Opinion

Ur­vatt­nat djur­skydd kos­tar

Opinion
Opinion Vad kom­mer va­ru­mär­ket ”svenskt” att vara värt ef­ter en för­säm­rad svensk djur­skydds­lag?
PREMIUM

Att väl­ja att fo­ku­se­ra på en bred po­li­tisk livs­me­dels­stra­te­gi som ny­till­trädd lands­bygds­mi­nis­ter är ett myc­ket smart drag. Alla är tröt­ta på tvä­ra po­li­tis­ka vänd­ning­ar och den osä­ker­het som lant­bru­ket ofta är ut­satt för. En lång­sik­tig plan som ga­ran­te­rar sta­bi­li­tet lå­ter bra, och många lik­stäl­ler nog den na­tio­nel­la livs­me­dels­stra­te­gin med ett mål om själv­för­sörj­ning. De mest kon­ven­tio­nel­la kraf­ter­na inom Lant­bru­kar­nas Riksförbund (LRF) hål­ler sig lug­na och de som tyc­ker att be­tes­kra­vet för mjölk­kor i Sverige är onö­digt lå­ter sig stil­las av den kon­kur­rens­krafts­ut­red­ning som pre­sen­te­ra­des i bör­jan av året. Un­der ti­den på­går en stän­dig dia­log som alla är in­bjud­na till.Det fun­ge­ra­de bra i någ­ra må­na­der. För dem som var i Al­me­da­len och lyss­na­de till lands­bygds­mi­nis­ter Sven-Erik Bucht un­der hans gans­ka många fram­trä­dan­den blev det dock lite som att tryc­ka på repeat-knap­pen för många gång­er. Det man kan ut­lä­sa av Buchts fram­trä­dan­den den se­nas­te ti­den är un­ge­fär fyra sa­ker. 1. Svenskt lant­bruk och livs­me­dels­pro­duk­tion är bäst i värl­den, det ska vi vara stol­ta över. 2. Man ska inte po­la­ri­se­ra mel­lan kon­ven­tio­nellt och eko­lo­giskt lant­bruk. Helst ska man kal­la det kon­ven­tio­nel­la lant­bru­ket för ”mil­jö­an­pas­sat”. 3. Livs­me­dels­stra­te­gin som pre­sen­te­ras i vår ska lösa alla pro­blem. 4. Inte ett ord om vad som ska ingå i livs­me­dels­stra­te­gin. Bubb­la­re: han­dels­at­ta­ché i Kina.

Bris­ten på nå­got kon­kret bör­jar bli oro­an­de på fle­ra sätt. Just nu syns star­ka kraf­ter som vill se en upp­luck­rad svensk djur­skydds­lag – bransch­or­ga­ni­sa­tio­ner­na inom lantbrukssverige ver­kar vara eni­ga. De två sto­ra om­rå­de­na är slo­pat be­tes­krav för mjölk­kor och att tillå­ta fix­er­ing av sug­gor med me­tall­grin­dar. Båda med må­let att öka pro­duk­tions­ka­pa­ci­te­ten och ef­fek­ti­vi­se­ra, i vis­sa fall rim­li­ga mål, men när det gäl­ler djur i en re­dan in­ten­siv pro­duk­tion – rätt ka­ta­stro­fa­la mål. Vad är det som kon­kur­re­rar i dag och vad kom­mer att göra det i fram­ti­den? Jag är över­ty­gad om att Sverige ald­rig nå­gon­sin kom­mer att kon­kur­re­ra med det bil­li­gas­te fläs­ket. Vi bör ock­så frå­ga oss vad vi vill. Bran­schen ver­kar vara över­ty­gad om att kon­kur­rens­kraf­ten ökar med en mer ur­vatt­nad djur­skydds­lag­stift­ning. Sam­ti­digt mark­nads­för sam­ma bransch just nu svenskt kött, med ar­gu­men­tet ”svenskt”, så hårt att jag näs­tan kö­per ar­gen­tinskt kött för att re­vol­te­ra. Vad kom­mer va­ru­mär­ket ”svenskt” att vara värt ef­ter en för­säm­rad svensk djur­skydds­lag?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

LAS-tumultet

LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Inte oväntat men ändå olyckligt att förhandlingarna om vad som ibland beskrivs som ett nytt Saltsjöbadsavtal mellan Svenskt näringsliv å ena sidan och de fackliga motparterna LO och PTK på den andra till sist havererade.

Förhandlingarna har koncentrerats till arbetsrätten, främst Lagen om anställningsskydd, LAS, men handlar i grunden om den svenska modellen. Skall regeringen och riksdagen styra mer över villkoren på arbetsmarknaden eller skall den framgångsrika fria förhandlingsmodellen mellan arbetsgivare och fack bestå.

Sverige har långsiktigt haft en stabil relation mellan parterna på arbetsmarknaden. Trots en del vapenskrammel som hör förhandlingar till och statliga medlingar, har vi varit hälsosamt förskonade från strejker och långvariga konflikter. Det klassiska synsättet har gällt att det finns ett gemensamt intresse att skapa en så god ekonomisk utveckling som möjligt i näringslivet, men olika intressen när produktionsresultatet skall fördelas.

Det är olyckligt att parterna inte kunde enas om att luckra upp LAS. Det finns otympligheter i lagens regler, onödigt hårda skadeståndskrav och alltför restriktiv syn på när anställda skall kunna sägas upp och vilka skäl som skall vara godtagbara.

I näringslivet finns ett talesätt som lyder ungefär så här: det är inte så allvarligt om man köper en maskin för en miljon som fungerar dåligt jämfört med att anställa en person som inte visar sig räcka till för arbetsuppgifterna. En anställning innebär normalt ett mycket stort och ekonomiskt långvarigt åtagande. Ingen arbetsgivare säger upp för att djävlas.

Trots sammanbrottet bör inte loppet vara kört för en förhandlingslösning. Alternativet kan bli en svår politisk strid om januariöverenskommelsen skall genomföras där politikerna kliver inte och förändrar LAS-reglerna. Ge därför parterna en chans till att försöka komma överens.

Lars J Eriksson

Opinion

Sjöbo-Lund samverkan bör följas av fler

Opinion
Opinion

Många kommuner är både ekonomiskt pressade och stressade över att ha mer arbetsuppgifter än vad personalresurserna räcker till för. Kommunutredningen föreslog i vintras att kommuner skall slås samman för att klara sina utmaningar Nyligen kom ett smått desperat upprop från socialarbetare som efterlyser samma sak. Liknande utspel har också gjorts från politiskt håll.

Ur demokratisk synpunkt finns det självklara nackdelar med större kommuner. Antalet politiker minskar, avståndet till väljarna blir större och stora organisationer tenderar att bli mindre effektiva.

Men många små kommuner ligger i avfolkningsområden och riskerar att bli pensionärsreservat. Det gör att skatteunderlaget sviktar och därmed gör det svårt upprätthålla servicen till medborgarna. Små kommuner har också svårt att rekrytera tillräckligt med kompetent personal. Inget ont om Bjurholm med dryga 2400 invånare, men vacker natur räcker inte för att locka kvalificerade medarbetare.

Storleken på dagens kommuner får inte vara en helig ko. Men innan man tar steget att slå samman kommuner bör man pröva att utöka samverkan. Ett lovande exempel i den riktningen svarar Sjöbo och Lund för som skall samarbeta om sådant som miljöbalken, livsmedelslagen och tobakslagen. I förlängningen kan det också gälla sådant som näringslivsfrågor och landsbygdsutveckling. Ett samarbete mellan små och stora kommuner kan bli en win-win situation. Stora kommuner blir ännu mer attraktiva arbetsgivare medan små kommuner kan fortsätta existera och ha kvar en fungerande närdemokrati.

Opinion

Trygga och trivsamma bostadsområden

Bered väg för trädgårdsstäder, skriver Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Lokal debatt SkD
DEBATT

De flesta svenskar vill bo i eget hus. Kommuner i Skåne som upplåter mark till enfamiljshus kan öka trivseln för sina invånare utan att bostadsförsörjning eller klimatmålen blir lidande.

Sju av tio svenskar vill bo i eget hus, ändå fokuserar byggandet i dag i stor utsträckning på förtätning och flerbostadshus. Det skriver Kristdemokraterna i Svenska Dagbladet och presenterar en vision om att skapa en ny egnahemsrörelse. KD river också välkommet ned felaktiga föreställningar om att satsningar på enfamiljshus skulle kräva för mycket mark, bli dyrt eller vara dåligt för miljön.

Ambitionen att värna villabyggandet är riktig, småhus som fler har råd med är ett reellt behov i samtliga Sveriges kommuner. Med det sagt, får målet inte vara att rulla ut stora, så kallade villamattor. Villorna bör istället vara del av en bebyggelse där både en- och flerfamiljshus får plats. Så kallade trädgårdsstäder, det vill säga bostadsområden med en blandning av ägande-, bostads- och hyresrätter, ger både ökad trivsel och trygghet eftersom de främjar möten mellan människor från olika delar av samhället.

De förslag som KD lägger fram – slopade amorteringskrav och fortsatt skattefrihet på fastigheter – går i helt rätt riktning, men vi behöver mer. För oavsett vad Kristdemokraterna eller andra partier i riksdagen tycker har vi sedan 1990-talet inte längre någon statlig bostads- eller byggpolitik i Sverige. På sikt vill vi gärna se en långsiktig partiöverskridande bostadspolitik där spelreglerna är tydliga.

I väntan på en nationell bostadspolitik är det dock kommunpolitikerna som sitter på nycklarna för att vi ska kunna säkerställa en varierad bebyggelse. För varken lagstiftning eller regelverk hindrar kommunerna från att planera för trädgårdsstäder. Enformiga bostadsområden är snarare resultatet av många kommunernas normer och förhållningssätt. Vi vill därför gärna se att Skånes kommunpolitiker agerar genom att:

koncentrera resurserna till de strategiska planfrågorna – var det ska bebyggas och med vilken sorts bostäder – för att säkerställa en blandad bebyggelse prioritera trygghet och trivsel när nya bostadsområden planeras

samordna med andra kommuner för att tillämpa byggreglerna på ett enhetligt sätt

underlätta för bostadsbyggare som utvecklar blandade bostadsområden

prioritera entreprenörer som bygger industriellt i trä, en byggmetod som kostnadseffektivt säkerställer likvärdiga byggnader och bidrar med minskad klimatpåverkan.

Genom att bereda väg för trädgårdsstäder kan Skånes kommunpolitiker öka trivseln och tryggheten, utan att försumma bostadsförsörjningsansvaret eller klimatmålen.

Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige där Myresjöhus och Smålandsvillan ingår.

Opinion

Estonia måste

Opinion
Opinion

Estonias förlisning 1994 är en av de allra största tragedierna för vårt land i modern tid. Sammanlagt omkom 921 personer, varav 550 svenskar. De allra flesta fick sin grav i havet.

Anhöriga och andra sörjande har sedan fartygets förlisning genomgått ett omfattande sorgearbete och försökt att gå vidare i livet. Åsikterna gick starkt isär om fartyget och de omkomnas kroppar borde ha bärgats, men beslutet blev att låta fartyget ligga kvar på havets botten. Men ända till idag har det funnits många som ifrågasatt den officiella förklaringen till Estonias förlisning.

Nyligen avslöjade ett filmteam att de varit nere och dykt vid Estonia och funnit ett inte tidigare känt hål i sidan på fartyget. Det har satt fart på spekulationer om att något fartyg t.ex en ubåt eller ett annat föremål kolliderat med Estonia. Förmodligen är det osannolikt, men det river upp nya sår och väcker frågor som kräver en förklaring. Därför är det nödvändigt att tillsätta en grupp som får granska de uppgifter filmteamet fått fram.

När Estonia förliste delade jag uppfattningen att fartyget, som inte ligger alltför djupt, borde ha bärgats och de döda fått en jordbegravning. Idag är jag mer tveksam. Jag pratade en gång med Karin Söder som satt i den särskilda etiska kommission som skulle ta ställning till att bärga kropparna eller hela fartyget. Ledamöäterna hade fått se filmer tagna inifrån Estonia när färjan låg på havets botten. Bilderna var fasansfulla och deras slutsats var att inga dykare skulle behöva utsättas för det psykiska traumat att bärga 921 döda. I efterhand tycker jag det var den rimliga bedömningen. Utred de nya uppgifterna, men låt sedan gravfrid råda vid Estonia.

Lars J Eriksson

Opinion

Kaos och katastrof

Opinion
Opinion

Som förväntat blev det en kaosartad första debatt mellan Joe Biden och Donald Trump. Förolämpningar och karaktärsmord på kandidaternas anhöriga och ömsesidiga anklagelser om lögner och nedmontering av demokratin haglade. Det är knappt så det kan betraktas som en debatt i vanlig mening. Moderatorn Chris Wallace tappade kontrollen och Donald Trump fick prata fritt, oavsett om det var hans tur eller ej.

Ett av de uttalanden som väckte mest uppmärksamhet var när Donald Trump först vägrade svara på frågan om huruvida han tog avstånd från vit makt-rörelsen eller ej och sedan uppmanade den högerextrema milisen Proud Boys att ”dra er tillbaka och håll er beredda”. Antydan om att Trump skulle välkomna vit makt-våld oroade många och spädde på misstanken om att det kan bli oroligt i samband med presidentvalet.

I en analys talade Washington Posts politiska redaktör Ruth Marcus om hur extremt och oacceptabelt det hade varit i tidigare presidentdebatter för en kandidat att kalla sin motståndare för clown och be honom hålla klaffen, som Joe Biden gjorde när Trump överröstade honom. Den konservative radioshowvärden Hugh Hewitt påpekade att debatten avspeglade hur delat Amerika är och att man även hemma vid köksborden är bortom artighet när man pratar politik. Man kan också lägga märke till att både Marcus och Hewitt var överens om att det är hållfastheten i den amerikanska demokratin som utmanas och att det är större än bara presidentvalet, trots att de är på olika sidor om mittlinjen.

Mittenväljare som velar mellan Trump och Biden i sakfrågor fick ingen hjälp av detta. Det går inte heller att se det som någon vägledning kring vem som vinner valet: Trump gjorde även i debatter mot Hillary Clinton en märklig insats och bröt mot alla regler. Det påverkade dock inte de konservativa väljarna i småstaterna som ofta får utslagsrösten genom systemet med elektorsröster.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

Statistikfällan

Opinion
Opinion

En ny studie från Brottsförebyggande rådet, ”Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa. Svårigheter vid internationella jämförelser” visar att Sverige inte har fler våldtäkter än andra europeiska länder, enligt Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå. Det är andra faktorer som gör att vi hamnar i toppen av EU-statistiken. I en jämförelse med Tyskland konstateras det att Sverige har en snävare definition av våldtäkt och att anmälningsbenägenheten är större vid övergrepp här. Detta är priset man betalar när man lyckas med att få folk att se det som lönt att anmäla övergrepp: statistiken kan se ut som en brottsvåg. Att länderna i botten hamnar där på grund av att anmälningsbenägenhet är låg är ingen överraskning. Man kan med andra ord ha flest våldtäkter per capita och fortfarande ligga i botten på våldtäktsligan om medborgarna inte tror på rättssystemet.

Det är intressant och hoppingivande att många orkar anmäla trots att det svenska systemet är uselt på att hjälpa våldtäktsoffer. Man kan läsa domar i våldtäktsfall som urholkar all tro på att rättssystemet fungerar för offer för sexuella övergrepp.

Statistik är viktigt att förstå inte minst för att politiker ofta lutar sig mot den för att styrka sina argument. Att veta hur det fungerar och varför det ibland blir kontraintuitivt, som med Sveriges våldtäktsstatistik, kan hjälpa en att landa i vem som använder statistik på ett rimligt sätt i debatter och vem som använder statistik på ett vilseledande sätt eller som skrämselpropaganda.

Ett land som siktar mot jämställdhet ska ha nollvision för våldtäkter, allt annat vore absurt. Sverige har inte överlägset flest våldtäkter i Europa eller någon oroväckande våldtäktsvåg som sticker ut i europeiska sammanhang. Men självklart har vi för många sexövergrepp och givetvis ska vi arbeta med det problemet. Det är dock bra för väljarna att veta att den som använder siffrorna kring våldtäkt som skrämselpropaganda antingen inte förstår statistik eller medvetet feltolkar och vilseleder.

Opinion

Det svenska försvarets styrkor och svagheter

Opinion
Opinion

Ännu en bluffmakare har hittats inom försvarsmakten. Denna gång har han haft högsta säkerhetsklass. Det med andra ord återigen ren tur att inget värre hände att Sverige blivit gjort till åtlöje igen. Mannen har arbetat på Försvarsmaktens högkvarter med falska meriter från den brittiska försvarsmakten. Han har bland annat skrutit om hjältemod i krig med hjälp av bilder kopierade från youtube.

Enligt Dagens Nyheter, som gjort granskningen, har mannen arbetat med att analysera ”det svenska försvarets styrkor och svagheter”. Det är svårt att tänka sig farligare arbetsuppgifter för en obehörig.

Mannens påhittade militära erfarenhet stod från början inte med på mannens cv, utan förefaller har växt fram gradvis under senare år. Mannen säger till DN att anledningen att den brittiska militären förnekar uppgifterna är att de är sekretessbelagda. Det som talar mot det är att han både berättat om det och lagt upp bilder på Facebook -- bilder som alltså inte förställer honom eller något uppdrag han varit med om, utan är bilder han verkar ha googlat fram.

Detta förbryllar i sammanhanget: att mannen använt screenshots från youtube eller bilder på militärfordon från andra länder och liknande för att berätta rövarhistorier om hjältemod i krig är relativt lätt att avslöja för en person som är van vid bildhantering. Det framstår som oerhört klantigt av mannen, men framför allt av försvaret att en person som så uppenbart fabulerar

Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell säger att det ”är svårt för Försvarsmakten att skydda sig mot folk som ljuger”. Är det verkligen det? Det förefaller som om Försvarsmakten av alla enheter borde vara synnerligen noga med och bra på att kolla självrapporterade uppgifter från personer som ska säkerhetsklassas högt. Det finns ett antal sekretesslager att ta sig igenom, det är givet, men att mena att det inte går att kontrollera ett cv med militära meriter är absurt och mycket farligt. Eksell menar att det inte finns några indikationer på att Försvarsmakten lidit skada med utgångspunkt i det som skett i det här fallet. Det är ett bisarrt påstående: skadat förtroende är också en skada.

Opinion

Läkaren utan gränser

Opinion
Opinion

Paolo Macchiarini åtalas för grov misshandel för bluffoperationerna på Karolinska universitetssjukhuset. Ärendet är lika uppseendeväckande nu som när uppgifterna kom -- kanske mer, eftersom det nu står klart hur etiskt klandervärt personer runt Macchiarini betett sig.

Överåklagare Mikael Björk säger att ingreppen genomförts i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför inte utgjort led i någon laglig form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie. Det man nu måste titta på är varför inga skyddsmekanismer har fungerat för att sätta stopp för detta och varför det var visselblåsarna och inte Macchiarini som straffades efter att katastrofen var ett faktum. När man tar del av förundersökningen är det obegripligt varför Karolinska fortsatte hålla Macchiarini om ryggen. Förmodligen gjorde prestigen kring projektet att det upplevdes som omöjligt att medge att man haft fel.

Det är på många sätt synd att det inte räckte till åtal för vållande till annans död. Macchiarini och processen kring honom har visat en upprörande likgiltighet för de nu avlidna patienterna och deras anhöriga i jakten på en sensation. Men huvudsaken är att det blir ett åtal och att man inte kan experimentera bortom regelverket på levande patienter utan konsekvenser.

Mikael Björk säger att Macchiarini ensam bör bära det straffrättsliga ansvaret. Rent juridiskt är det säkert rimligt, men institutionen bakom honom ska bära en del av skammen, inte minst för den delen av processen där de valde att försöka misskreditera rakryggade visselblåsare för att värna antingen om sin ekonomi eller sin prestige. Det finns fortfarande många frågetecken kring hur de har agerat.

Macchiarini är snygg och påstås vara mycket charmig. Han ser ut som en läkare gör i en amerikansk sjukhusserie. Hade det fungerat för Macchiarini att luras om han varit en oattraktiv, socialt inkompetent person? Om han varit en kvinna? Det går tyvärr inte att vaccinera sig mot karismatiska bedragare, men fallet Macchiarini visar att vi måste ha bättre inbyggda skyddsmekanismer i systemet. Macchiarini är en bedragare som hölls om ryggen av dem som borde veta betydligt bättre.

Den amerikanska journalisten Benita Alexander, en av många kvinnor som lurats av Macchiarini, har skrivit om hur det är att upptäcka att mannen man är förlovad med är en notorisk lögnare som redan har en familj och vars cv är fullt av påhittade uppgifter. Kanske var Macchiarinis lögner så grova att det gjorde dem lättare att tro på, eftersom ingen tänker sig att man drar till med att man ska bli vigd av påven och att Hillary Clinton ska komma på ens bröllop om det inte är sant. Skillnaden mellan den bedragna älskarinnan och Karolinskas ledning är inte stor: de har båda blivit intellektuellt sol-och-vårade av någon som sade vad de ville tro.

Med förskräckelse kan man konstatera att Macchiarini fortfarande opererar, bland annat en uppmärksammad procedur på ett barn. Huruvida barnet lever i dag vet vi inte. Det faktum att Macchiarini fortsätter inom samma verksamhet där han dödat folk genom inkompetens visar att det inte bara är Sverige som har systemfel. Förhoppningsvis kan åtalet verka avskräckande.

NÄSTA ARTIKEL