Den 14 augusti 1999 möttes kronprinsessan Victoria och kronprins Frederik på den bro där den allra sista pusselbiten just lagts på plats. Foto: Pierre Mens/Öresundsbron
Drottning Silvia, kung Carl Gustaf och drottning Margrethe av Danmark deltog alla i den högtidliga invigningen för exakt 15 år sedan. Foto: Anders Wiklund/TT
Det första Broloppet lockade 80 000 löpare. Loppet upprepades årligen fram till 2006. Foto: Drago Prvulovic/Öresundsbron
Jättekranen Svanen kommer med den allra sista brodelen.Foto: Pierre Mens/Öresundsbron
Börje Ahlstedt gestaltade Tycho Brahe under invigningsceremonin den 1 juli år 2000.Foto: Ander Wiklund/TT/arkiv
Bropyloner under konstruktion.Foto: Jan Kofod/Öresundsbron
April 1999. Febrilt arbete med att få de svenska landanslutningarna klara inför den stundande invigningen. Foto: Jan Carlsson/arkiv
Bit för bit byggdes bron, tills man slutligen hade ”bridged the gap” vilket firades med en ceremoni med just detta namn, den 14 augusti 2014.Foto: Gabriella Schulz/arkiv

När drömmen om Bron blev verklig

Malmö De allra första dokumenterade tankarna på att knyta ihop Sverige och Danmark med någon form av fast länk över (eller under) Öresund ska ha sett dagens ljus redan på 1800-talet.
Djärva visionärer skissade på en tunnelbana på Sundets botten, eller en bro med plats för både tåg och hästdroskor.

Det tog dock ända fram till 1950-talet innan drömmen om bron hittade in i maktens korridorer. År 1952 gjordes det första riksdagsuttalandet om att förutsättningarna för en fast sundsförbindelse skulle utredas.
Och utredningar blev det. Den ena efter den andra.

Den första svensk-danska Öresundsdelegationen tillsattes 1954, och presenterade sitt arbete åtta år senare. Redan nu var man inne på den kombinerade väg- och järnvägslösning som ju till slut också blev verklighet.
Men åtskilligt utredande återstod. 1973 togs vad som såg ut som ett avgörande steg mot det slutliga genomförandet, då politikerna enades om att den fasta förbindelsen (samt för övrigt också en dansk flygplats på Saltholm) skulle vara byggd senast i mitten av 80-talet.

Så blev det som bekant inte. Frågan valsade vidare ytterligare ett antal varv genom de politiska kvarnarna.
1984, alltså precis 30 år efter tillsättandet av den första Öresundsdelegationen, tillsattes en ny Öresundsdelegation, vars rapport kom sommaren 1987. Och nu hade man äntligen närmat sig lösningen på en av debattens hetaste potatisar – huruvida förbindelsen skulle placeras mellan Helsingborg och Helsingör, eller mellan Malmö och Köpenhamn.
Båda varianterna skulle kunna bli både trafikmässigt och ekonomiskt lönsamma, menade delegationen, men argumenten vägde ändå tyngst för Malmö-Köpenhamn, ansåg man.

Men skulle man satsa på en bro eller på en tunnel? Ja, vi vet ju facit. 1989 kom den utredningsrapport som, till skillnad från sina föregångare, skulle komma att utgöra den verkliga startpunkten för själva bygget.
Och sedan gick allt tämligen snabbt.

Den 23 mars 1991 skrev svenska och danska staten under avtalet om att en fast förbindelse skulle börja byggas. I september 1993 inleddes arbetet med de danska landanslutningarna.
Men alla applåderade inte. Missnöjet med broplanerna var på sina håll massivt. En som stod emot in i det sista var miljöminister Olof Johansson (C), som kommit att bli något av symbol för miljöprotesterna mot förbindelsen.

Så sent som i maj 1993 uttalade han sig i en DN-artikel om att han var ganska säker på att det faktiskt inte skulle bli någon bro. Drygt ett år senare lämnade han regeringen i protest mot att genomförandet utan tvivel var på väg att bli verklighet.
För nu var bollen verkligen i rullning. 1995 inleddes muddringsarbetena i Öresund. 1997 sattes det första pylonfundamentet på plats, och samma år sänktes det första av sammanlagt 20 tunnelelement ner till sin plats på botten av Drogden.
Och så vidare, och så vidare, fram till den 1 december 1999, när den allra sista järnvägsbiten lades ut.
Den 9 till 12 juni år 2000 fick den nyfödda förbindelsen för första gången träffa sina blivande trafikanter, under evenemanget Öppen bro, då 80 000 människor cyklade, sprang eller gick över bron.
Och den 1 juli var det alltså dags för högtidlig invigning med kunglig svensk-dansk glans och en atmosfär som ”vibrerade av optimism, framtidstro och förhoppningar”, för att citera kung Carl Gustafs invigningstal där han även utnämnde förbindelsen till ”symbolen för framtidstro och förbrödring i denna dynamiska och spännande region”.
Vad det rent konkret blev av den vibrerande optimismen kommer Skånska Dagbladet nu att berätta, i en artikelserie i tolv delar.

Dagens fråga

Är du rädd att drabbas av coronaviruset?

Loading ... Loading ...