Sedan tycker jag du ska se utställningen i Landskrona konsthall – festivalen är ju byggd utifrån den och där finns bland annat Tacita Deans The Green Ray. När jag så den första gången blev jag helt tagen. Sedan tycker jag att du ska ta del av utställningar lite överallt till exempel Doug Rickards. Han är en mycket speciell fotograf.
