Över

Femtio deckarförfattare på väg till Gotland

Carina Nunstedt är festivalchef för Crimetime Gotland. Foto: Fredrik Skogkvist
Artikel Över 50 deckarförfattare och ett par tusen deckarläsare träffas i Visby nästa vecka. På torsdag, 13 augusti, är det premiär för deckarfestivalen Crimetime Gotland och festivalchefen, Carina Nunstedt, ser fram emot resultatet av två års hårt arbete.
– Det börjar kännas att tempot stiger och det det är väldigt kul att det snart är på riktigt, att 50 kända och mindre kända deckarförfattare snart landar i Visby, Och så har solen kommit hit.

Norska Anne Holt, Denise Mina, Belinda Bauer och Tony Parsons från Storbritannien, Jussi Adler-Olsen från Danmark och så Katarina Wennstam, Lars Kepler, Jens Lapidus, Håkan Nesser och Anna Jansson från Sverige. Det är några av alla de där deckarförfattarna som landar i Visby. När Crimetime Gotland genomför sin första deckarfestival satsar man stort redan från början. Det digra fyradagarsprogrammet bjuder på allt från författarsamtal och författarmingel till skrivarskola, deckarvandringar, deckarbussturer, film och teater. Och så en speciell scen för små deckarläsare.
– Med premiären i år lägger vi grunden för något som ska fortsätta länge, slår festivalchefen Carina Nunstedt fast. På Gotland kallas det redan deckarveckan men vi börjar med fyra dagar så får vi se.

Carina Nunstedt är också chefredaktör för bokmagasinet Books & Dreams och för ungefär två år sedan fick hon uppdraget att se om det skulle kunna gå att arrangera en stor deckarfestival någonstans i Sverige.
– Jag har jobbat mycket med stora författarkvällar i samband med Books & Dreams och då märkte jag att det fanns en längtan bland svenska deckarförfattare som är framgångsrika utomlands och reser på mycket festivaler att skapa en mötesplats för spänningslitteratur även här i Sverige.Det är Books & Dreams tillsammans med eventföretaget Blixten & co och Region Gotland som är festivalens huvudarrangörer och att just Gotland och Visby valdes har att göra med att det dels är en plats som Carina Nunstedt tycker är både magisk och historisk och dels att flera svenska deckarförfattare har kopplingar till Gotland.
– Anna Jansson, Marie Jungstedt och Håkan Östlundh låter sina deckare utspela sig på Gotland, säger hon. Och Håkan Nesser bor och arbetar här. Sedan har Visby också en stor evenemangserfarenhet från Almedalsveckan och Medeltidsveckan.

Det digra programmet för deckarfestivalen har tagit sin tid att få ihop men enligt Carina Nunstedt har det hela tiden funnits ett stort intresse och engagemang från deckarförfattarna själva och i stort sett alla som varit tillfrågade har tackat ja till att medverka.
– Om författarna är eld och lågor är det tacksamt att skapa. Vi är stolta över att ha 50 författare och kända moderatorer på plats och så många utländska författare.Målet för Crimetime Gotland är att minst ett par tusen deckarläsande besökare i alla åldrar ska hitta till Visby nästa vecka och Carina Nunstedt utlovar en stor upplevelse med spänning på alla plan och en möjlighet att komma nära författarna.
– Intresset för deckare har aldrig varit så här stort, konstaterar hon. 4,4 miljoner deckare säljs varje år och intresset för deckarserier på tv är enormt. På sikt tror jag också att vi kan locka många utländska besökare hit. Nästa år kommer vi till exempel att satsa mer på marknadsföring i Tyskland.

Carina Nunstedt har självklart själv ett stort intresse för spänningslitteratur och under festivalen kommer hon inte bara att se till att allt flyter utan ska även leda ett tiotal samtal och programpunkter.
– Jag ska bland annat intervjua Jussi Andler-Olsen, Belinda Bauer och Tony Parsons, berättar hon. Det blir intensivt men också fantastiskt roligt.

Har du några speciella favoriter i programmet?
– Jag är väldigt glad över bredden och över de brittiska författarna Tony Parsons, Belinda Bauer och Denise Mina som alla representerar olika typer av deckare. Och så Anne Holt som är en av mina gamla favoriter och så sist men inte minst Jussi Adler-Olsen som börjar bli otroligt populär i Sverige. Honom ska det bli kul att få träffa.

FAKTA

Fakta:

Carina Nunstedt om …

… deckarfestivalen i Sundsvall: ”Vi har en bra dialog och de kommer att vara här på Gotland under Crimetime och vi får se om vi kan hitta samarbetsformer i framtiden.

… vad hon läser just nu: ”Just nu är det två böcker parallellt. Jussi Adler-Olsens senaste på svenska De gränslösa. Och så sitter jag i juryn för vårt nyinstiftade pris, Crimetime Specsavers Award, så jag läser även Anna Lihammers historiska deckare Medan mörkret faller.”

Svenska deckarfestivaler

Crimetime Gotland: Den internationella deckarfestivalen Crimetime Gotland arrangeras för första gången i år 13-16 augusti i Visby. Till festivalen säljs både festivalpass som gäller alla fyra dagarna och endagarsbiljetter. Vissa arrangemang som skrivarskolan och bussutfärderna kräver extra biljetter. Det arrangeras också en deckarkryssning från Stockholm där heldagspass till lördagen ingår.

Deckarfestivalen har även ett speciellt program som riktar sig till små deckarläsare där bland andra Martin Widmark, Åsa Larsson och Kristina Ohlsson medverkar.

Läs mer på: www.crimetimegotland.se

Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall:

2012 arrangerades Sveriges första, och då, enda deckarfestival i Sundsvall. Festivalen arrangeras av föreningen Svenska Deckarfestivalen i Sundsvall och genomförs i år 2-6 november.

Läs mer på: www.svenskadeckarfestivalen.se

Inrikes

Politiker gissar fel på väljarnas åsikter

Åsiktsrepresentationen i riksdagen har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande finns sakfrågor där riksdagsledamöterna inte har koll på vad väljarna tycker. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes Nu är det valår och politikerna vill locka röster. Men vad vill väljarna egentligen?
En ny undersökning visar att politiker inte alltid har koll på sina väljare.

Sedan 1969 har Valforskningsprogrammet samlat in och analyserat svar från riksdagsledamöterna om vad de tycker i sakfrågor och hur de uppfattar väljarnas vilja. Den senaste undersökningen gjordes 2018 och har sammanställts i boken "Folkviljans förverkligare".

De senaste åren har gapet minskat mellan det väljarna vill och det politikerna gör. Men riksdagsledamöterna går emot sina väljare i viktiga frågor och överskattar sin egen förmåga att förstå vad väljarna vill.

Andelen sakfrågor där riksdagsledamöternas och väljare åsikter överensstämmer har under de senaste 50 åren hållit sig kring 75 procent med en topp runt 80–85 procent under åren 2014–2018.

– Väljarnas åsikter är bättre representerade i dag än de var förr, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på ett webbsänt seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Ideologiskt skifte

När det gäller klassisk höger–vänster-politik syns ett ideologiskt skifte i riksdagen.

Tidigare var de politiska representanterna i genomsnitt viktade mer åt vänster än sina väljare, men på senare tid (2014–2018) har tyngdpunkten skiftats och politiska företrädare ligger i stället lite till höger om sin väljarbas.

År 2018 när mätningen gjordes var samtliga borgerliga partier och Centerpartiet till höger om sina väljare, medan V och S stod till vänster om sina väljare. Miljöpartiet låg till höger om sina väljare. Sammantaget har riksdagen en något mer högerorienterad inriktning än väljarbasen.

En annan skillnad som synts i mätningarna på senare år är att politiker följer svängningar i opinionen i större utsträckning än tidigare.

Riksdagspolitiker upplever att de har bättre koll på sina väljares åsikter än vad de faktiskt har. Ledamöterna tror sig vara på samma sida som sina väljare i snitt i 88 procent av frågorna. I själva verket är det bara på samma sida i snitt 70 procent av frågorna.

Det fanns frågor som partiernas representanter hade särskilt svårt att gissa rätt på gällande vad en majoritet av deras väljare tyckte.

Många förklaringar

De flesta socialdemokratiska väljarna är emot att avskaffa rut-avdraget, men endast 25 procent av ledamöterna för S gissade att så var fallet. Moderaternas väljare är överlag för att minska inkomstskillnaderna i samhället, men endast 20 procent av Moderaternas riksdagsledamöter gissade att så var fallet.

Centerpartiets väljare är emot att den offentliga sektorn ska minskas, men endast 12 procent av ledamöterna trodde att så var fallet. Liberalernas väljare är för tiggeriförbud, men det har bara 12 procent av deras representanter fångat upp.

Sverigedemokraternas väljare är för Nato-medlemskap, men bara 14 procent av SD:s ledamöter gissade att en majoritet av deras väljarna tyckte så vid mätningen år 2018.

Förklaringarna till skillnaderna kan vara många, men i längden blir det ett representationsproblem, konstaterar Anders Sundell, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till ett kapitel i "Folkviljans förverkligare".

– När det år efter år kvarstår viktiga skillnader mellan vad väljare och representanter anser, utan att någon anpassning sker på endera sidan, är det uppenbart att representationen inte fungerar helt tillfredsställande, säger han.

Tea Oscarsson/TT

Personligt

Med hjälp av nuets förnöjsamhet hanterar hon sjukdom

Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ideon, i Lund.
Foto: Catharina Nilsson
Personligt
Lund
Personligt Vetskapen om en tumör i sin hjärna kan få den starkaste att bryta ihop. Men hur bryter man ihop och kommer igen, om man överlever? Och fortsätter leva med en oviss diagnos inför framtiden? Ulrika Sandén har forskat på saken, och även upplevt situationen själv.
– Jag tycker att vi ska gå tillbaka till det som gör oss till människor. Vi överkomplicerar tillvaron när vi blir sjuka, säger hon.

Scenen är ett fikarum på Ingvar Kamprad Designcenter i Lund. Det här är Ulrika Sandéns arbetsplats, en byggnad tillhörande Lunds universitet. Ulrika Sandén har något finurligt i blicken och skrattar ofta under intervjun. Hon älskar att analysera och plocka isär uppgifter och undersöker dem noggrant. Om något är motsägelsefullt låter hon omgivningen få veta det, eller skrattar åt saken om situationen så tillåter. I höstas disputerade hon i innovationsteknik efter att ha intervjuat 19 cancersjuka patienter och 17 anhöriga för att sammanfatta hur de hanterar tillvaron med cancersjukdom. Ulrika har själv erfarenhet av att ha haft en tumör som opererats bort och har nyligen fått vetskap om att det sannolikt finns något tumörliknande på en annan plats i hennes hjärna. På frågan hur hon mår i dagsläget svarar hon:

– Jag är inte frisk, men jag mår bra.

I vardagen övar sig denna nyfikna och envisa kvinna i att leva efter den teori hon själv iakttagit under sin forskning, att fokusera på nuet. Att dela upp tillvaron i korta tidsrymder och göra något vettigt med tiden inom ett kort tidsspann. Skriva ned planer och lämna dem därhän, inte älta. Göra något altruistiskt, alltså att hjälpa någon annan, till exempel att stångas mot sjukvårdsadministrationen vilket hon tränat på. Söka gemenskap och leta upp umgänge.

Vad är viktigt för dig i dag?

– Att ha champagne på kylning och så är det nog att få till en vettig vårdsituation för mig själv.

FAKTA

Profilen

Ålder: 48 år.

Bor: I Lund.

Familj: Två bröder.

Gör: Forskar på att leva med cancer från ett patientperspektiv.

Aktuell: Disputerade i höstas i innovationsteknik vid Lunds Universitet med avhandlingen ”The art of bouncing back - patient perspective on living with cancer.” Var gäst i januari månad i podden Psykologbyrån med ”Nuets förnöjsamhet” som ämne för samtalet.

Utgivna böcker: ”... och jag vill leva” (2006), ”Nuets förnöjsamhet” (2019), sistnämnda är en populärvetenskaplig version av avhandlingen.

Ulrika Sandén växte upp i Tumba i ett akademikerhem med naturvetare, föräldrarna var kemist respektive mattelärare, och bröderna växte upp och utbildade sig till ingenjörer. När Ulrika var barn drömde hon om att bli skådespelerska eller få Nobelpriset och var säker på att hon skulle arbeta med något där hon behövde ”tänka efter riktigt ordentligt”, som hon uttrycker det. Hon valde att utbilda sig till socionom vid Lunds Universitet när tiden var inne. Under studieåren hade hon små epileptiska anfall, hon föll bort i medvetandet korta stunder, eller fick fokala anfall, ofrivilliga ryckningar av armar och ben, och vården tolkade situationen som ångest. Ulrika gick i terapi i många år och berättar skrattande:

– Jag har rett ut alla problem med alla i familjen.

– Men så träffade jag en klok äldre läkare på en vårdcentral som tyckte att jag skulle göra en MR, en magnetröntgen, berättar hon.

Upptäckte tumör med röntgen

Det ledde till upptäckten av en tumör, en cysta trodde sjukvården då att det var. I samma veva flyttade Ulrika och dåvarande sambon till Växjö och Ulrika sökte en second opinion på Lunds universitetssjukhus. Lundasjukhuset erbjöd förtur i operationskön och tumören opererades bort. Det var en oerhört svår tid då sambon lämnade henne, under förevändning att han skulle på en affärsresa. I själva verket kom han aldrig tillbaka. Den närmsta tiden efter operationen hade Ulrika svårt att laga mat och gick ofta vilse. På jobbet hade tumören ställt till svårigheter innan den opererades bort. Ulrika hade problem med minnet och hade i rollen som socialarbetare tagits ifrån sin delegation att betala ut bidrag för att hon inte mindes att hon redan betalat ut bidrag. Hon var arg, förtvivlad och sjukskriven. Efter hjärnskaderehabilitering på Orup i Höör började livet återkomma. Hon lovordar betydelsen rehabiliteringspersonalen har haft för henne.

– Vårdpersonalen där har trott att jag skulle komma tillbaka, men att jag behövde mer tid, förklarar hon och berättar om mångårig stöttning.

Vägrade sjukpensionera sig

Försäkringskassan ville sjukpensionera Ulrika men hon vägrade. Som en kompromiss skrev en försäkringsläkare i ett underlag: ” Kan utföra anpassade arbetsuppgifter i skyddad verksamhet”, återger Ulrika. Hon skrattar högt och ser sig menade omkring i universitetslokalerna. Efter rehabiliteringen började Ulrika så småningom arbeta på deltid igen, och utökade arbetstiden tills hon började känna sig i ganska bra form och blev riktigt äventyrslysten. Hon bestämde sig för att ta ett jobb norr om Poolcirkeln och fick en tjänst i norska Vesterålen. Den här fyraåriga vistelsen kom att göra stort intryck på Ulrika och det blev ett fint minne. I ett litet kargt fiskesamhälle i norska Vesterålen blir hon mottagen av invånarna med öppen famn. Invånarna visar var nycklarna till hemmen ligger, byter dag för vinterbadarna för att hon ska kunna vara med och tar henne på skidturer på fjället och välkomnar henne på familjefester. Och en för henne namnlös man ger henne nycklarna till sin nya Mercedes när hennes bil går sönder. Allt är inte rosenskimrande i byn men gemenskapen är stark, hon är inkluderad och de gör det bästa av livet trots motstånd från en vild och oförutsägbar natur som ibland kräver sina offer.

En leende kvinna framför en byggnad.
Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ingvar Kamprad Designcenter i Lund.
Foto: Catharina Nilsson

Ulrika studerar hur människorna hanterar sin vardag och hon kallar teorin som myntades för ”Nuets förnöjsamhet”. Den bygger på att hon observerade hur man aktivt tog tag i saker samtidigt som man accepterade tillvaron såsom den var. I stället för att gnälla att stormen var på väg in så band man fast alla lösa föremål, förberedde sig för det som komma skulle, och när man var klar återgick man till att ha det trevligt i stunden, kanske med en kaffe Bailyes hos grannen.

– Varje gång man bemästrar en situation så växer hoppet. I stället för att hoppas på att stormen inte ska göra så stor skada så förbereder man sig för det som komma skall. Historiskt handlade det om liv och död, konstaterar Ulrika.

Finns en tröst i förberedelser?

Hon har sedan arbetat med att se om ”Nuets förnöjsamhet” skulle kunna hjälpa cancersjuka till en bättre tillvaro. Efter att ha intervjuat cancersjuka såg hon gemensamma problem och önskemål, men där de cancersjuka saknade många av de strategier som hade vuxit fram i generationer i Vesterålen.

– Genom att förbereda sig för olika resultat i samband med en undersökning så kan man lära sig att hantera verkligheten även om den är fylld av sjukdom. Rädslan finns kvar men det är svårt att älta när man har planen klar, säger Ulrika och fortsätter:

– Jag tror det är förödande för självkänsla och den inre hoppfullheten av att känna sig trygg, när cancersjuka blir ombedda att hoppas på goda resultat. Då förflyttar man tanken till en osäker framtid som man inte kan påverka.

När man har planerat, skrivit ned saker eller agerat på annat sätt mot ”fienden” som kan vara naturkatastrofer, sjukdom eller en administrativ sjukvårdsapparat med sprickor, är det dags att göra något välgörande, om så bara för en stund, umgås, uppleva konst eller andra friskfaktorer som går att påverka i samtiden, men inte i framtiden, är en kortfattad beskrivning av slutsatserna.

– Det är inte rocket science jag håller på med, det handlar egentligen om gammalt bondförnuft, säger Ulrika sammanfattningsvis och tillägger:

– Jag tycker att det ska vara upp till varje patient att få delta i sin vård om denne orkar och vill, alternativt att lämna över till läkare om man inte vill.

Sport

Klæbo tog privatjet hem – inga nya coronafall

Johannes Høsflot Klæbo. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Sport
Sport Coronakrisen i det norska längdlandslaget har åtminstone tagit en paus.
Inga nya positiva fall har rapporterats efter den senaste testrundan i OS-truppen.

En som tog det säkra före det osäkra på fredagen var Johannes Høsflot Klæbo. 25-åringen, ett av Norges stora guldhopp inför OS i Peking, flög med privatjet hem från förlägret i italienska Seiser Alm där det norska längdlandslaget suttit fast i karantän de senaste dagarna, efter flera positiva coronafall i OS-truppen, skriver nyhetsbyrån NTB.

Det var Klæbos huvudsponsor som stod för transporten.

– Det hade varit fint om fler åkare hade följt med honom, men landslagsledningen rekommenderade bara en åkare i det lilla planet. De andra herråkarna ska komma hem på ett tryggt sätt i morgon, säger stjärnans manager och far Haakon Klæbo, enligt NTB.

"Bra lösning"

Landslagstränaren Eirik Myhr Nossum:

– För oss handlar det om att få hem folk, och därefter få dem på flyget till Kina. Det här blev en väldigt bra lösning.

Heidi Weng, Anne Kjersti Kalvå och Simen Hegstad Krüger har alla testats positivt i veckan och skapat stor oro i världens bästa längdlandslag.

Fredagens testsvar var dock negativa för alla övriga åkare, skriver det norska längdförbundet i ett pressmeddelande.

"Nya tester kommer att genomföras som planerat i morgon (lördag), och planen är fortsatt att herråkarna reser med flyg till Oslo i helgen. Damerna ska fortsatt följa sin tänkta plan med flyg från Zürich till Peking den 1 februari", skriver det norska förbundet.

"Lite av ett kaos"

Johannes Høsflot Klæbo hämtades på Gardermoens flygplats av sin pappa, som själv isolerat sig de senaste tio dagarna för att kunna träffa sonen inför resan till Kina.

"Det är klart att situationen är omöjlig att överblicka, ja lite av ett kaos", säger Johannes Høsflot Klæbo i ett pressmeddelande.

"Det är fel att säga att man har kontroll för det har vi absolut inte. Men vi i längdlandslaget håller ihop. Här har alla gjort sitt bästa för att inte bli smittade."

Lasse Mannheimer/TT

Kultur och nöje

Göteborgs filmfestival invigd i hela landet

På duken förklarade kulturminister Jeanette Gustafsdotter Göteborgs filmfestival invigd .
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) invigde Göteborgs filmfestival med en uppmaning till publiken att fortsätta härda ut:
– Vi längtar efter att få trängas i biosalongerna igen.

Det filmade invigningstalat visades under fredagskvällen på Stora teatern i Göteborg men också – för första gången – på 70 biografer över hela landet inför den publik som restriktionerna medgav. Invigningen strömmades också till alla festivalbesökare hemma i sofforna.

– Jag är glad över att vi lever i en tid där vi trots en pandemi har möjlighet att uppleva kulturen på distans, sade kulturministern och konstaterade att pandemin försatt hela kulturlivet, inklusive filmen, i ett "väldigt tufft läge".

– Jag har stor förståelse för att det är svårt att hantera ovissheten, oron för ekonomin, personal och hur pandemin påverkar hela filmens ekosystem framöver. Därför är det glädjande att åtminstone en framåtsyftande process äntligen är på gång – produktionsincitamenten för film, sade Jeanette Gustafsdotter.

När det gällde själva festivalen lyfte hon särskilt fram satsning på hypnosbio, där besökare under några föreställningar på Stora teatern i Göteborg får chans att låta sig hypnotiseras inför filmvisningen.

– Det låter som en otrolig upplevelse.

I fjol gjorde 40 000 digitala festivalbesökare Göteborgs filmfestival till världen största, konstaterade festivalens vd Mirja Wester. Den digitala satsningen fortsätter i år, i väntan på att fysisk trängsel åter blir möjlig.

– Tyvärr är inte omständigheterna riktigt som vi hade hoppats, det kommer inte riktigt att bli den där folkfesten vi hade hoppats med fulla biografer, stimmiga barer och härliga fester. Inte i år – men snart.

Göteborgs filmfestival pågår 28 januari–6 februari.

Erika Josefsson/TT

Malmö

Nanasi visade sitt register i MFF:s årspremiär

Fotbollsspelare
Foto: Ludvig Thunman/Bildbyrån
Malmö
Sport
Fotboll Från talang till etablerad. MFF-löftet Sebastian Nanasi visade sig från sin bästa sida i träningspremiären (oavgjort 2-2) mot danska Jammerbugt FC.

Så länge som de bästa spelarna var på planen höll MFF bestämt i taktpinnen på ett vinterkyligt Malmö IP.

Sebastian Nanasi är fortfarande tonåring, fyller 20 bast i maj, och låg bakom båda MFF-målen som gav en ledning med 2-0 i den första halvleken.

– Det var en bra början på året, en assist och en hockeyassist. Målet i år är att ta en startplats, och då krävs det många poäng av mig, klargör han på ungdomens självklara sätt.

Nanasi fick operera i en kantroll ute på vänsterkanten. Tonåringen högg som en kobra så fort som han gavs utrymme att visa sin fart och teknik.

– För att ta det sista steget så måste jag bli lite mer intensiv och explosiv, särskilt de tre första meterna i mina löpningar. Jag vill spetsa till allt, säger Nanasi, som har alla de nödvändiga verktygen för att bli en spelare som gör skillnad på planen.

Sarr på väg ut i proffslivet

Vid det första målet såg han till att Jo Inge Berget kunde placera in bollen i tom kasse. Bara minuten senare slog han en läcker genomskärare till Erdal Rakip, som hittade Patriot Sejdiu helt ren framför målet. 2-0 var ett faktum.

Med forwardslöftet Amin Sarr redan på väg ut i proffsvärlden, så behöver Malmö FF fylla på i anfallsbesättningen. Nu visade en inspirerad Jo Inge Berget att han kan kan vara ett tänkbart alternativ allra längst fram i banan.

Fotbollsspelare
Jo Inge Berget inledde målskyttet för Malmö FF.
Foto: LUDVIG THUNMAN

Den nye tränaren i MFF, Milos Milojevic, tycks inte alls vara främmande för den tanken.

– Han har kvaliteterna som behövs för att spela ”nia”. Berget är skicklig på att hålla i bollen, han är vass i djupledsspelet och har ett bra presspel, säger MFF-coachen om den ständigt löpande norrmannen.

MFF kom till spel utan Amin Sarr, Han ställdes över med tanke på skaderisken, nu när han är nära att skriva på ett utomlandskontrakt. Uppgifter säger att den holländska klubben Heerenveen är berett att betala 24 miljoner för Malmösonen, som började spela boll i AIK Barrikaden.

Förkyld Ahmedhodzic vilade

Inte heller Anel Ahmedhodzic spelade mot Jammerbugt. Det satte förstås genast igång spekulationerna om att han också är på väg ut i proffs-Europa.

– Anel har varit förkyld i veckan, därför valde vi att låta honom vila. Sören Rieks spelade inte heller, eftersom han har en känning av sin gamla skada, påpekar Milos Milojevic.

Den nye MFF-tränaren fick inte börja med en seger, eftersom han bytte friskt efter paus och spelet blev både valpigt och stressigt. De danska gästerna kunde kvittera till 2-2 efter först ett mål från halva planen och sedan en straff.

– Det blev lite för många unga spelare på slutet. Jag är inte nöjd med resultatet, för jag vill vinna alla matcher, förklarar Milojevic.

– Men man ska veta att vi bara har 15 träningar i benen än så länge, säger han urskuldande.

Nu bär det iväg på träningsläger på måndag i Marbella längs med den spanska solkusten. Där väntar träningsmatcher mot betydligt mer kvalificerat motstånd. Först Lokomotiv Moskva och sedan Krasnodar.

– Vi ska se till att bli bättre och bättre, för att komma hem och prestera i 90 minuter mot Gais, säger MFF-tränaren, och syftar på årets första tävlingsmatch i svenska cupen hemma mot Makrillarna söndagen den 20 februari.

Även Sergio Pena och Ismael Diawara saknades i MFF-truppen på fredagen. De är iväg på landslagsuppdrag med Peru och Mali.

På måndag stänger transferfönstret i Europa, och det kan hända saker i helgen för Malmö FF. Men den nye sportchefen Andreas Georgson verkar inte direkt stressad över situationen. Även om han är purfärsk i sin roll.

– Vi sitter starkt både ekonomiskt och med kontraktslägena. Så vi behöver inte forcera fram affärer som inte är bra för klubben, säger Georgson.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Sport

Skrällen: Palicka tillbaka i försenad EM-semi

Andreas Palicka.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport

Målvakten och lagkaptenen Andreas Palicka är sensationellt tillbaka i handbollslandslagets EM-semifinal mot Frankrike i kväll, bara fem dagar efter att han först testade positivt för covid-19.

Sverige har samtidigt drabbats av ett nytt coronafall, nämligen vänsternian Eric Johansson som missar resten av EM.

Tidigare i dag stod det klart att Hampus Wanne, Niclas Ekberg och Felix Claar alla missar EM-semin på grund av corona. Och i går försvann Lukas Sandell.

Högersexan Daniel Pettersson gör comeback efter sin isolering och även vänstersexan Lucas Pellas och högernian Linus Persson har skrivits in i den svenska truppen.

Matchen mot Frankrike har avkast klockan 20.45 i Budapest. Den skulle egentligen ha börjat en kvart tidigare, men är försenad på grund av att det blev förlängning när Norge slog Island i matchen om femteplatsen.

Höör

Insamling till ishallen gav 90 000

Albin Ponnert, ordförande i bolaget som driver Höörs ishall och sportchef i Frosta HC.
Foto: Frosta HC
Höör
HÖÖR Insamlingen till ishallen i Höör, som drabbats hårt av de höga elpriserna, gav cirka 75 000 kronor från privatpersoner och 15 000 från företagare.
Ett välkommet bidrag i kampen för att få ordning på ekonomin.

När Skånskan skrev om ishallen i december hade man fått en saftig elräkning för november månad: 120 000 kronor.

– Även december månads faktura var hög, och det lär januarifakturan också vara, konstaterar Albin Ponnert, ordförande i Höörs Ishall AB och sportchef i Frosta HC.

Just nu håller man på med en avbetalningsplan så att pengarna kan betalas tillbaka under året. Några tillgångar för att betala av alltihop på en gång finns inte.

Den insamling som drogs igång före jul håller nu på att avslutas och har alltså gett 90 000 kronor.

Ishallen i Höör brottas med ekonomin.

Det är framför allt medlemmar i föreningen och dess närhet som skänkt pengar, men även andra som hört om situationen antingen i Skånskan eller andra medier som rapporterat om saken. Historien har spridits i hela landet.

– Till exempel blev jag kontaktad av en man som kände mig som tonåring och ville skänka en tusenlapp, berättar Albin Ponnert.

Överlag är folk förstående, understryker han.

– Folk har förståelse, alla känner ju till de höga elpriserna.

”Blir tufft”

Lyckligtvis har situationen inte gått ut så mycket över verksamheten. Men hur elfakturorna ska finansieras, även med en avbetalningsplan, är fortfarande ett bekymmer.

– Det blir tufft att få ihop det. Vi måste sätta oss ner och titta på den kortsiktiga ekonomin och utifrån vad det visar kontaktar vi kommunen om en gemensam lösning.

Bolaget sköter ishallen mot ett bidrag från kommunen, i år 1,7 miljoner. Men Höörs Ishall AB vill ha ett nytt, uppdaterat avtal, från och med 2023.

– Det hänger egentligen inte alls ihop med elpriserna, utan det är något vi behöver ändå för att kunna utveckla verksamheten i ishallen, säger Albin Ponnert.

Eslöv

Öl-cykelväg från Remmarlöv dröjer

På somrarna har populära Remmarlövs gårdsbryggeri ölprovningar. Ett medborgarförslag om att bygga en cykelväg mellan Remmarlöv och Eslöv har av politikerna i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tolkats som att ölentusiasterna vill kunna cykla säkert till och från provningarna.
Foto: ARKIV
Eslöv
ESLÖV/REMMARLÖV Ölentusiasterna ville kunna cykla mellan Eslöv och gårdsbryggeriet i Remmarlöv - men får vänta ett tag till innan den visionen kan bli verklighet.

Politikerna i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden diskuterade ett e-förslag, som är ett digitalt medborgarförslag, om att det bör byggas en cykelväg från Eslöv-Sallerup till Remmarlövs by.

Minst 50 personer har skrivit under förslaget, och den politiska nämnd som berörs mest av förslaget ska därmed, enligt reglerna, ta upp saken till behandling.

I e-förslaget sägs inget om att cykelvägen ska användas till besök på det populära gårdsbryggeriet i Remmarlöv och dess ölprovningar, men det är tolkningen som den politiska majoriteten i nämnden har gjort.

– De har ju sommaröppet på bryggeriet. Och många vill kunna cykla till den träffpunkten. En stor del av dem som undertecknat förslaget är besökare till bryggeriet. En del bor även utanför kommunen, sammanfattar Bengt Andersson (M), ordförande i Eslövs miljö- och samhällsbyggnadsnämnd och Janet Andersson (S), vice ordförande.

Nämnden hade att besluta om de skulle låta utreda förslaget vidare eller avslå det.

Den politiska majoriteten valde att avslå, men funderar ändå på att lägga in cykelvägen i den cykelplan som Region Skåne har gemensamt med Trafikverket.

– Om vi skulle utreda saken själva inom förvaltningen hade vi fått betala hela utredningen själva. Om vi lägger in den i trafikplanen betalar kommunen hälften och Trafikverket hälften, säger Bengt Andersson.

Han uppskattar kostnaden för bara utredningen till 100 000 kronor, och om man skulle projektera cykelvägen också så hade det kostat ytterligare 400 000 kronor.

– Även om vi utredde och projekterade en sådan cykelväg hade vi inte fått bygga den ändå. Det krävs Trafikverkets tillstånd om vi ska bygga utanför tätbebyggt samhälle, säger Bengt Andersson.

Sverigedemokraterna ville att kommunen själv skulle utreda saken, och reserverade sig vid nämndmötet mot övriga partiers beslut att avslå.

Om cykelvägen skulle hamna i regionens och Trafikverkets cykelplan tar det minst tio år innan den byggs.

– Behovet av den kommer att vägas mot behovet av andra föreslagna cykelvägar i kommunen, säger Bengt Andersson och räknar upp andra cykelbanor som det finns behov av:

– Remmarlöv är inte så stort. Det finns andra som kanske ligger högre i prioriteringen. Det är ganska tuff konkurrens. Vi har ju exempelvis väg 104 mellan Harlösa och Gårdstånga. Där finns redan cykelled mellan en del sträckningar och det finns ett antal orter längs den vägen, säger Bengt Andersson.

Totalt har 343 namn skrivit på listor om Remmarlövs-cykelvägen, insamlade av en av de boende i byn.

I själva förslaget sägs alltså inget varken om öl eller om törst:

– Vi, boende i Remmarlöv önskar en säker cykelväg för våra barn men även för oss vuxna att kunna förflytta oss säker mellan byn och kommunen på cykel eller även kunna motionera till fots och inte utsätta oss för fara för den tunga och snabba trafiken som trafikerar Västra Sallerup och Remmarlöv, lyder förslaget.

Flera organisationer har varit på klassisk ölprovning med visning av bryggeriet på Remmarlövs Gårdsbryggeri. Besökarna har där fått prova gårdens egenbryggda öl och fått en inblick i bryggningens ädla konst.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL